Idag blåser det småspik och jag hjälper grannan att laga ladans tak efter stormen. Vi hinner precis bli klara och monterar ner byggnadsställningen innan himlen öppnar sig.
Någonstans oroar sig finansmarknaden. Här på Österlen rustar vi oss för vintern.
Vi går på promenad och möter en kvinna i det lilla samhället. Hon är nyinflyttad och förklarar stolt:
– Jag har lovat min katt att aldrig mer åka till Thailand över vintern!
Jag beundrar människor med hög moral och som är kapabla att fullfölja sina överenskommelser med sig själv, men när det gäller löften till husdjur är jag mer tveksam.
Livet består av många etiska överväganden. Till sist är det svårt att förstå andra människor. Jag tycker det är svårt att förstå mig själv.
Varför är jag så besatt av den mellanmänskliga sidan av etiken?
Uppdaterat:
Vintern har varit hård mot asfaltbeläggning. Idag har vi kämpat mot stormar och en bångstyrig padda. Samtidigt passar jag på att läsa en gammal tråd.
Gammalt inlägg:
Delar av vägföreningen har lagt asfalt under förmiddagen. Nu hoppas vi att den stannar kvar i groparna.
Det är mycket tal om skrytet på Facebook. Jag försöker undvika att moralisera och tänker som Knyttet:
– Vad ska man ha en snäcka till om man inte får visa den för någon?
Sydsvenskan presenterar statistik från ett skånskt samhälle. Jag visste inte ens att det fanns siffror på andelen föräldrar med “intellektuella begränsningar”.
Skolans uppdrag är fortfarande att ge barn likvärdiga förutsättningar. Då kan vi inte lägga över ansvaret för läxläsning på föräldrarna.