Det är få saker som kan få mig att avstå från vattengymnastiken på onsdagkvällarna, men när Richard Lindgren spelar på Valnöt och kaprifol i Hammenhög får kroppen finna sig i att stå till sidan. Själen behöver sitt.
Den som inte tycker om musik kan njuta av att sitta under den gamla blodboken.
Charlotte Emt gör en serie i elva delar om den filosofiska sidan av musiken. I det tredje avsnittet diskuterar hon pekoral och patetik med den underskattade sångerskan Marianne Mörck och operakännaren Lasse Walldov.
Det är bara att konstatera. Jag är en sådan där Olle Adolphson-kille som vill att känslorna ska uppstå inne i MITT huvud. Inte i artistens munhåla eller hals…
Stop your messin’ around
Better think of your future
Time you straightened right out
Creatin’ problems in town
Rudy a message to you
Rudy a message to you
Stop your foolin’ around
Time you straightened right out
Better think of your future
Or else you’ll wind up in jail
Eller som den automatiska svenska översättningen lyder:
Stanna leka (ah-ah-ah)
Bättre tänka på din framtid (ah-ah-ah)
Gång du rätar rätt ut (ah-ah-ah)
Skapa problem i stan (ah-ah-ah)
Rudy
Ett meddelande till dig, Rudy
Ett meddelande till dig
Stanna lurar runt (ah-ah-ah)
Gång du rätar rätt ut (ah-ah-ah)
Bättre tänka på din framtid (ah-ah-ah)
Annars du hamnar i fängelse (ah-ah-ah)
Fast jag gillar nog swahili bättre
Stop messing wako karibu (ah-ah-ah)
Bora kufikiri ya maisha
yako ya baadaye (ah-ah-ah)
wakati haki ya kunyoosha nje (ah-ah-ah)
Kujenga matatizo katika mji (ah-ah-ah)
Rudi, Ujumbe kwenu,
Rudi, ujumbe A na wewe
Stop fooling wako karibu (ah-ah-ah)
wakati haki ya kunyoosha nje (ah-ah-ah)
Bora kufikiri ya maisha yako ya baadaye (ah-ah-ah)
mwingine utasikia upepo up katika jela (ah-ah-ah
Jag undrar om det finns någon drickbar skaöl? Nu har jag gjort slut med punkölen och behöver hitta ett mer trovärdigt alternativ. (Länk)
Märks det att jag har gått över till webbläsaren Chrome och hittat översättningsfunktionen?
Det är lite ofokuserad stämning i vårt arbetsrum. Någon har klippt sig och liknar en ung France Gall och nu är dagen förstörd. Vi frossar i nostalgi och enas om att allt var bättre förr. Frisyrerna mer välklippta, mouscherna mer välplacerade – ingen överdriven scenografi eller koreografi och inga bombastiska rökeffekter som stör melodin. Framför allt kräver vi ett slut på tramset med färgteve och HD.
Det finns undersökningar som pekar mot att danskan är ett språk som lämpar sig dåligt för kommunikation och att danska småbarn i väldigt liten utsträckning förstår vad deras föräldrar säger. Ljuden flyter liksom ihop och de betydelsebärande delarna går inte att urskilja.
Men jag gillar när Kim Larsen sjunger engelska med dansk brytning:”Woa-woa-waaa”. Operapartiet hade jag klarat mig utan.
Vi förstår inte den här tävlingen!
Jag går ut och hälsar på våra grannar korna som har återtagit hagen efter en vinter i lagården. De är lika nyfikna och lättskrämda som vanligt.
Efter en utdragen spotifyafton där vi ägnat obegripligt mycket tid åt tre brittiska sångerskor (Cilla Black, Alma Cogan och Dusty Springfield) är den allmänna åsikten att det är tre djupt underskattade kvinnor.
Jag är inte säker på att denna ståndpunkt kommer hålla för en närmare granskning. Samtidigt sjöng Aretha, Gladys, Dionne och Shirley i USA. Det är nog dumt att jämföra – alltid.
Anders knyter an till diskussionen om könsmaktsordning och tappar mig delvis på vägen. Det här med förebilder är ingenting för mig. Men jag gillar Joni Mitchells utveckling mot mogen kärvhet.
På söndagar klockan 11 sänds Klingan i P2. Under Lennart Vretlinds trygga ledning får vi följa med ut i de musikaliska utmarkerna. Mitt behov av mauretansk ökenblues är för tillfället stort och Maolumas röst känns galet intensiv. Tillsammans med Spotify vandrar jag vidare.
Jag har faktiskt bara varit på två riktigt bra konserter de senaste åren, Martha Wainwright på KB och brodern Rufus på Ystads teater.
Håkan Engström skriver en tvekande recension om Rufus senaste skiva och jag kanske håller med. Samtidigt är det svårt att inte falla för mannen som låter rösten sväva ut och fylla rummet – obekymrad om sådant som måttlighet och god smak. Han är för mycket och skivan handlar delvis om sorgen efter mamman som dog i höstas. Vad kan man säga mer än… oemotståndligt?
Jag läser deras frågeställningar och funderar över hur personalen tänker. Tyvärr tror jag att många är besatta av musikens nyttighet (Vi tränar språket, kroppsuppfattning, motorik o.s.v.) Få ser musiken som ett eget värde – misstänker jag.