Mina kloka kollegor visar vägen

20140708-090356-32636132.jpg

Riktigt bra svar till Ulla Waldenström om förskolan, och dessutom en ny ton i debatten – nyanser och värdighet är vi inte bortskämda med.

Drömmer jag?

Länk

Det föreligger, som Waldenström påpekar, mycket begränsad forskning om den svenska förskolan. Detta gäller generellt. En del av detta kan förklaras med en sen och begränsad akademisering av de yrken som bär upp förskolan. Förskoleforskning har inte förrän på senaste åren attraherat forskare utanför de grupper som genom sina professioner varit relaterade till förskolan på olika sätt. Ointresset för förskolan och för förskoleforskning både bland forskare, som bland finansiärer och politiskt ansvariga, är mer framträdande än det motstånd mot kvantifiering och resultatstudier som Waldenström framhäver.

Vår uppfattning är att det inte är särskilt meningsfullt att diskutera om det i allmänhet är bra eller dåligt för barnen att vistas i förskolan. Fokus bör istället läggas på de faktorer som är mest betydelsefulla för att förskolan ska kunna vara en positiv lärande-, utvecklings- och omsorgsmiljö för barnen. Här kan forskningen utvecklas utifrån och med de verksamma i förskolan och skapa en forskning inte bara om utan också för förskolan.

Avslutningsvis – Waldenström väcker en viktig diskussion. För att den ska vidareutvecklas måste förskolan, dess villkor, förutsättningar och forskning sättas i sitt historiska och nutida sammanhang.

SVEN PERSSON

INGEGERD TALLBERG BROMAN

ANN-CHRISTINE VALLBERG ROTH

samtliga professorer på Malmö högskola

De orättvisa betygen

Orsakerna till skillnaden i betygssättningen mellan könen är okända
Skillnaderna mellan kursbetyg och provbetyg mellan könen har setts under flera års insamlingar och analys av provresultat. Det finns fortfarande inte någon entydig förklaring till orsakerna bakom dessa skillnader. Skolorna behöver vara uppmärksamma på att betygsättningen sker rättvist så att pojkarna inte missgynnas. Det är också viktigt att lärarna ges förutsättningar till fortsatt kompetensutveckling i bedömningsfrågor.

Det tycks inte vara högkonjunktur för strukturella förklaringar.

De svåra frågorna om kvalitet i förskolan

Jag lyssnar på käbblet i SvtDebatt känner huvudvärken komma krypande. Vem är det som hörs i skoldebatten? Fichtelius har en irriterande röst och frågorna är alltför allmänt ställda. Sådana här debatter är bara plågsamma.

Det är viktigt att precisera vilka effekter som är angelägna att studeras. Jag anser att de viktigaste är barnens hälsa, psykosociala utveckling och intellektuella utveckling. Genom att daghem blivit förskola med egen läroplan har barnens intellektuella utveckling, eller lärandemålen, kommit i fokus. Personalen ska numer kontinuerlig dokumentera ”varje barns utveckling och lärande”. Skolverket och Lärarförbundet tolkar Pisa-resultaten som bevis på att förskolan förbättrar skolresultat ända upp i 15-årsåldern, men för sådana slutsatser krävs ytterligare studier. Internationell forskning som, till skillnad från Pisa, följt barnen från tidig ålder och framåt tyder på att positiva effekter på intellektuell förmåga är beroende av att förskolan håller hög kvalitet.

Det är en allvarlig anklagelse från Ulla Waldenström. Vem förvarar svensk pedagogisk forskning?

Löfven och gruppstorleken

Almedalen skapar energi. Så mycket förstår jag.

Socialdemokraternas pressrelease

Det är naturligtvis bra att kvalitetsfrågorna hamnar på dagordningen.

Ibland önskar jag att det fanns andra vinklar än skolresultat.

Stig-Björn Ljungren bekymrar sig över detaljstyrning.

Länk till AB

Dessutom har jag språkliga invändningar:

Hur kritisk kan jag vara mot institutionen förskola utan att världen rasar samman?

20140630-081052-29452988.jpg

Caroline Liberg om flummiga kunskapskrav

Så de ungdomar som alldeles nyss gått ut från gymnasiet med sina slutbetyg får således leva med ett antal barnsjukdomar, liksom på samma sätt de ungdomar som lämnade gymnasiet vid den förra betygsreformen för cirka 20 år sedan.

Detta är med andra ord ett exempel på en reform som sjösatts utan att den hunnit förankras och förberedas i verksamheten. Professorn i pedagogik Tomas Englund har visat på att i tysk och även norsk och dansk tradition har läraren en roll som en kognitivt och moraliskt medveten väljare av undervisningsinnehåll, en didaktiker. Men svenska lärare har i stort sett varit avskurna från den traditionen under efterkrigstiden.

I stället har en amerikansk tradition dominerat där läraren i högre grad betraktas som en teknisk verkställare av politiskt fattade beslut. Dagens situation med styrning genom otydliga kunskapskrav, något mer tydliga nationella prov och andra direktiv har förstärkt den bilden ytterligare.

Detta är också ett exempel på betydelsen av ett utvecklat yrkesspråk. Ett sådant yrkesspråk är något som växer fram successivt genom kollegiala samtal. Stöd för detta kan ges genom forskning som på ett systematiskt sätt undersöker hur man kan tala om utveckling av olika aspekter av kunskap inom ett ämne. För att tala med Lars Forsells stämma: ”Jag måste använda ord när jag talar till er” – med tillägget att jag måste veta vad de orden står för, för att kunna göra en likvärdig bedömning.

20140629-125916-46756995.jpg

Om lästräning och polariserad kunskapssyn

20140628-113417-41657583.jpg

På den första semesterdagen läser jag senaste numret av Pedagogisk forskning i Sverige och fastnar i en text om hur synen på lästräning har förändrats genom åren.

Tarja Alatalo beskriver det som en starkt polariserad resa där de olika positionerna har haft svårt att hitta ett gemensamt språk för vad barn behöver för att utvecklas. Livet är ingen fotbollsmatch och när det gäller pedagogik tycks ideologiseringen vara plågsamt närvarande.

Få saker väcker starkare känslor än barns läsförmåga. Författarens oro tycks väl motiverad.

20140628-113930-41970679.jpg

En annan dag ska jag tala om hur jag ser på vetenskapliga tidskrifter som inte publicerar sina senaste texter öppet på nätet.

Jag hittar länkar till äldre nummer. Tack för det!

The Selling point

20140626-191504-69304281.jpg

Jag möter 20 ungdomar i ett projekt som försöker locka unga män till högskoleutbildning inom skola och omsorg. Ewa Stenberg visar runt på vårt älskade bibliotek.

Vi stannar upp vid den här tavlan – studier erbjuder nya perspektiv. Och lite svindel.

20140626-191937-69577568.jpg

Blooms taxonomi – att beskriva kunskap

Länk

Följ länken för att få bilden i full upplösning.

Vi behöver ord för att beskriva kunskap. Annars blir det svårt att utbilda lärare.

20140623-083729-31049484.jpg

20140623-083752-31072155.jpg