Det här med lärarlegitimation? Uppdaterad

Idag togs beslutet om lärarlegitimation i riksdagen. Många kommuner har försökt ligga före och tolkat bestämmelser som inte funnits. Jag har inte läst lagtexten och Jan Björklund gör sitt bästa för att avdramatisera de nya reglerna:

Beslutet om lärarlegitimation har gjort att många lärare är oroliga för att inte uppfylla kriterierna. Utbildningsminister Jan Björklund påpekar att man samtidigt arbetar med övergångsbestämmelser.

– Ska man göra en sådan stor förändring som lärarleg måste vi beakta att vi haft tre olika lärarutbildningssystem på 40 år med olika inslag. De som är erfarna i yrket och duktiga ska vi inte jävlas med. Det är inte avsikten, säger han till TT.

Vem är det Jan Björklund egentligen vill jävlas med? Räcker det inte med att vara duktig för att slippa trakasseras? Hur erfaren måste man vara?

Jag får samtal från oroliga studenter som undrar om deras lärarexamen nu har blivit värdelös och jag pratar med kommunala tjänstemän som svär över detaljstyrning och byråkratisering. Ibland är det rätt skönt att bara vara en lite kugge i systemet. Jag har verkligen ingen aning om konsekvenserna.

SvDGP, Newsmill, DN

Uppdatering:

Jan tolkar annorlunda än jag. Detta är mitt försök att definiera de möjliga grupperna som befolkar skolorna. Nu vet vi vilka det är Jan Björklund INTE vill jävlas med. Hur är hans förhållande till övriga grupper?

Vem är det Björklund vill jävlas med? Förstora!

Vem är det Björklund vill jävlas med? Förstora!

Vi är nere på detaljnivå – läs Lärarförbundets chat

15 hp Stavros? (som inte är kreationist) uppdaterad

Den eländiga skoldebatten rullar vidare. Zoran på LR länkar glatt till socialdemokraten Alexander Nordgrens debattartikel på Newsmill:

”Det är dags för socialdemokraterna att ta initiativ till en omfattande diskussion om lärarutbildningen och med öppna armar bjuda in kunniga lärare, som till exempel, Stavros, Lärarnas Riksförbund och andra organisationer liksom forskare på området. Förhoppningsvis leder det fram till en ny och mycket bättre lärarutbildning. I en sådan diskussion bör frågan vara: Hur och var kan den pedagogiska undervisningen bäst bedrivas?”

Om socialdemokratin inte har vassare tänkare kanske det är lika bra att de fortsätter sin passiva strategi och överlåter idéarbetet åt Björklund?

I Sydsvenskans söndagsbilaga får Stavros (ständigt denne Stavros!) svara på 20 frågor. Mest förvånande är kanske att han utser evolutionsteorin till vår tids största bluff. “Men det betyder inte att jag är kreationist och tror att världen skapades för några tusen år sedan”. Det känns tryggt. Men min kvot av grekisk visdom är fylld nu.

Samtidigt kan jag inte låta bli att undra över HUR många tusen år sedan det är jorden skapades enligt Stavros? Om vi nu ska göra honom till auktoritet i skolfrågor verkar det vara en rimlig följdfråga.

Nu med länk

Hur var det nu med evolutionen?

Hur var det nu med evolutionen?

Jag tröstar mig med senaste numret av Pedagogiska magasinet och Anneli Frelins nyanserade diskussion om auktoritetsbegreppet.

På Newsmill finns det många åsikter om evolutionen – diskussionen om skolans värdegrund tänker jag är mer intressant!

Newsmill 2, 1

Henrik Berggren, The Wire och amerikansk skola

Jag vet att jag tjatar, men det här är viktigt. Svensk skola håller på att springa in i en amerikansk testkultur och politiker från höger till vänster jublar.

I senaste numret av PM skriver Henrik Berggren om sitt möte med amerikansk skolkultur i teveserien The Wire. Fjärde säsongen är nog det mest uppskakande jag sett på teve och funderar på om det går att tvinga studenter att ta del av mästerverket.
Länk till Pedagogiska Magasinet

Under julhelgen var jag i Baltimore. Jag slukade låda efter låda av den amerikanska tv-serien Wired – det finns fem säsonger totalt – med stigande fascination.

Entusiastiska kritiker har jämfört denna genomskärning av en krisdrabbad amerikansk stad med Balzacs och Hugos skildringar av artonhundratalets Paris. Även om det är överdrivet – personteckningarna är ganska stereotypa – växer Wired under resans gång från en tämligen ordinär polishistoria till en berättelse om Baltimores klass- och rasmotsättningar. Knarklangarkvarteren i det svarta gettot visar sig inte vara en isolerad enklav utan en del av ett omfattande rotsystem som förgrenar sig vidare in i utbildningssystemet, politiken, fackföreningarna, mediebranschen och den samhälleliga eliten.

Mest fascinerande är den kraft och konsekvens med vilken Wired angriper de resultatbaserade utvärderingssystem som alltmer har kommit att styra offentlig verksamhet i USA. (….)

