And then he shook his head…

Anders Westergård tipsar om Sammy Davies inspelning av Mr Bojangles. Och det är bara att kapitulera – Aftonbladet har rätt. Allt är underbart!

Rösten, texten, rörelserna, det kaxiga leendet, kläderna (vad gör han med hatten?), arrangemanget…suck!

Det finns fler roliga versioner på Youtube, men Bob Dylan, Robbie Williams, ,Jerry Jeff Walker, Nina simone och Michael Jackson får ursäkta. Det ska vara en kortväxt svart vindögd jude som sjunger!

Trollband vi verkligen barnen?

Ystad Allehanda skriver vackert om vår konsert i Hammenhög.

Nu rätt länk!

Jag är så glad att orkestern kommer ut och spelar ibland. Vi har alltid stora planer och det börjar bli lite pinsamt att det händer så lite. Men snart!

I morgon spelar Pontus SnibbValnöt och Kaprifol. Det vill jag inte missa.

Alla som har hatt får vara med

Jag är hemkär men ibland lyckas jag faktiskt ta mig iväg på konsert. Förra onsdagen spelade Rickard Lindgren och och Andi Almkvist på Valnöt & Kaprifol i Hammenhög.

Det var en fantastisk kväll i den vackra trädgården med skandinaviens äldsta blodbok. Hemma upptäcker jag Andis spännande filmer på Youtube.

På onsdag kommer Ulf Masken Andersson. Det kan bli riktigt bra.

Ojdå – det svänger!

Jag har haft en intensiv dag som började på Äsperöds loppis (ja – jag ska visa mina nya motivtallrikar en annan gång) och slutade i min vän Håkans trädgård. Så här lät det när Peter Clemmedsson, Tomas Tellving, Stewe Claesson och Rolf Parleij spelade:

Och snart har Byggmarknaden 25-årsjubileum. Då blir det fest på riktigt enligt Remi!

Proudly presents:

Länk till inbjudan

En av världens  absolut mest oföretagsamma orkestrar ordnar barnkonsert med sig själv. Det är ett stort steg för mig. Jag har blivit  entrepenör!

Barnkonsert med Pojkaktig orkester
Söndagen den 20/7 kl. 15.00
Valnöt och Kaprifol, Skolgatan 20, Hammenhög, telefon 0414-44 09 50, förköp i caféet
Inträde 50:- för barn under 12 år. Vuxna gratis. Mer info: http://www.valnot.se

Förstora bilden!

Orkesterns slarvigt uppdaterade hemsida

Mannen i svart och jag

När jag till sist upptäckt Johnny Cash sena inspelningar och spelat sönder dem – ja då var det dags att gå tillbaka och njuta av de tidiga mästerverken.

Två filmer med helt olika budskap. Kärlek finns – och finns inte. Lätt är det aldrig.

Det är inte mig älskling – det är inte mig du letar efter

Just nu är jag lite besatt av den lilla pausen innan “babe”.

P.S. På köpet får vi “Kvinnan i guld” och slås av vilken värme hon utstrålar i filmerna. Jämför Reese Witherspoon med June Carter och häpna över likheten i attityd. Jag är inte säker på vad det betyder men jag vill gärna tro att det är någon form av äkta kärlek till en stor slarver – men inser att det ur ett feministiskt perspektiv kan vara något annat betydligt mer deprimerande.

Oförutsägbar minimalism

Jag är rätt kass på att komma iväg på bio och det finns verkligen ingen ursäkt när man bor mitt i stan och inte har småbarn. Förlåt, färlåt.

Nu har jag lyckats se en bra film och vill gärna tipsa om Once 1 DN SvD

Kritikerna är lindrigt talat inte överens om huruvida det är en bra film, men för mig som är en obotlig romantiker är det bara vackert och underbart. Lyckliga slut är inte allt.

Vad är det jag tittar på?

När jag gick i skolan var det vanligt med ett moment som hette “Vad var det jag läste?”. Ofta handlade om ganska fyrkantig träning i att återberätta historier och plocka ut fakta – mer sällan om huruvida berättelsen hade något med verkliga händelser att göra. (Då gällde en annan klassiker: “Ögonvittnen berättar”)

När jag ser nedanstående film är frågan av mer kunskapsteoretisk karaktär. Vad är det jag tittar på?