“Studenter är intensivt sysselsatta med att upptäcka och undersöka världen. Deras inneboende intresse för att lösa olika problem motiverar dem att ständigt ta initiativ och försöka sig på nya aktiviteter, trots att dessa kanske överstiger den egna förmågan. På så sätt etableras hela tiden nya kunskaper och erfarenheter.”
Oj – jag skrev fel. Texten är hämtad från Marita Lindahls Lärande småbarn och jag råkade byta ut “Barn i ett årsåldern” mot “Studenter”.
Så tokigt det kan bli…
Jag närmar mig punkten utan återvändo – den stund då jag ska deklarera varför det är viktigt att män arbetar i skola och förskola. Jag kan inte längre dölja mig bakom en bekväm och till intet förpliktigande kritisk hållning. Snart kommer jag att bli granskad – inte bara som person utan även i rollen som lärarutbildare. Finns det verkligen utrymme för personlig hållning i en fråga som är så politiskt känslig? Kommer min åsikt att uppfattas som Malmö högskolas officiella ståndpunkt?
Jag tvekar inför det oundvikliga och inser att rubrikvalet skapar vissa förväntningar.
Min vän Kristian Lutz har skrivit en spännande avhandling som heter:
Kategoriseringar av barn i förskoleåldern – Styrning & administrativa processer
Boken finns att ladda hem från skolporten:
Jag lyssnar på disputationen och funderar över alla dessa stödåtgärder. Här gäller det att passa in. Hörsalens väggar kryper närmare och snart känns det som om de lutar över mig.
Jag befinner mig i den akademiska världen men försöker inta en ganska distanserad hållning till alla titlar som bär upp hierarkierna.
– Jaha, du har disputerat. Det var väl trevligt…
– Se där, nu blev du lektor…
– Ojdå, har du fått en docentur. Det var på tiden…
Jag är alltså svår att imponera på. Ändå var det med viss svindel jag i fredags fick veta att två kompisar har befordats (jag trodde det bara var inom det militära) till professorer.
Nu blir det svårt att fortsätta beskriva professorer utifrån min lätt fördomsfulla Professor Kalkyl-schablon. Med sådana professorer finns det hopp även för pedagogiken och kulturgeografin!
När det gäller min egen akademiska karaktär blir det väl ungefär som med Lucy Jordans resa genom Paris i den där öppna sportbilen. Den varma vinden kommer inte att blåsa i mitt hår.
Klickbara professorsskuggor:
GoGroränonsosövoverorsoskokroridodanondode hohanondodlolinongogsoskokomompopetotenonsos
Etottot övoverorgogroripopanondode sosyfoftote momedod utotbobiloldodnoninongogenon ocochoh fofororsoskoknoninongogenon vovidod MoMalolmomö hohögogsoskokolola äror atottot momedodarorbobetotarore ocochoh sostotudodenontoteror soskoka utotvovecockoklola sosinon hohanondodlolinongogsoskokomompopetotenonsos. DoDetot inonnonebobäror atottot dode i sosinon fofroramomtotidoda voverorkoksosamomhohetot omomsosätottoteror kokunonsoskokapop totilollol hohanondodlolinongog ocochoh hohanondodlolinongog totilollol kokunonsoskokapop. CoCenontotroraloltot foföror kokunonsoskokapopsosbobiloldodnoninongogenon äror atottot foforormoma enon hohanondodlolinongogsoskokomompopetotenonsos sosomom äror gogroränonsosövoverorsoskokroridodanondode ocochoh totaror totilollolvovarora sostotudodenontoterorsos ocochoh momedodarorbobetotaroresos soskokiloldoda bobakokgogrorunondoderor ocochoh erorfofarorenonhohetoteror. Unondoderorvovisosnoninongogenon ocochoh fofororsoskoknoninongogenon soskokalollol utotgogå fofrorånon dodenonnona momånongogfofaloldod ocochoh tota totilollolvovarora vovaroriatotiononenon i lolivovsoserorfofarorenonhohetoteror lolikoksosomom i kokuloltoturorelollol ocochoh sosococialol erorfofarorenonhohetot. VoVåror voverorkoksosamomhohetot soskokalollol utotgogå fofrorånon dode unonikoka foförorutotsosätottotnoninongogaror vovaror ocochoh enon avov vovårora sostotudoderoranondode ocochoh momedodarorbobetotarore hoharor foföror atottot bobidodrora totilollol atottot utotvovecockoklola enon hohanondodlolinongogsoskokomompopetotenonsos sosomom bobasoserorasos popå
erorfofarorenonhohetot, vovetotenonsoskokapoploligog kokunonsoskokapop ocochoh yrorkokesosrorelolevovanonsos.
