Leonard Cohens nya skiva är magiskt bra. Vem behöver nya tankar?
Jag minns fortfarande konserten i Augusti 2010 som en musikalisk höjdpunkt. Nu ser jag fram emot att han ska komma tillbaka.
Old ideas
Reply
Category Archives: Malmö
Å ena sidan… Å andra sidan…
Min gissning är att vi kommer att få läsa en hel del intetsägande ledare om “individens rätt” när skolpolitiken i Malmö nu på allvar försöker ta itu med utmaningen att motverka segregationen.
När sprickorna mellan stadsdelar ska tätas kan det vara lockande att ta den sociala ingenjörskonsten till hjälp. Men det är barn och ungdomar det handlar om – inte brickor i ett strukturellt politiskt spel. Skolplaceringarna bör även fortsatt bygga på rimliga avstånd och frivilliga val. Det måste gå att minska segregationen utan att göra avkall på respekten för individer. Dit når Malmö först då samtliga skolor håller god kvalitet.
Heja Katrin!
Radioteatern ger: Torsk
Jag gillar radioteater och Jan Sigurds pjäs om två vilsna män i en båt på Öresund sätter igång tankarna.
Det vore dumt att berätta hur den slutar och jag är inte säker på om det finns något budskap., men jag blir verkligen sugen på kokt torsk med skirat smör och riven pepparrot.
Pub efter “jubb”?
Lyssnar på P1 och Konflikt. Reportaget från Socialdemokraternas möte i Rosengård är oemotståndligt men frågan är om de politiska lösningarna är gångbara utanför rörelsen och stadsdelen.
Carl B Hamilton:
– För vem talar socialdemokratin?
På köpcentrumet Caroli city byggs det om. Ägarna möter den nya tiden med exklusivitet.
Jump for joy
Man får lust att pröva isen. Men inte på min säkra dag.
Urbanhistoriska seminarier
Jag stöter på Mikael Stigendal i korridoren och ramlar in på ett spännande seminarium. Kommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammeh inleder.
Det är allvarliga frågor som behandlas. Hälsa, utbildning och bilden av det goda samhället. Jag återkommer med mer om Malmökommisionens arbete. Mikael Stigendals rapport Malmö – de två kunskapsstäderna finns på nätet.
Mötet andas frustration. Förväntningarna på kommunalrådet är starkt uppdrivna. Hon säger rätt saker och verkar både klok och engagerad. Men det finns en trötthet som gör att ingen vågar föreslå enkla lösningar. Det räcker inte att prata om mötesplatser längre. Kommisionen arbetar under tidspress och kommunalrådet vakar strängt över dem.
Tror jag.
Inomkommunal omfördelningspolitik
Många sätter stora förhoppningar till att ett förstaligande av skolan skulle skapa ge bättre förutsättningar. Svårigheterna att skapa rättvisa modeller är stora och jag anar att en del skulle vilja använda den enkla principen “lika till alla.
Nytt sätt att fördela resurser i staden
Tanken med kommunledningens nya förslag är att Malmöbornas behov av social service ska tillgodoses på ett bättre sätt.
Enligt förslaget ska pengar fördelas utifrån sju variabler:
1. Utomnordisk bakgrund.
2. Disponibel inkomst.
3. Sjuk- och aktivitetsersättning.
4. Förgymnasial utbildning.
5. Arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder.
6. Ensamboende äldre.
7. Behov av förskolor.Husie
Med knappt 20 000 invånare är Husie en av Malmös minsta stadsdelar. Barnfamiljer och pensionärer är i majoritet, och de flesta bostäder är småhus.
Husie är en utbyggnadsstadsdel. Det finns planer för bostadsbyggande såväl som för handel och industri.
Konsekvenserna för den kommunala skolan inom det relativt välbärgade Husie är stora. det är en komplicerad fråga och jag citerar Sydsvenskan långt:
Stadsdelschefen Alf Merlöv beskriver Husies dilemma: När det gäller arbetslöshet, inkomst, utbildning och andra socioekonomiska faktorer ligger Husie på normalnivå jämfört med hela riket.
Men i jämförelse med Malmös andra stadsdelar räknas Husies förutsättningar som goda. Stadsdelarna ansvarar för den största delen av den kommunala välfärden: förskola, skola, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individ- och familjeomsorg samt lokal fritidsverksamhet.
Efter flera nedskärningsår får Husie svårt att klara uppdraget om budgeten krymps ytterligare, konstaterar nu såväl tjänstemännen som politikerna.
– Vi har redan exempel på klasser där det går trettio elever på en lärare. Det förekommer på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet, säger stadsdelschef Alf Merlöv.
Drygt var femte grundskoleelev i Husie går i friskola. Friskoleeleverna får ett genomsnitt av ersättningen till de kommunala grundskolorna i Malmös stadsdelar.
Men ersättningen till eleverna på Husies kommunala grundskolor är lägre än genomsnittet. Och eftersom det främst är elever med högutbildade och resursstarka föräldrar som väljer friskolor går mest pengar till dem som har bäst förutsättningar, konstaterar Husies tjänstemän och politiker.
Detta, tycker de, strider mot hela grundtanken med Malmö stads resursfördelningsmodell.
Hängde ni med?
Tack – det räcker nu!
Jag läser Kristian Lundbergs tokhyllade text om Malmö med en viss trötthet. Författarens litterära maner slår igenom och han är lite för angelägen om att visa upp sina erfarenheter. Jag blir inte berörd och muttrar över exotiseringen av min stad. Stockholmstidningarna tycks inte få nog av de här skräckskildringarna. Jag blir inte berörd.
I min andra hand håller jag Per Svenssons bok Malmö – världens svenskaste stad. Han är inflyttad och närmar sig ämnet med kylig journalistisk precision. Historisk bakgrund, sociologi och politiska nätverk – Svensson beskriver de komplicerade processerna och gör dem begripliga för de oinvigda. Jag räknar mig inte till dem. Snarare nickar jag ofta instämmande och läsningen blir bekräftande.
– Jojo, det vet väl alla…
Boken om Zlatan är svårare att förhålla sig till. Han är besvärlig och pendlar mellan att vara obehagligt beräknande och charmigt oberäknelig. Vi som följt honom genom åren har svårt att distansera oss från framgångssagan och anekdoterna lyser upp de ändlösa beskrivningarna av konflikter kring övergångar. Kanske lär jag mig här något om Malmö ändå.
De här tre texterna pekar åt olika håll. Just nu vill jag bara att de skall sluta skjuta.
Huvudvärk
Jag läser ut boken om Zlatan och fångas av berättelsen. Som av en tillfällighet visar TV4sport matchen mellan Milan och Napoli och jag tänker att det knyter samman dagen fint.
Zlatan spelar bra men blir utvisad efter en oförklarlig örfil mot en napolispelare. Efter 300 sidor är Zlatan fortfarande lika obegriplig.
Varför, varför, varför?
Jag är INTE Zlatan
Efter 125 sidor känns Zlatan fortfarande som en mycket främmande och exotisk person. Varje rad andas utanförskap och revanschism. Ibland är det gripande och hans reaktion inför hotet om särskola borde alla läsa.
Tysta tankar 