Vi reser söderut mot Greenwich och nollmeridianen. Utanför tågfönstret ser jag det nya London passera. Observatoriet ligger på en kulle med utsikt över staden.
Här har forskare försökt skapa ordning i många år.
Idag vill alla bli fotograferade på tidslinjen.
Vi går igenom marinmuseet.
Staden vill uppmuntra till läsning och har placerat ut 50 bokbänkar av glasfiber.
Vi beundrar Cutty Sark från utsidan.
Ett mikrobryggeri med det mångtydiga namnet Meantime erbjuder tröst och vila.
Lucy Sparrow har sytt upp 4000 varor säljer dem i sin affär.
Jag faller för detaljrikedomen och konsekvensen. Allt är till salu.
Det vilar något lekfullt över kvarteren i Bethnal Green.
Jag får lära mig hur en bagel ska smaka.
På Brick lane blandas kulturerna.
Vi besöker Geffrye museum i Hoxton. Utställningarna bygger på medelklassens hem genom tiderna.
Barnen är väl synliga i konstverken.
Tyngdpunkten ligger på omsorgsfullt rekonstruerade miljöer från olika tidpunkter. Ett viktigt budskap är de internationella influenserna. Museet är fritt från nationalism.
Till sist hänger frågan om medelklassen kvar. Jag misstänker att livet ofta pågick utanför hemmen – bortom det väluppfostrade.
Jag har fått en fin present – tre linser som man knäpper fast på telefonen. Allmänheten varnas för överdrivna närbilder med oklara konstnärliga ambitioner.
Snäcka möter racercykel
Kastrup är en långdragen flygplats. Jag har tappat en skärbräda på stortån och släpar mig fram genom gångarna.
Längst ut i F-terminalen har Easyjet sina avgångar. Vårt plan är försenat. Någon har slarvat bort startmotorn.
På Gatwick har de skapat porträtt av drottningen genom att sätta samman många små bilder på folket.
Vi tar tåget mot Pancras och trängs med rödmosiga engelsmän som haft en heldag i Brighton på stranden. Jag smygfotograferar en kvinna i fönstret. Det hade jag nog inte gjort hemma i Malmö.
Tysta tankar 