En timme på Malmö konsthall

2015/01/img_0102.jpg

Soligt och kallt. Jag slirar med cykeln på de blanka stenplattorna. Det är osäkerhet i luften.

Länk till Malmö konsthall.

THE ALIEN WITHIN – A living laboratory of Western society
14.11 2014 – 1.3 2015
Program jan/feb

Som en reaktion på den rådande politiska utmattningen och omfattande bristen på stabilitet i det allmänna politiska klimatet i och omkring Europa utforskar The Alien Within det västerländska samhällets framtid, i synnerhet hur dess strukturer äventyras av ett medvetet utnyttjande och politiserande av rädslan som en ny norm.

I ett sådant scenario uppkommer många frågor: Bör konsten utan omsvep ställa obekväma frågor och tvinga oss till att ta ställning? Kan det tygla våra demoner och driva ut våra obehagliga rädslor för gott? Utgör rädslan grunden för en europeisk kosmopolitism på 2000-talet som kan konfrontera begäret efter styrning och obetvinglig paranoia? Kan en mellanstor skandinavisk stad som Malmö representera denna modell och hyllas för det?

Jag går in i installationen och försöker uppleva.

2015/01/img_0105.jpg

I fiket tar jag en kopp kaffe. Servitrisen tittar konstigt på mig när jag ber om vanlig mjölk.

2015/01/img_0106.jpg

Klockan 15.00 är det vernissage/premiär på Institutets utställning/föreställning.

Sydsvenskan

Det är en mycket kraftfull provokation och jag är berörd. Mötet med de båda tiggarna är i grunden omskakande. På väggen diskuteras möjliga strategier för att förändra världen.

2015/01/img_0107-0.jpg

Jag vacklar ut.

2015/01/img_0108.jpg

Antisemitismen i Malmö

2015/01/img_0077.png

Länk

Det här programmet kommer att prägla bilden av Malmö. En flat polis som säger att rabbinen är “väldigt självmarkerande” och en vänsterpolitiker som hänvisar till handlingsplaner – jag vrider mig i soffan.

På Twitter menar många att det är skolans fel och att vi måste satsa mer på värdegrunden. Ibland tror jag att omvärlden överskattar skolans makt över tanken.

De där manliga genierna…

Vetenskapsradion refererar till en studie som beskriver hur männen förväntas vara briljanta inom akademin – medan kvinnorna tar sig fram genom hårt arbete.

Hur påverkar de här föreställningarna oss? Hur återskapas de inom populärkulturen?

Länk

Jag är nyfiken på i vilken mån de här tankarna sipprar ner i åldrarna och är vagt attraherad av myten om geniet – en person som glider in och bara lyckas. Utan ansträngning. Alla vill vara Zlatan inom sitt eget fält.

Fast det är ett ansträngande ideal. De flesta av oss måste nog lägga ner en del arbete för att lyckas. Det lär gälla både pojkar och flickor.

Well fame costs…

På ett ytligt plan kanske det är rimligt att ifrågasätta om skolan erbjuder tillräckligt kraftfulla belöningar/bestraffningar för att disciplinera de besvärliga barnen (pojkarna). Samtidigt känns det deprimerande att enbart analysera företeelsen utifrån yttre motivation – vilket innehåll skulle kunna lyfta diskussionen till att handla om mening?

En skola där barnen kämpar för att erövra kunskap av nyfikenhet och övertygelse. Vilket parti driver den linjen i skoldebatten?

Tack för tipset Katharina!

Arbetskläder är identitetsmarkörer

2015/01/img_0052.jpg

Vi stannar till hos Sahlins i Tomelilla och jag stryker omkring bland de färgglada jackorna. Nej, det funkar inte på jobbet.

2015/01/img_0051.jpg

Det finns en del ömma tår inom akademin. Stålhätta lär inte hjälpa.

2015/01/img_0050.jpg

Vi diskuterar uniformens betydelse för yrkesidentiteten. Det tåget har nog gått.

Tigerföräldrar?

IMG_9782.PNG

Länk till SvD

Jag diskuterar den här komplexa frågan med studenter och inser att vi befinner oss på minerat område. Barnets längtan efter bekräftelse är så stark och förälderns vilja att ge barnet en bra start i livet – de här två krafterna kanske går att göra något gott av?

Men min personliga åsikt är att det måste vara möjligt att hitta barnets inre motivation. Åtminstone är det min arbetshypotes.

Men jag är inte mot ambitiösa barn och engagerade föräldrar.