 

Drömmen om att utbilda “kompletta lärare”

Bloggen Ordklyverier formulerar dilemmat mycket bra (Länk)

När blir du komplett som lärare? Aldrig är det spontana svaret, men med stöd från en mentor, kollegor och chefer kan vägen från det nya och osäkra till det säkra och kompetenta gå snabbare och dessutom förhoppningsvis vara mindre smärtsam.

I Lärarutbildningens ljusgård finns en skulptur som heter Patterns of failure. Det är ett helt nödvändigt perspektiv. Strävan efter perfektion är en av läraryrkets värsta fiender.

Juul och Jensen ställer de viktigaste frågorna

Jag läser om kursboken Relationskompetens och hoppar till inför det radikala budskapen. Vad händer om studenterna tar talet om olydnad på allvar? Jag är rädd att vi ska hamna i en banal diskussion och funderar över hur vi ska sätta ord på vad “inre ansvarstagande” egentligen är.

På sidan 60 beskriver författarna vad som händer när ett barn tvingas äta mat. Utgångspunkten är att “… små barn hyser en obetingad tillit till sina föräldrar. Därför mister de tilliten till sina egna känslor och upplevelser innan (min kursivering) de mister tilliten till sina föräldrar”.

Integritet och självkänsla – dagens två viktigaste ord. Frågan är hur de förhåller sig till varandra?

Att bli någon – och samtidigt bli något. Är det möjligt? Går det att gestalta i koordinatsystem?

Förstora - spår av liv

Förstora - spår av liv

Hur skapar lärare könsskillnader i klassrummet?

Jag kollar den där gratisläroboken i Educational psychology och tycker om den resonerande tonen i avsnitt som jag inser är politiskt svårhanterliga. Gender differences in the classroom (s. 70) är ett minfält och författaren försöker verkligen gardera sig mot anklagelser om generalisering och kategorisering.

Klicka på bilden

Klicka på bilden

Gender differences also occur in the realm of classroom behavior. Teachers tend to praise girls for “good”behavior, regardless of its relevance to content or to the lesson at hand, and tend to criticize boys for “bad” orinappropriate behavior (Golombok & Fivush, 1994). This difference can also be stated in terms of what teachersoverlook: with girls, they tend to overlook behavior that is not appropriate, but with boys they tend to overlookbehavior that is appropriate. The net result in this case is to make girls’ seem more good than they may really be,and also to make their “goodness” seem more important than their academic competence. By the same token, theteacher’s patterns of response imply that boys are more “bad” than they may really be.

At first glance, the gender differences in interaction can seem discouraging and critical of teachers because they imply that teachers as a group are biased about gender. But this conclusion is too simplistic for a couple of reasons.One is that like all differences between groups, interaction patterns are trends, and as such they hide a lot ofvariation within them. The other is that the trends suggest what often tends in fact to happen, not what can in facthappen if a teacher consciously sets about to avoid interaction patterns like the ones I have described. Fortunatelyfor us all, teaching does not need to be unthinking; we have choices that we can make, even during a busy class.

Vi har val att göra – även i besvärliga klasser.

Nästa gång en student klagar…

…över att böcker är dyra och svåra att få tag på ska jag rekommendera den här länken:

150 fria läroböcker

Nästa gång en student klagar över att de inte har “fått” grunderna i psykologi och pedagogik ska jag rekommendera den här länken:

Klicka på bilden

Klicka på bilden

Jag bläddrar fram till avsnittet om Learning theories och hittar en grundlig presentation av behaviorismen. I Sverige tycker vi inte om behaviorism och därför läser vi inte om den inriktningen. En tveksam strategi.

Vad säger ni om den här innehållsförteckningen?

