https://twitter.com/andreasnurbo/status/263041278181249024
Internet blir inte mycket bättre än så.
Uppdatering om stormen:
https://twitter.com/gaytenor/status/263162752674189312
https://twitter.com/andreasnurbo/status/263041278181249024
Internet blir inte mycket bättre än så.
Uppdatering om stormen:
https://twitter.com/gaytenor/status/263162752674189312
Få män i förskolan
Publicerat: fredag 26 oktober kl 10:00 , Studio Ett 7 gillar
Den ständiga bristen på män i förskolan vill regeringen nu få bukt med. I slutet på förra året gav man Skolverket i uppdrag att utreda hur det ska gå till, och man ska också lyfta fram goda exempel från kommuner som lyckats bättre än andra. En sådan kommun är Malmö där man bland annat avsatt en person att bara jobba med frågan. Och nu har man dubbelt så många män i förskolan som riksgenomsnittet. Reporter Anna Landelius.
Jag diskuterar literacy med våra studenter och har med mig favoritboken Vem ska trösta Knyttet som exempel på en berättelse med existentiella dimensioner.
En student har läst boken tidigare. Jag tröstar mig med Peter Lundblads musik och tänder ljus.
As one of my favorite authors, Clay Shirky, has observed, “The change we are in the middle of isn’t minor and it isn’t optional.” But, as Mr. Shirky also notes, the contours of that change are not “set in stone.” None of us can be sure exactly what schools or classrooms will become, although as educators it is imperative we all add our voices to the discussion.
Ibland blir jag lite otålig. Det handlar om att se olikheter.
Jag ser Aktuellts välgjorda reportage om rekrytering av män till förskolan och är lite bekymrad över att de använder ordet kvotering för att förklara de norska framgångarna.
Jag menar att vi bör vara lite noggranna när det gäller viktiga begrepp i känsliga frågor. Det finns ingen kvot och inga tilläggspoäng i Norge. Det finns belöningssystem för de förskolor som lyckas rekrytera och behålla män – detta är kopplat till ett uppdrag som modellskolor och handledarskap. Den viktigaste åtgärden är att chefen kan välja att prioritera mångfald framför formella meriter. Tanken är att den som är ansvarig för verksamheten måste kunna avgöra vad barnen behöver och föräldrarna efterfrågar.
När jag började arbeta var antalet tjänsteår centralt i den svenska modellen. De här befodringsgångarna var hårt centraliserade och kunde överklagas rättsligt. Idag väger arbetsgivaren erfarenhet, formella meriter med sådant som arbetslagskemi och intuitiva bedömningar av personligheten. Det händer nog att vaga föreställningar om mångfald (kön, ålder, etnicitet o.s.v.) smyger sig in också.
Min poäng är alltså att vi redan har smygkvotering i Sverige och ingen som helst anledning att förfasa oss över de norska försöken att skapa könsbalans på ett centralt område.
Jag kanske talar i egen sak – 1976 fick jag 0,2 tilläggspoäng och kunde börja på förskollärarutbildningen trots ett mycket ostrategiskt naturvetenskapligt gymnasieval. Idag är inte möjligheten att styra intagningen önskvärd eller lagligt möjlig. Svårigheterna ligger inte på den nivån. Därför borde vi diskutera Norge utifrån andra aspekter.
I kväll inleder Aktuellt en serie reportage om förskolan. Det kan hända att jag dyker upp i något hörn av rutan.
Klickbar bild!
I 21-sändningen ser jag fram emot att höra Christian Eidevald diskutera den svenska situationen. Nu med länk till långa Aktuellt!
Frustrerade rektorer bildar en påtryckningsgrupp efter att ha träffats på Twitter:
Several clear themes emerged about how an alternative policy might be shaped if Labour was “brave enough” to set out something profoundly different “rather than hang on the coat-tails of the Tories”, said John Tomsett, a prolific blogger and head of Huntington school in York.