ADHD – uppdaterat igen och igen

Jag försöker undvika ämnen där mina kunskapsluckor blir alltför uppenbara och där risken för överhettning är stor. Därför nöjer jag mig med att länka till inledningen av Sydsvenskans serie om ADHD.
Länk 1

Länk 2

Uppdatering.

Länk 3

Länk 4

20111228-090815.jpg

Frisk luft och en klar himmel är vad min kropp behöver idag. Jag önskar att de här frågorna vore lika enkla. Som lärare får jag ofta bromsa studenternas lust att använda de här svårfångade begreppen.

Men vi kommer inte undan. Vad handlar ökningen om?

Uppdatering 2
Länk 5

Länk 6

Serien ställer viktiga frågor. Ingen av dem lämpar sig för enkäter.

Uppdatering 3

Länk 7. Det goda exemplet

Länk 8 de missnöjda föräldrarna

Den engelska vägen 2

I Sverige satsar regeringen på lärarlegitimation och formell behörighet. Engelsmän tycks tro på mer direkta åtgärder:

Om jag förstår texten rätt är det utbildningsministern själv som stänger av inkompetenta lärare i England. Det kanske var ett misstag av Björklund att byråkratisera processen genom att blanda in Skolverket?

20111230-033349.jpg

En annan infekterad diskussion

Kristian Lundberg beskriver reaktionerna på en text om mäns våld och på Twitter hyllas artikeln med uppmaningar till män att skämmas.

Jag är inte disponerad för kollektiv skuld. Gör det mig till en dålig människa?

 

20111229-110502.jpg

Låt mig citera en manlig lärarstudent som efter några veckor av genusteori genomskådat utbildningen:
– Jag undrar vad vi ska skämmas för idag?

 

 

Likvärdighet och likformighet

En spännande licentiatavhandling belyser ett aktuellt ämne.

Länk

– Det är ett jätteproblem att vi inte har likvärdig bedömning i skolan, men externa prov tenderar att skapa likformighet, säger Per Gunnemyr.
Uppsatsen är en intervjubaserad studie där han jämför hur och varför svenska respektive finska historielärare påverkas av externa prov. I det här fallet det svenska Historielärarnas prov (HLP), som tagits fram av en lärare och som gjordes av ett tusental elever senast, och det finska ämnesrealprovet (ÄRP). Ett förberedande prov inför studentexamen som man fortfarande har i Finland. Något nationellt prov i historia för gymnasiet finns inte idag.

Jag har en förhoppning om att 2012 blir året då vi kan diskutera de här viktiga frågorna på ett nytt sätt. Det går liksom inte att fortsätta se det som en fotbollsmatch där man ejar på olika lag – eller länder.

Han ser en tendens både i Finland och USA till att lärarna anpassar sig efter varandra och det viktiga provet. Det är också lättare att mäta fakta än mer komplexa resonemang, och risken är att lärarna får mindre tid till vad de själva tycker är centralt i ämnet historia.
– Om proven blir styrande för slutbetyget kan det också bli meningen med kursen. Det är trist om möjligheten för lärare och elever att tillsammans diskutera vad man vill göra försvinner.

Den här diskussionen pågår i många länder.

 

Vad händer studenter när reglerna ändras?

Min (?) snart nyexaminerade student Jenny Larsson lyfter en viktig fråga. Vi ökar inte läraryrkets status genom att ändra reglerna under pågående utbildning. Nu återstår att se om SFS jurister kan lyfta frågan till en nivå där det blir möjligt att beskriva sveket utifrån de förespeglingar som gavs till studenterna när de sökte sin utbildning.

Länk till SR

16 miljoner anledningar att vara glad!

Jag hittar pressmeddelandet om hur Nyamko Sabuni vill öka andelen män i förskolan.

Länk

Regeringen har beslutat att ge Skolverket i uppdrag att genomföra insatser i syfte att främja jämställdhet i skolväsendet. Regeringen föreslår att 16 500 000 kronor avsätts för uppdraget 2012.

Ett av insatsområdena, som inte funnits med i tidigare satsningar för jämställdhet i skolan, handlar om att Skolverket utifrån en kartläggning och analys ska föreslå åtgärder för att öka andelen män som arbetar som förskollärare och barnskötare i förskolan.

Jag låtsas inte om att det finns många som vill dela på de här pengarna. Äntligen har den här frågan lyfts fram ur det politiska mörkret!

Sammanfattning av insatsområdena:

  1. Utbildningsinsatser för rektorer, förskolechefer, lärare, fritidspedagoger, förskollärare samt studie- och yrkesvägledare.
  2. fortbildning och stöd i sex- och samlevnadsundervisningen,
  3. insatser för att motverka hedersproblematik,
  4. insatser för att stimulera elevers läs-, skriv- och språkutveckling,
  5. insatser för stärkt kvalitet och jämställdhetsperspektiv i studie- och yrkesvägledningen,
  6. genomförande en kartläggning och analys av åtgärder som har gjorts i syfte att öka andelen män i förskolan samt lämna förslag på åtgärder.

 

Jag var med när HSV skrev utredningen Man ska bli lärare och hoppas att Skolverket använder den viktiga texten. Mina erfarenheter från expertgruppen var ganska skrämmande. Efter några möten insåg jag att hälften av ledamöterna inte tyckte att det var en viktig fråga att rekrytera män till förskolan/skolan.

Förhoppningsvis är de politiska direktiven tydligare nu?

Vi är många med stora förhoppningar!

Vi är många med stora förhoppningar!

ÄNTLIGEN!

Jag måste kolla upp den här nyheten:

Om det stämmer innebär beslutet en gigantisk omsvängning i förhållande till Delegationen för jämställdhet i förskolans slutbetänkande som slog fast att pedagogens kön inte var betydelsefullt.

Och om det var betydelsefullt så var det ett problem eftersom barnen skulle kunna misstänka att det förekom skillnader mellan mäns och kvinnors tolkningar av yrkesrollen!

Ann-Mari har samlat en del länkar.