The changing teaching profession and you 8 The joys of teaching 8 Are there also challenges to teaching? 10 Teaching is different from in the past 10 How educational psychology can help 16 2 The learning process 20 Teachers’ perspectives on learning 20 Major theories and models of learning 23 3 Student development 41 Why development matters 42 Physical development during the school years 43 Cognitive development: the theory of Jean Piaget 46 Social development: relationships,personal motives, and morality 50 Moral development: forming a sense of rights and responsibilities 56 Understanding “the typical student” versus understanding students 61 4 Student diversity 66 Individual styles of learning and thinking 67 Multiple intelligences 68 Gifted and talented students 70 Gender differences in the classroom 72 Differences in cultural expectations and styles 75 Accommodating diversity in practice 80 5 Students with special educational needs 85 Three people on the margins 85 Growing support for people with disabilities: legislation and its effects 86 Responsibilities of teachers for students with disabilities 87 Categories of disabilities—and their ambiguities 91 Learning disabilities 91 Attention deficit hyperactivity disorder 94 Intellectual disabilities 96 Behavioral disorders 99 Physical disabilities and sensory impairments 101 The value of including students with special needs 104 6 Student motivation 109 Motives as behavior 110 Motives as goals 113 Motives as interests 116 Motives related to attributions 118 Motivation as self-efficacy 120 Motivation as self-determination 125 Expectancy x value: effects on students’ motivation 130 TARGET: a model for integrating ideas about motivation 131 7 Classroom management and the learning environment 138 Why classroom management matters 139 Preventing management problems by focusing students on learning 140 Responding to student misbehavior 150 Keeping management issues in perspective 155 8 The nature of classroom communication 159 Communication in classrooms vs communication elsewhere 159 4This book is licensed under a Creative Commons Attribution 3 0 License Effective verbal communication 162 Effective nonverbal communication 163 Structures of participation: effects on communication 166 Communication styles in the classroom 169 Using classroom talk to stimulate students’ thinking 172 The bottom line: messages sent, messages reconstructed 176 9 Facilitating complex thinking 183 Forms of thinking associated with classroom learning 184 Critical thinking 185 Creative thinking 186 Problem-solving 187 Broad instructional strategies that stimulate complex thinking 191 Teacher-directed instruction 193 Student-centered models of learning 200 Inquiry learning 201 Cooperative learning 202 Examples of cooperative and collaborative learning 203 Instructional strategies: an abundance of choices 205 10 Planning instruction 210 Selecting general learning goals 210 Formulating learning objectives 215 Students as a source of instructional goals 223 Enhancing student learning through a variety of resources 226 Creating bridges among curriculum goals and students’ prior experiences 229 Planning for instruction as well as for learning 235 11 Teacher-made assessment strategies 240 Basic concepts 241 Assessment for learning: an overview of the process 241 Selecting appropriate assessment techniques I: high quality assessments 243 Reliability 245 Absence of bias 246 Selecting appropriate assessment techniques II: types of teacher-made assessments 246 Selected response items 249 Constructed response items 254 Portfolios 264 Assessment that enhances motivation and student confidence 267 Teachers’ purposes and beliefs 267 Choosing assessments 268 Providing feedback 268 Self and peer assessment 269 Adjusting instruction based on assessment 270 Communication with parents and guardians 270 Action research: studying yourself and your students 271 Grading and reporting 272 12 Standardized and other formal assessments 277 Basic concepts 277 High-stakes testing by states 283 International testing 291 International comparisons 292 Understanding test results 292 Issues with standardized tests 298 Appendix A: Preparing for licensure 304

Nästa gång HSV klagar över att det är för lite engelsk litteratur kan jag peka på att vi jobbar med problemet. Det här kanske är ett sätt att kunna öppna dörren mot internationell forskning?

Rätten att neka “förnedrande uppdrag”

Huvudlös undervisning

Huvudlös undervisning

Journalister har i sitt avtal inskrivet rätten att neka “förnedrande uppdrag“. Ibland undrar jag om kvälls- och veckotidningsreportrar är medvetna om denna rättighet – men det är en viktig princip som jag tror att facket är lite stolta över.

Lärare har inte samma förmån. Vi ska utföra politiskt beslutade uppdrag och om vi protesterar kan det vara grund för uppsägning.

I USA  börjar allt fler lärare ifrågasätta vart skolan är på väg. “Teaching for the test” ersätter vanlig undervisning och det finns en uppenbar risk att yrkesstoltheten urholkas. Thimoty D. Slekar formulerar det väl och inleder med följande citat:

“Teachers teach. Well-trained teachers teach better. Great teachers change lives. Tests don’t. Why then are we so linked to tests as the sole measure of accountability?” Dave Greene

I texten försöker han förstå vad som händer i mötet mellan hans son och skolkulturen och intar den orolige förälderns perspektiv.

Länk till Huffington Post

Ni anar säkert var länken kommer ifrån:

http://twitter.com/#!/briankotts/status/40737721685118976

9A – Duellen vid OK Coral

Man kan säga vad man vill om teveserien 9A, men igår sköt den på allt som rörde sig:

  • Otillräckligt arbetslagssamarbete
  • Dålig mentorsorganisation
  • Svaga individuella stödstrukturer  – specialpedagogik?
  • Uselt föräldrasamarbete
  • Bedrövligt rektorsannsvar
  • Otillräcklig ämneskunskap
  • Oklar inre motivation

Det är väl egentligen bara trollkarlen Stavros själv (och politikerna?) som kommer hel ut det här. Han strör oneliners omkring sig:

– Om jag inte kan få dig att skriva VG på provet efter två timmar ska jag sluta som lärare! (hot eller löfte?)

– Mina sjuor är bättre än era nior!

Programmet innehåller några gripande scener med Malin, som funderar över varför hon valde läraryrket. Då känns det nästan äkta. Hon kommer fram till att “man måste inte vara jätterolig hela tiden” och det kanske är en bra grund för hennes framtida utveckling.

Jag försökte twittra under programmet Länk. Det var inget riktigt tryck på flödet med många ser Svtplay och fyller på.

http://twitter.com/#!/Anna_Kaya/status/39780218008899584

Plura ser ett helt annat program än jag – han betonar det personliga mötets betydelse och på ett pedagogiskt plan jublar jag över hans insiktsfulla analys. Men jag hittar inget stöd i programmet som är präglat av ett instrumentellt förhållningssätt – även om Gunilla Hammar Säfström jagar barn i korridoren och visar omtanke.