Är jag “genusdebattör” nu? Uppdaterat

Lärarnas tidning beskriver problemet att pojkarnas betyg inte motsvarar  resultaten i de nationella proven.

Jag är glad och smickrad över att reportern ringde upp mig. Risken finns att jag börjar uttala mig i diverse frågor som jag inte har en aning om – säg till mig då!

Johan Kant diskuterar problemet på ett sätt som markant avviker från hans vanligtvis ganska tvärsäkra hållning:

Johan Kant kan tänka sig att den stora betygsskillnaden mellan könen beror på att flickorna helt enkelt sköter skolarbetet bättre.

— Min upplevelse är att tjejerna generellt har bättre koll på sina studier, och är måna om att göra det de ska. De lägger ner mer tid vilket lönar sig kunskapsmässigt.

Peter Fägersten invänder mot resonemanget:

— Men då borde ju de kunskaperna visa sig på provet också! Det förklarar ju inte diskrepansen mellan prov- och slutbetyg. Det kan ju inte vara så att fliten lönar sig enbart de sista veckorna efter provet, eller hur?

— Okej du har en poäng, men en annan orsak skulle kunna vara att flickorna har högre krav på sig, och därför blir nervösa och presterar sämre på proven, säger Johan Kant.

Lärare efterlyser tydligare krav

 

Uppdatering: Lärarnas nyheter summer det mediala genomslaget:

Ekot

Studio Ett

TV4 Nyheterna

Sveriges radio P3

Lärarförbundet

Lärarnas riksförbund (som dock undviker att ange källan, d v s Lärarnas tidning!)

Ekots tidningskrönika

Ledare Sydsvenskan

Ledare i Norrköpings tidningar

Ledare Östgötacorrespondenten

Ledare Vestmanlands läns tidning

Signerad ledare Norran

Ledare Västerbotten-Kuriren

Panelen i Godmorgon världen

Bloggaren David Holman på SVT Debatt

Bloggen Genusnytt

Bloggen Aktivarum

Bloggen Prestationsprinsen

Webbtv Hela Gotland

Fria tidningen

 

“Hallå, mansrörelsen,­ var är du?”

Lisa Bergman skriver på Fokus om tomrummet i debatten. Den plats som borde intas av män som inser att det finns en könsmaktsordning i delar av samhället, men som inte undviker att diskutera mäns problem.

Hittills har den feministiska diskursen och jämställdhetspolitiken i Sverige främst handlat om kvinnor, att jämföra med övriga Norden där båda könen mer har stått i centrum. I Sverige får man till exempel inte särbehandla på grund av kön, och därför skrotades kvoteringen av män på kvinnligt dominerade utbildningar. Eftersom jämställdhetens företrädare inte prioriterar manliga problem är det också svårt att säga något om efterfrågan på politiska förändringar. I valrörelsen, till exempel, var det knappast slagord om manlig ohälsa eller pojkars dåliga betyg som drog storpublik till torgmötet.

Lisa Bergman visar att det är möjligt att tycka synd om män utan att vara antifeminist. Nästa steg är att göra handling av insikten.

Genuspedagogik i min smak

Jag har i olika sammanhang kritiserat genuspedagogiska ansatser för att vara moraliserande och alltför inriktade på att korrigera pojkars beteende. Den traditionella manliga könsrollen är hårt ansatt och kritisk maskulinitetsforskning har inga svårigheter att hitta problematiska mönster inom männens värld. Det är ungefär lika spännande som att anklaga reklam för att vara sexistisk.

Någon har uppfattat mig som traditionellt macho och det bjuder jag gärna på. Lite tråkigare är tendensen att avfärda kritiken som antifeministisk och jag brukar framhålla Faludi, Badinter och Chodorow som avgörande inspirationskällor.

När jag kör bil är jag ganska känslig för musik. På motorvägen drabbar mig den här spolingens sång med oväntad kraft:

Jag ligger nog utanför målgruppen.

Eller inte?

Jag förstår inte vad universitetskanslern menar?

Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) kritiserade HSV för brister i sitt jämställdhetsarbete (DN). Den viktigaste indikatorn på framgång skulle kunna vara andelen kvinnliga professorer och en bonus på 50 miljoner anses skynda på arbetet. “Money talks”

Lars Haikola svarar på sekretariatet för genusforsknings hemsida:

– Jag har själv tryckt på att jämställdhetsarbete inte handlar om attitydpåverkan, utan om kunskap och kompetens. Frågorna kan inte ha en egen fil, utan måste in i systemets kärna. Det är att ta ett större ansvar. Vi lägger krutet på att få in genuskompetens i bedömargrupperna.

Jag menar att DJ i sitt arbete tar ytterst lätt på frågan om breddad rekrytering och det yviga talet om högskolelagen, kunskap och kompetens inte i tillräckligt hög grad sätter press på lärosätena att förbättra sitt mångfalds- och jämställdhetsarbete.

Vilka grupper är underrepresenterade? Vilka grupper fullföljer inte sina studier? Vad hände med rapporten Man ska bli lärare?

Varför skulle inte jämställdhetsarbete handla om attitydpåverkan?

Universitetskanslern skulle kunna vara tydligare

Universitetskanslern skulle kunna vara tydligare

Regeringens pressmeddelande med länkar till DJ, direktiv och betänkande (nytt fönster) »

Kanske skulle vi börja med att undersöka löneskillnader mellan könen på prefektnivå? Det känns som gammalt hederligt jämställdhetsarbete och kräver ingen större genuskompetens.

INCLUDE – ett nätverk för breddad rekrytering

Jag är med i ett spännande nätverk och ser fram emot konferensen i Malmö den 11+12/5.

Länk till INCLUDE och konferensinbjudan

Arrangörerna skickar just ut ett Call for paper (Includekonferensen 11 utskick januari sprid gärna!) och jag hoppas många är intresserade av de här punkterna:

Breddad rekrytering – och sen då?

Includes andra nationella konferens om breddad rekrytering kommer att fokusera på pedagogiska frågor och det som händer under högskoletiden.

Preliminärt innehåll:

  • att undervisa i heterogena studentgrupper
  • internationalisering
  • validering/reell kompetens
  • studenters skrivande
  • förändringar i antagningen
  • nya gymnasieskolan och hur dessa förändringar påverkar arbetet med breddad rekrytering
  • högskolebibliotekens roll i inkluderingsarbetet


This slideshow requires JavaScript.

Mångfald – det amerikanska exemplet

Om lärarna är en del av den statliga maktutövningen är det viktigt att lärarkårens sammansättning motsvarar befolkningen. I Sverige är lärarens kön, etnicitet, hudfärg eller klassbakgrund inget problem eftersom vi lever i den bästa av världar och talet om olikhet skulle kunna förstärka bilden av skillnader.

I USA är synen på mångfald och jämställdhet mer direkt. Obamas utbildningsminister och regissören Spike Lee beskriver allvaret i Huffington Post

Duncan told an audience that more than 1 million educators are expected to retire in the coming decade and that federal officials are hoping to harness that opportunity to create a more diverse teaching work force, noting that less than 2 percent of the nation’s 3 million teachers are black men.

“Everybody can’t be a business major,” Lee told the auditorium packed with male high school and college students. “We have to educate ourselves. We have to educate our young black men.”

Diskussionen påminner inte alls om de svenska förhållandena där det tycks vara svårt att diskutera könsobalans i skolan utan att bli anklagad för antifeminism.

Social activist Jeff Johnson is joining the effort. The MSNBC contributor has launched a task force that aims at putting 80,000 more black male teachers in classrooms across the country in the next four years.

Johnson told the audience that being a teacher isn’t considered “cool” in the black community and that perception must change.

Går det att förändra synen på läraryrket? Frågan är om de efterfrågade 80.000 svarta männen skulle kunna ändra innehåll och arbetssätt i amerikanska skolor. Är misstänksamheten mot män lika stor i USA  som i Sverige?

Hem till gården

Jag känner mig lite matt och yr efter att försökt bemöta kommentarerna på Newsmill. Gunilla Madegård är en personlighetstyp som jag sällan möter i vardagen och min första reaktion var att någon drev med mig, men hon tycks finnas i verkligheten. Jag hade inga fördomar mot ölänningar och musiklärare tidigare – nu vet jag inte.

