Jag möter killar på BF-programmet

Ibland tror jag att det vore en bra idé att i rekryteringsarbete försöka fokusera på de killar som faktiskt har valt att arbeta med barn. Finns det några gemensamma faktorer som Skolverket kan bygga sina kommande kampanjer på? Alternativet – att vända sig till den stora gruppen män – kan vara lite naivt. Frågan är om en målgrupp verkligen måste definieras. Jag tror det riskerar att bli fördomsfullt.

Jag är mycket förväntansfull inför mötet med Skolverket och extremt nyfiken på hur de tänker organisera arbetet med att rekrytera fler män till förskolan i enlighet med regeringsuppdraget från Nyamko Sabuni.

Tyvärr har jag inget klockrent råd att ge. De åtta killar jag träffade var en brokig grupp med ytterst blandade föreställningar om maskulinitet.

20120503-231519.jpg

En annan hjälte

Jag brukar vara misstänksam mot listor med goda råd. De här duger kanske som utgångspunkt för att diskutera?

In the December 16, 1951 issue of the New York Times, British philosopher/logician/ mathematician/historian (a quadruple thought leader threat) Bertrand Russell shared his ten commandments of teaching.

  1. Do not feel absolutely certain of anything.
  2. Do not think it worth while to proceed by concealing evidence, for the evidence is sure to come to light.
  3. Never try to discourage thinking for you are sure to succeed.
  4. When you meet with opposition, even if it should be from your husband or your children, endeavor to overcome it by argument and not by authority, for a victory dependent upon authority is unreal and illusory.
  5. Have no respect for the authority of others, for there are always contrary authorities to be found.
  6. Do not use power to suppress opinions you think pernicious, for if you do the opinions will suppress you.
  7. Do not fear to be eccentric in opinion, for every opinion now accepted was once eccentric.
  8. Find more pleasure in intelligent dissent than in passive agreement, for, if you value intelligence as you should, the former implies a deeper agreement than the latter.
  9. Be scrupulously truthful, even if the truth is inconvenient, for it is more inconvenient when you try to conceal it.
  10. Do not feel envious of the happiness of those who live in a fool’s paradise, for only a fool will think that it is happiness.

20120503-083142.jpg

Spänningen stiger

Under väntetiden funderar jag över hur stor del av de här forskningsmiljonerna som har kommit förskolan till del?

Och undrar över hur det nya numret ska illustreras!

20120502-175036.jpg

Apropå orättvisor

Idag citerar jag bara:

Closing the Gap
I am not saying that my fellow press colleagues are any better at our jobs, or any smarter or more qualified than any other attendees. What I am saying is that we are part of a community of learners that knows no walls, that our learning has no boundaries. We can meet someone face-to-face for the first time, draw from the same knowledge base and even continue a conversation that may have spanned thousands of miles. These conversations are also based on current research, and on articles written by leaders in the education world. We take these conversations and this knowledge back to our classrooms and our schools, impacting our students and our colleagues. Teachers who learn together grow together. And teachers who grow together teach children in powerful ways.

This silent gap, should it remain unclosed, will only widen the existing, perceptible gap in our schools.

So how do we get our colleagues to join us in conversation? How do we bridge the gap?

20120501-171532.jpg

Hedersfrågan

Två ytterligheter:
1) den narcissistiske läraren som till varje pris vill bli bekräftad och omtyckt.
2) den likgiltige läraren som tror att undervisning är en teknisk fråga och att mottagarens känslor är ett störande moment.

Den länkade artikeln antyder att det finns en del nyanser där emellan.

20120429-161840.jpg

Lösningen!

Om jag förstår rätt kan vi behålla lokaler, styrdokument och de fackliga organisationerna?

20120429-142541.jpg

En dansk råsop mot förskolan

https://twitter.com/trinejr/status/196474961651707904

Jag gillar engagerade forskare som vågar ta ut svängarna. Samtidigt finns det något moraliserande i texten som gör mig bekymrad.

Ole Henrik Hansen fortæller sine tilhørere i Korsgadehallen om en anden af sine observationer i en vuggestue, som set udefra virkede meget tjekket. Vuggestuen havde et tema om natur, og alle børnene havde en krydderurt med, som skulle plantes ud. Ole Henrik Hansen var begejstret, han gemte sig bag en busk for at følge udplantningen. Pædagogen overtog hurtigt arbejdet med at plante ud og forsynede hver plante med et lille plasticskilt med barnets navn. Så blev barnet anbragt mellem pædagogens ben foran planten, og en anden tog et foto, som mødte forældrene, når de tjekkede ud på en iPad-lignende-computer om eftermiddagen.

20120429-083740.jpg

Vill jag verkligen att våra studenter ska läsa detta?

How much of our lives as academics is spent as room meat: turning up to things because it would look bad if the numbers were small, or just because we are meant to be there? And, even more chastening, how many total room-meat hours have we inflicted on colleagues and students? It would be thousands over a normal career, and if you are really successful, hundreds of thousands.

20120428-013201.jpg

Jag är ofta stolt över professorer från Malmö

Den här texten sammanfattar min kritik mot svensk skolpolitik och nu känns det som om det mesta är sagt. Jag låter Bo Rothstein sköta debatten.

Sammantaget innebär detta att vi kan lägga ner jakten på ”supermodellen” för den svenska skolan och i stället börja fundera över hur vi kan skapa förutsättningar för lokala skolledare att ta fram olika slags pedagogiska modeller som passar för, och framför allt kan vinna förtroende för, just deras skola med dess lärare, elever och föräldrar.

20120428-082226.jpg