Oro vinner alltid över logik

Jag debatterar med Joakim Lamotte i Studio Ett

Så här presenteras programmet:

Förra veckans avslöjanden om övergrepp mot barn på en förskola i småländska Högsby har väckt liv i en gammal debatt. Bör samhället verkligen arbeta för att öka andelen manliga förskollärare? Är det i själva verket inte tryggare för barnen på dagis med enbart kvinnor? Det är journalisten Joakim LaMotte som i en debattartikel menar att han tycker det är skönt att inga män jobbar på hans barns dagis, och krävt ännu hårdare kontroll av de män som ändå vill arbeta i förskolan. Hör en debatt mellan Joakim LaMotte och Mats Olsson, själv förskolelärare som numera utbildar förskollärare på Malmö högskola. Mats Olsson hävdar att Högsby-fallet är så exceptionellt att det inte kan användas som exempel, och att det är just fler och utbildade manliga förskollärare som kommer ge bättre dagis.

Att diskutera över länk är minst sagt ett högriskprojekt. Jag försöker att inte bagatellisera föräldrarnas oro men hävdar att det inte är en fråga om “enkel matematik”. Statistik är en vansklig konst. Att alla pedofiler är män innebär INTE att alla män är pedofiler. (och som de flesta vet är inte ens det första antagandet sant)

Min tes är fortfarande att utbildning gör skillnad och att vi som arbetar inom förskolan ska ta ett stort ansvar för att sortera bort olämpliga personer. Men vi kan inte ha en utbildning som utgår från att männen måste bevisa sin oskuld (eftersom de har gjort ett så märkligt yrkesval).

Öppet brev till Anders Borg

Två av Sveriges mest meriterade forskare inom förskoleområdet har fått nog. Läs och sprid!

Bäste Anders Borg!

Nyligen, sa vår utbildningsminister på en nordisk skolledarkonferens i Göteborg, ”vi talar inte om förskolan, för svensk förskola är så bra.”

Vi som forskar om och ser många förskolor i praktiken, kan inte instämma i denna positiva summering. Med många års erfarenhet av förskollärarutbildning, fortbildning, forskarskolor och forskning inom förskolans område nationellt och internationellt, vill vi här framhäva nödvändigheten av kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan och som ett led i detta att karriärtjänster och förstelärarsystemet får samma stöd och möjlighet att genomföras i förskolan som i skolan.

Sverige inrättade max-taxa i förskolan för att få en mer jämlik förskola. På samma sätt fick vi en läroplan för att ge alla barn samma start i livet. Så har dock inte fallet blivit, utan tvärt om, har vi fått en större ojämlikhet med avseende på barns tidiga start i livet i förskolan. Och är det något som internationell forskning stödjer (se bilaga) så är det att barns tidigaste erfarenheter före skolan bidrar till barns, familjers och samhällets utveckling. Kring detta behövs inte fler bevis!

Förskolan kan framhållas som flaggskepp och något som närmast är en svensk exportvara, som möter ett omfattande internationellt intresse och som har ett stort antal besökare från andra länder varje år, -men när det kommer till satsningar inom kvalitetssäkrande åtgärder, som exempelvis vad gäller karriärtjänster, forskning, forskarskolor, och specialpedagogik så har förskolan särbehandlats negativt. Det ger inga bra signaler att man talar om att vi har ett sammanhållet utbildningssystem från förskola till gymnasium, om man samtidigt behandlar förskolan och förskollärarna på ett annat sätt än skolans lärare.

För att ge alla barn en likvärdig start i livet behöver kvaliteten på förskolan höjas generellt och bli avsevärt jämnare. En del i detta arbete är att kommunerna får högt kvalificerade förskollärare som kan påverka och driva utvecklingen. Regeringen har tagit ett viktigt steg i att bidra till att fler förskollärare utbildas, vilket vi ser positivt på, men kommunerna behöver också förskollärare som erbjuds samma möjlighet som skolans lärare, att ha möjlighet att bli anställda som ”förstelärare” och lektorer. Och självklart menar vi då, att det är förskolepedagogik de ska bli ”förstelärare” i.

De ekonomiska satsningar som detta innebär kommer att bidra till en mer kvalitativ förskola, värd sitt goda rykte.

Göteborg och Malmö den 26 mars 2014

Vänligen
Ingrid Pramling Samuelsson, professor, Göteborgs universitet
​Ingegerd Tallberg Broman, professor, Malmö högskola

Tregradiga betyg på alla VFU-perioder?

Regeringen har delat ett förslag om att alla VFU-perioder (läs “praktik”) med fler än 3 hp ska betygsättas enligt en tregradig skala. Lärosätena ska ge synpunkter innan den 11/4. De flesta tycks mena att det redan är avgjort.

Frågan är om reformen kan gälla för de studenter som sökt till en utbildning med en annan utbildningsplan än den som nu föreslås ska gälla?

Jag är bekymrad över att de studenter som befinner sig i början av sin förskollärarutbildning blir ännu mer fixerade vid betyg och bedömning. Det bör få ta lite tid att hitta sin lärarstil.

Tidigare ägde varje lärosäte betygsfrågan. Det var en härlig tid.

Uppdatering.
Lagändringen togs den 1/7 och gäller för studenter antagna ht 2015