Hur skapar vi en utbildning som uppmuntrar studenterna att utnyttja varandra? Idag har vi en digital lärplattform som är byggd för kontroll och administration av inlämningsuppgifter. Frågan är om det räcker för att möta framtidens krav på interaktion? Hur skulle jag reagera på att bli intvingad i ett system där lärarna kan se allt jag gör? Där strukturen inte är byggd för att underlätta kommunikation mellan studenterna?

Länk till artikel

The absence of APIs from a lot of education applications, I’d argue, is a good indication that we’re still dealing in many cases with pre-Web era technologies (or at least a pre-Web era mindframe). Student information systems. Learning management systems. Educational software for your desktop computer. All pre-Web. And even newer versions of these older systems often carry forward this legacy of a world without Web (or hell, even Internet) connectivity.

APIs played a crucial part in the explosion of Web technologies. E-commerce. Social networking. Cloud computing. Now mobile computing. All facilitated by APIs. APIs have enabled companies like Facebook, Google, Amazon, and Twitter to become platforms, allowing other developers to build on top of them.

Det här måste vi diskutera på högskolan innan vi köper en ny lärplattform. Ni vet väl att de är pedagogikens Hotel California? (vad tänker jag på?)