Nu vill jag veta vilken bank det är som lämnat ut kontouppgifter och vilka spelbolag som bekräftat uppgifterna?
På Flashback flödar en obehaglig tråd med spekulationer om samband mellan Expressen och Bonnierägda bolag. 2400 inlägg och ingen substans.
https://twitter.com/brottsanalys/status/510812029679316995
Den konspiratoriska sidan av mig vill gärna veta varför nyheten inte landade i kvällstidningarna. Alltför mycket pengar på spel?
Jag funderar på att samla på viner från kvinnliga chefredaktörer. Det känns lagom exklusivt.
För några år sedan genomgick min arbetsplats en smärtsam omstrukturering/besparing. Såren börjar läkas nu men det gör fortfarande ont när jag tänker på att en ansvarig person beskrev uppsägningar av erfarna adjunkter som “kvalitetshöjning”.
Idag läser jag Sydsvenskan med en viss förvåning och undrar över vad de lär sig om krishantering på ledarskapskurserna nuförtiden.
Den här boken ser jag fram emot att läsa.
Den här bilden ger viss tröst.
Jag undrar hur de tänkte? 60-talets queerteorier manifesterades i det här gränsöverskridande bandnamnet.
Idag är världen mörk. Kan twitter sprida ljus över händelserna?
Tyvärr var det inte helt sant. Men ett bra tillfälle att öva på sin kritiska förmåga.
Heidi Avellan menar att pressen har en viktig demokratisk funktion. Vilket skulle bevisas. Vad fångar mig i dagens tidning – vad är jag beredd att betala för?
1) Porträttet av min favoritfotograf Anders Mattson i Sydsvenskan.
2) Recensionen av nyöversättningen av Hemingways Farväl till vapnen.
Men är Hemingways stil på väg upp igen? Finns det ett förtvivlat rop efter undertexter? Det tror jag. Visst kan Hemingways lite unkna mansfigurer läsas på nytt och omtolkas. Kanske utforskade han en manlighet han själv inte omfattades av? Ungefär som när feministiskt orienterade författare skriver om traditionellt kvinnliga underdåniga positioner.
3) Den sammanfattande bakgrundsartikeln om familjen Abdos.
4) Lokaltidningen skriver Urban Nilmander om svindlande taxiaffärer.
Tysta tankar 