När tar mansrörelsen Jane Austen till sitt hjärta?

20140708-123343-45223169.jpg

Länk till SR

Jag kunde inte hålla mig. De 27 avsnitten slank ner ledigt och lämnar en viss tomhet efter sig.

Feminismen har länge omfamnat Jane Austens porträtt av starka och självständiga kvinnor som kämpar för att skapa utrymme för heder och ärlighet i en värd av patriarkala och feodala mönster.

Nu tänker jag att det är dags för mansrörelsen att ta till sig kapten Wentworth som förebild. I det magnifika slutkapitlet diskuteras huruvida män är kapabla att bevara sin kärlek under lång tid. För Ann Elliot är det ett svidande nederlag att behöva inse hur väl, och med vilken utsökt uthållighet, kaptenen har hanterat hennes svek åtta år tidigare.

Sommarlyssning – Övertalningen

20140703-104158-38518259.jpg

Länk

Det är generöst av SR att låta alla delar finnas tillgängliga. Jag lyssnar och njuter av en flödande berättelse.

Sällan har manlig fåfänga skildrats med samma skärpa. Fadern är ett högfärdigt kräk och klassamhällets olika sidor beskrivs obarmhärtigt.

Jag sliter med nässlorna. De är lätta att rycka upp med rötterna.

20140703-104637-38797573.jpg

Caroline Liberg om flummiga kunskapskrav

Så de ungdomar som alldeles nyss gått ut från gymnasiet med sina slutbetyg får således leva med ett antal barnsjukdomar, liksom på samma sätt de ungdomar som lämnade gymnasiet vid den förra betygsreformen för cirka 20 år sedan.

Detta är med andra ord ett exempel på en reform som sjösatts utan att den hunnit förankras och förberedas i verksamheten. Professorn i pedagogik Tomas Englund har visat på att i tysk och även norsk och dansk tradition har läraren en roll som en kognitivt och moraliskt medveten väljare av undervisningsinnehåll, en didaktiker. Men svenska lärare har i stort sett varit avskurna från den traditionen under efterkrigstiden.

I stället har en amerikansk tradition dominerat där läraren i högre grad betraktas som en teknisk verkställare av politiskt fattade beslut. Dagens situation med styrning genom otydliga kunskapskrav, något mer tydliga nationella prov och andra direktiv har förstärkt den bilden ytterligare.

Detta är också ett exempel på betydelsen av ett utvecklat yrkesspråk. Ett sådant yrkesspråk är något som växer fram successivt genom kollegiala samtal. Stöd för detta kan ges genom forskning som på ett systematiskt sätt undersöker hur man kan tala om utveckling av olika aspekter av kunskap inom ett ämne. För att tala med Lars Forsells stämma: ”Jag måste använda ord när jag talar till er” – med tillägget att jag måste veta vad de orden står för, för att kunna göra en likvärdig bedömning.

20140629-125916-46756995.jpg

Jag funderar på att börja bära hatt – uppdaterad

Den här berättelsen har just prisbelönats och jag behöver diskutera det moraliska budskapet.

20140628-135303-49983223.jpg

Jag balanserar mellan hipster och bonnläpp.

Om lästräning och polariserad kunskapssyn

20140628-113417-41657583.jpg

På den första semesterdagen läser jag senaste numret av Pedagogisk forskning i Sverige och fastnar i en text om hur synen på lästräning har förändrats genom åren.

Tarja Alatalo beskriver det som en starkt polariserad resa där de olika positionerna har haft svårt att hitta ett gemensamt språk för vad barn behöver för att utvecklas. Livet är ingen fotbollsmatch och när det gäller pedagogik tycks ideologiseringen vara plågsamt närvarande.

Få saker väcker starkare känslor än barns läsförmåga. Författarens oro tycks väl motiverad.

20140628-113930-41970679.jpg

En annan dag ska jag tala om hur jag ser på vetenskapliga tidskrifter som inte publicerar sina senaste texter öppet på nätet.

Jag hittar länkar till äldre nummer. Tack för det!