Verklig kunskap bygger på arbete och personlig ansträngning. En bra vison ska bjuda lite motstånd – jag har förbättrat Malmö högskolas vision med hjälp av rövarspråkssajten.
klickbar bild:
Jag har tillsammans med Rasmus och Fredrik från studentkåren skrivit ett debattinlägg i Sydsvenskan om HSV:s rapport Man ska bli lärare
Det är svåra frågor och lätt att halka fel bland genusteorierna – jag citerar slutklämmen:
Idag vill samhället ha allt större kontroll över vad som sker i klassrummet. Det tidigare flexibla läraryrket tappar i status och attraktion. I ett intressant avsnitt kritiserar rapporten från Högskoleverket lärarutbildningsutredningens förslag om avgränsade studiespår och förkortade utbildningar i skarpa ord:
”För att attrahera män till inriktningarna mot förskola har det också visat sig vara viktigt med möjligheter till en bred ingång. Det har också varit viktigt med samband mellan inriktningen mot förskoleklass och övrig lärarutbildning, för möjlighet till rörlighet och flexibilitet. Som den här studien har diskuterat så attraheras inte männen av kortare utbildningar med liten möjlighet till ämnesfördjupning. (…) Bristen på män skulle därför riskera att bli ännu större på den del av lärarutbildningen där bristen redan är som störst.”
Lärarutbildningsutredningen vill återskapa 60-talets skola och det är lätt att se dess fasta stadieindelningar som kvinnofällor. Om Jan Björklund vill locka fler män till skolan måste han göra upp med både det likhetsfeministiska perspektivet, som förnekar skillnader mellan män och kvinnor, och de mansklichéer som skisseras i Högskoleverkets rapport. Det första steget är att våga föra en öppen diskussion om varför männen behövs i läraryrket och på vilket sätt fler manliga lärare skulle kunna bidra till att förändra den svenska skolan.
Sydsvenskan har stängt av kommentarsfunktionen – men jag är nyfiken på hur ni tänker!
Mitt första fast jobb som förskollärare var på avdelningen Blåa skor. Namnet var mer en hyllning till Kal Pedal än Elvis Presley.
Jag tycker fortfarande att Blåa skor är ett ganska coolt avdelningsnamn bland alla Nyckelpigor och Blåklockor.
Grannförskolan som var betydligt radikalare än vi (trodde dom) försökte döpa sina avdelningar till Hammaren och Skäran men förvaltningen grep in.
Så min fråga är:
Vilket är det tuffaste namnet på en förskoleavdelning?
HSV:s rapport om hur män ska lockas till skolans och förskolans värld har kommit.
Läs den och sprid den!
Jag har varit med i referensgruppen och ser fram emot att diskutera innehållet. Allt är inte glasklart och det finns drag av kompromiss över texten.
Louis Armstrong är en stark influens i mitt liv och jag tänker ibland att någon borde skriva romanen om jazzen i Malmö på sjuttitalet. Jag missade punken, synten, discon, glamrocken och hårdrocken på grund av den där jazzen som var så lätt att sugas in i. På något underligt sätt lyckades vi göra New Orleansmusiken till en del av proggen. Vi bodde och spelade tillsammans – allt var enkelt och livet var vackert.
En av de mer komplicerade låtarna var Blue turning grey over you som börjar med en kromatisk nedgång (C, B, Bb, A) och det var många ackord för en enkel banjoist på den tiden. En del av oss var ganska begåvade och några gick det riktigt bra för.
Länk till trumpetarens femtioårsfilm
Vi satt ofta på Club Bohemia där världsartister som Dexter Gordon spelade för en handfull tonåringar – ägaren åkte senare in för narkotikasmuggling och vi anade att gaget hade betalats ut i pulverform. Samma öde (fängelse alltså) drabbade ägaren till det andra stamstället Chinatown. Det tråkiga och tyvärr alltför sanna skämtet blev därefter “det går inte att driva en jazzklubb i Malmö utan att sälja knark”. Motsatsen återstår att bevisa.
Tysta tankar 