Jag undviker debatten om nätsäkerhet

Elza Dunkels sammanfattar min position:

Som vanligt avkrävs skolan ansvar:

Är svenska studenter extremt normativa?

Jag läser en text i DN som skakar om mig:

Det är mycket vanligt att studenter driver den sortens anakronistiska svar i riktning mot moraliska omdömen. De klassiska författarna läxas upp för att de berömmer krig, för att de inte tillräckligt stöder arbetarklassen, för att de tjänar patriarkatet, för att de förtrycker minoriteter etcetera. Det är förstås naturligt och oundvikligt att relatera gamla texter till våra samtida moraliska normer – som Gadamer visar kan vi i vår förståelseprocess inte ställa oss utanför vår egen horisont och dess etiska distinktioner. Men våra svar måste samtidigt inbegripa självreflekterande frågor. Den kritik mina studenter vid Stockholms universitet brukar formulera mot antika och medeltida författare bygger i regel på begrepp som konstruerades minst tusen år efter de berörda författarnas död. Studenter öppnar alltför sällan den sortens metareflektion. I deras ögon är de gamla författarna helt enkelt onda eller dumma.

Tyvärr bekräftar mina erfarenheter författarens funderingar. Det värsta är att jag är en del av det system som skapat dessa monster.

 

august strindberg

En pojkvänlig skola

Länk

Jag citerar checklistan:

• When your school staff describes the “ideal student,” does that description sound more like a girl than a boy?
• Do teachers take away recess as a form of punishment? What is the nature of the zero tolerance policy?
• Who is being referred to special education and what are the primary reasons?
• What percentage of class time is dedicated to lecture as opposed to more active approaches to learning? If you use a block schedule, do teachers teach differently during the block periods?
• Does your school respond to missed homework with zeroes in the gradebook or insist that the work gets done, even if it’s late?
• What percent of grades are based on compliance versus content mastery?
• To what extent are students allowed to direct their own learning and/or to incorporate their out-of-school interests?
• How might the physical environment of the classrooms and common areas be made more conducive for boys?
• What does your school do to increase students’ exposure to positive male role models?
• In what ways do teachers create personal connections with boys – especially the disengaged, angry or resistant boy?
• How might your school’s time-honored ways of doing things be getting in the way of boys’ success?

Och nu kommer slutklämmen (håll i er)

“Responding to the learning styles of boys will help a school become more effective in meeting the needs of all students – including the girls.”

20130219-043710.jpg

Ni vet väl att bilder är tolkningsbara?

En vinkel till:
https://twitter.com/svenssonniklas/status/303758516387196928

Fenomenologin som korrektiv…

…till genusvetenskapens ofta förenklande socialkonstruktivism?

I veckans program försöker vi berätta något om vad fenomenologi är och hur den kan tillämpas inom olika områden i samhället.
Medverande: Lisa Käll, forskare vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, Fredrik Sveneaus, professor i filosof vid Södertörns högskola och Johan Eriksson, doktor i teoretisk filosofi.

Filosofiska rummet är ofta spännande. Jag åker genom ett mörknande Skåne och lyssnar till ett program som nästan lyckas göra tillvarons olika framträdelseformer gripbara. Vid Veberöd har jag full kontroll – när vi passerar Staffanstorp är jag förlorad.

20130217-182851.jpg

Jag är tveksam om värdet av att definiera gott lärarskap

Den här typen av listor brukar göra mig deprimerad….

20130215-165548.jpg

Jag satsar på “good enough”!