Länk till Gunilla Madegårds inlägg.

Antagligen har jag lyckats trampa på alla hennes ömma tår och de verkar vara ganska många. Jag tror att den där genusdebatten är lite väl spännande och längtar tillbaka till den här trygga bloggen.

Jag vet ett bra ställe att vila upp sig.

Anna Hellsten ser delvis samma mönster som jag:

”Klass 9A” kapitaliserar bitvis rätt hårt på skräcken för skolan. Jag har bara sett det första avsnittet ännu, men hittills tycker jag serien främst verkar vilja formulera en kritik mot modern lärarutbildning – i synnerhet en pedagogstil där läraren helst av allt vill vara elevernas kompis. Inledningen låter närmast som en reklamfilm för alliansen anno 2006, till Jan Björklund och alla andra som pratade om ”flumskolan”.

Värdegrunden, djur och pojkars empatiutveckling?

Jag bläddrar i Lärarnas tidning och studsar till inför en annons från REDE

I Lgr11 finns inte ordet  djur och  i Lpfö98 nämns djur på ett ställe:

utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur

Vad är det för värdegrund de syftar på? Kan vi lära ut människolivets okränkbarhet genom att experimentera med djur? Det låter lite långsökt.

Jag läser vidare och inser att det handlar om att pojkarna ska korrigeras. Deras påstådda brist på empati botas genom djurterapi:

Pojkar som under en tid gjort REDE-övningar visade högre grad av empati än pojkar i som inte gjort REDE-övningar. Flickornas resultat visar ingen märkbar skillnad. Slutsatsen blir att för flickor är ålders-utvecklingen det viktigaste – deras empati ökar med åldern. Men för pojkar kan det behövas träning för en bra empatiutveckling och REDE-övningar är utmärkt sätt att öka pojkarnas empati.

Rapporten har publicerats under Mälardalens högskola beskydd?

Stoppa plågsamma djurvänner!

Stoppa plågsamma djurvänner!

Delegationen för jämställdhet i högskolans slutbetänkande

DJ förslår att 50 miljoner ska satsas på att belöna de lärosäten som lyckas med sitt jämställdhetsarbete.

• En jämställdhetsbonus på 50 miljoner kronor per år bör införas. Bonusen bör utgå till lärosäten där jämställdheten bedöms vara särskilt god eller ha förbättrats påtagligt. Högskoleverket bör utvärdera lärosätena utifrån fastställda indikatorer som speglar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter av jämställdhet. En av indikatorerna bör vara könsfördelningen på professorsnivå. Tydliga ekonomiska incitament är, menar vi, nödvändiga för att mobilisera rektorer och andra ledande företrädare inom akademin: ”Money talks”.

Delegationen är ytterst engagerad i den ojämna könsbalansen på professorsnivå och är beredd att satsa stora pengar på att flytta fram positionerna för kvinnorna. Hur ser engagemanget ut inom de områden där män är underrpresenterade?

När Malmö högskola tillsammans med Borås högskola ansökte om bidrag för att ordna en konferens för manliga nätverk vid landets lärarutbildningar fick vi kalla handen. Att ge bidrag till manliga nätverk var helt omöjligt utifrån delegationens könsmaktsteorier. De ansökningar som fick bidrag utgick från perspektivet kritisk maskulinitetsforskning. Att se männen som en utsatt grupp låter sig inte göras. Utifrån delegationens perspektiv kan det inte vara ett problem att män avbryter sina utbildningar i förtid – eftersom det skulle kunna tolkas som om det fanns brister hos kvinnliga pedagoger. Män tillför per definition ingenting.

Efter 40 år av jämställdhetsarbete har könsobalansen inom skola och förskola inte förändrats. Skillnaden är att på 70-talet betraktade staten detta förhållande som ett problem. Idag är frågan osynliggjord.

I Norge belönar staten förskolor med jämn könsbalans och dessa utnyttjas som praktikplatser för manliga studenter. Så kan man också tänka om jämställdhetsbonusar.

DN, Regeringen

Översnöad kvinna och torson

Översnöad kvinna och torson