Med jämna mellanrum oroar sig krönikörer för att mansrollen är trång och hindrar män från att uttrycka sina känslor. Samtidigt finns det andra som blir nervösa av olika former av manliga gemenskaper. De verkar ju ha så kul.
Med jämna mellanrum oroar sig krönikörer för att mansrollen är trång och hindrar män från att uttrycka sina känslor. Samtidigt finns det andra som blir nervösa av olika former av manliga gemenskaper. De verkar ju ha så kul.
I Malmö regerade Malmöflickorna. Jag föredrar den sovjetiska elegansen.
Jag är glad att OS är över. Mystiken har inte infunnit sig och vi slipper Putin.
P2 på söndagsförmiddagar erbjuder bra musik. Idag har jag gymmat mig in i drömlikt tillstånd med hjälp av det här soundtracket:
Presentatören talat om pockande basgångar. Jag förstår vad han menar. Pulsen stiger och sinnena utvidgas.
Jag hittade den här sidan med redskapsfria övningar.
En del känner jag igen från skolgymnastiken. Kanske blir det roligare om jag tar på mig en mask?
Jag passerar byggarbetsplatsen Niagara. Här ska högskolans verksamhet samlas ihop och visionerna förverkligas.
Just nu sliter vinden i pressenningarna och det låter som hundra galna panflöjter tävlar om uppmärksamheten. Det har varit en tuff höst att bygga hus. Snart är fönstren på plats – då blir det lättare.
Själv stretar jag vidare mot gymmet. Än så länge är det ganska öde. De rutinerade besökarna varnar mig för Januari. Då samlas de ångestdrivna amatörerna runt maskinerna och vi pålitliga och långsiktiga gymrävar får hålla tillgodo med de udda tiderna.