Skolverket om stöd
Twitters vackraste sida är det ständigt pågående kollegiala utbytet.
Idag börjar fortsättningen på serien. Jag hör till dem som inte blir provocerad av titeln. Min telefon försöker ändra till “skidskola”. Det retar mig.
Det ska bli spännande att följa debatten. Jag hoppas på ett nytt tonläge – mindre låst och mer nyfiket. De gamla positionerna och förenklingarna känns oändligt passerade.
Jag kan tröstläsa den här artikeln
Eller hela avhandlingen här.
Grattis Peter!
Det blir säkert en spännande föreställning och jag ser fram emot att få höra detaljerna. Förhoppningsvis kommer vi att få många tillfällen att professionsbegreppet.
Nu väntar vi på filmen:
Det är ungefär en samanfattning av allt jag tänkt de senaste åren.
En stor mängd förbättringsförsök inom skolområdet har över åren satts i gång av reformsugna politiker. De har ofta gjort ont värre. Ofta är vad som framställs som lösning en källa till problem. Standardiseringsförsök blockerar till exempel kreativitet och situationsanpassning. Dokumentationsraseri tar tid från väsentligheter. Krav på behöriga lärare hindrar anställning av duktiga men obehöriga lärare. Långa lärarutbildningar hindrar rörlighet: det blir svårt att såväl ta sig in i som ut ur läraryrket. Oftast väljs lätt insålda och tandlösa lösningsförsök, till exempel läroplansomskrivningar, pedagogiskt ledarskap, legitimering av lärare eller värdegrundsprat.
Nästan alla reformer och lösningar gäller input. Policyer, regler och formell utbildning förväntas styra och förbättra. Nackdelarna är välkända från organisationsforskning: övertro på planer och formella mål, koncentration på att göra allt formellt rätt, utvärdering och inspektion av ”bocka av att allt ser bra ut”-karaktär, bristande engagemang, flexibilitet och låg kreativitet.
Jag ser fram emot att läsa!
Provläs här!
Ett lyhört och närvarande samtal. Missa inte berättelsen om när Anne-Marie misslyckas att förklara ett matematiskt problem.