Om goda och onda lekar

Jag befinner mig i ett tillstånd av lätt utmattning. Under dagen har jag och kollegan Per samtalat med studenter om lek och estetiska uttryck. Muntlig examination är ett äventyr och jag tycker om formen. Vi försöker undvika farorna förhör och föredrag – ibland tror jag att vi närmar oss det autentiska.

Frågan är om det går att förstå “lek”? Är det meningsfullt att försöka definiera ordet? Många studenter redogör utförligt för teorier om lek och de flesta är övertygade om betydelsen av att skapa en förskola som rymmer någon form av lek. Samtidigt tycks begreppet rymma många skiftande tolkningar och ibland är jag osäker på om ordet är användbart. Ibland försöker jag tvinga studenterna att använda teorierna för att beskriva sitt eget vuxna förhållande till leken. Det är lättare att prata om barnens aktiviteter ur ett pedagogiskt perspektiv.

Svenska dagbladet har en intressant serie om lek. Min kamrat Christian Eidevald diskuterar fenomenet ur olika perspektiv.

Del 1

20120605-211340.jpg

“…en mycket generös åtgärd från regeringen”

Jag läser om utvärderingen av forskarskolorna för lärare

“Av utvärderingen framgår att majoriteten är positiva till satsningen på forskarskolor för lärare, som är en mycket generös åtgärd från regeringen”

Det där med eget beröm har jag svårt för men bör npg läsa hela rapporten innan jag dömer.

Utvärderingen av forskarskolor som pdf

Utvärderarna bekymrar sig över att de forskarutbildade lärarna inte vill gå tillbaka till skolan efter utbildningen. Det är en berättigad oro.

Jag tar ledigt från skolpolitiken idag

Och tröstar mig med Emma Leijnses text i Sydsvenskans pappersupplaga.

Det finns en risk att jag kommer att prata om pojkar och betyg på Rapport i kväll

Jag önskar att diskussionen skulle handla om något annat än den uppenbara orättvisan vid betygsättning – men jag tar chansen att lyfta betydelsen av innehåll och arbetsformer.

Just nu funderar jag över vad jag sa vid intervjun – och vad som blir kvar efter redigeringen.

Men jag tror att det är ganska många som ser det där programmet och hoppas det går att utnyttja uppmärksamheten till att rekrytera män till läraryrket.

Min tes är att det är fel att beskriva skolans innehåll som könsneutralt och att försöken att se betygsättning och nationella prov som en rent teknikalitet legitimerar utslagningen av de grupper som inte passar in. Jag försöker påvisa att denna processen påbörjas i förskolan där flickorna tränar sig i att läsa av den kvinnliga personalens önskningar. Många flickor betalar ett högt pris för denna anpassning.

Pojkarna betalar ett annat pris för sin brist på anpassning.