Att rätta tentor

trappor

Trappan upp från stranden i Knäbäckshusen är felbyggd. Steglängden passar ingen och vid varje avsats tvingas jag anpassa mig till en konstruktion som är fullständigt utmattande. Ofta är packningen tung, törsten svår och vid backens krön väntar överfull parkering och en skållhet bil.

Det enda som saknas för att göra eländet komplett  är en hop gnälliga ungar som vill ha glass.

Arbetsmoral – eller bristen härpå

I  terminsskarven försöker jag samla ihop trådar som handlar om framtiden och digitalkompetens. Lärarutbildningens kunskapsbegrepp känns mer än opålitligt och nu gäller det att formulera egna bärkraftiga visioner.  Stefan Pålsson beskriver inspirerande exempel från USA och jag försöker mobilisera någon form av entusiasm inför dessa möjligheter till förändringar av utbildning. Det går – så där.

Jag har svårigheter att hitta den riktiga arbetsglädjen och tröstar mig med att enligt Stiernhjelm drabbade samma öde även självaste Hercules. I en dikt från 1658 beskrivs den unge hjältens möte med Fru Lusta och hennes tre döttrar Lättja, Kättja och Flättja. (Jo – den okynnige sonen Ruus finns också med)

Det är en lysande text och jag tråcklar mig igenom de glödande alliterationerna med andäktig beundran.

HERCULES arla stod upp/ en morgon/ i första sin ungdom/
fuller av ångst/ och twijk/ huru han sitt lefwerne böria
Skulle/ däraf han Prijs kunde vinna/ medh tijden/ och Ähra.
I thet han altså går uti tankar/ och högste bekymber;
Trippar ett artigt Wijf/ doch lätt af later/ och anseend/
Til honom an; blomerad i margfals-färgade kläder;
Glimmand’ i Pärlor/ och Gull; och gnistrand’ i dyrbare Stenar;
Skön aff Anlete; men (som syntes) sminkad/ och färgad;
Som een drijwa snö-hwijt/ medh rosen-färgade kinner;
Käck-ögd/ diärf utaf upsyn; af huld war hon fyllig och frodig
Gull-gåhl-blänkiandes håår/ bekrönt medh Roser i Pärlor.
LUSTA war hennes namn/ wijdt-dyrkat i werldennes ändar.

Dänne war intet alleen; Hon kom med tree siine Döttrar/
Samt sin Son/ dera broder/ här-an/ i sådana lynde:
Een war tröger å foot; half-sofwande/ gäspande/ tung-lynt/
Owulin i sin drätt/ obörstad/ och solkot i Klädom;
Doch war Hon illa beprydd med en krantz aff Swimmel/ och Walmog.
Hon baar ett hyend’ in-under en arm/ och Kårt-spel i handen;
Koxade kring hwar hon foor/ och klådde gemeenliga fingren.
LÄTTJA war hennes namn/ af Moderen ärnat i waggan.

Andre war Moor-lijk/ dristig/ och kön/ med mysande munne;
Hwärfde sijn’ plijr-ögon om/ med lekande/ lockande later;
Ehwar hon gick/ drog hon å sig hwars-mans ögon och ålijt;
Klädd war hon i fijnt Skijr; att hon synts hwart klädd/ eller oklädd.
Swan-hwijtan hals/ där-å spelande rings-wijs-krusade Låckar;
Tittarne tittade fram utu floret/ och half-bare brösten.
Gilliand’ i lönliga wijs/ och puffande/ pyste til älskog.
Hon had’ ett Eld-fyre på sijn hand/ Stål/ tunder/ och flinta.
KÄTTJA war hennes egentlige namn/ kär-älskelig allom.

Sälsynt af Anlete war den yngst’ af dässe tree Systrar:
Ett öga greet; med det andre då loog hon; snart war hon effterst/
Snart war hon för-åt i tripp-trapp/ snäller och dans-wijg å fotom.
Hon war klädd upå Fransk/ där-å alt war brokot/ och krokot;
Ringat/ och slingat i kors; med frantzar i lyckior/ och nyckior/
Pappat/ och knappat i längd/ och i bredd; med spitsar/ och litsor:
Rundt omkring/ och i ring/ ala-mode, beflittrat/ och splittrat.
Hon baar opå sijn hand ett seglande Skep/ utan Styre.
FLÄTTJA hon heet; är myckit afhållin af mäste wår Ungdom.

Jämt henne/ kom där ock wältande fram en stinner en Sälle;
Fnyste och pyste så mädan han gick/ han rullade foot-lös/
Som ett Marsvijn här-an; war brusande röder/ och dropp-ögd;
Han baar en Krantz å sitt höfd/ infletad’t i reefwor med humble-
Tuppor all om bewefd/ bland frisk-dagg-drypande drufvor;
Glas haden i sijn hand/ och een brinnande Lunta kring armen/
Samt där-in-under/ en rulla Tabak; och pijpor i krantzen.
Så kommen an/ och dänne war Tärnorna lijflige broder/
RUUS heeter han; är en lustig i laag/ tijd-kortelig Hanse.
(RAPP war dänne gång inte där hoos/ war ute på wärfning)
Dänne war LUSTAS fölgd/ och pracht uti bunad/ och Hofsind,
Effter en ährbödig ögn-laat/ hand-kyss/ och wyrdliga knä-bugt/
Böriar hon ett sött Taal/ på sätt/ som föllier/ af ordom:

HERCULES/ stålt af modh; af blod Hög-ädeler Herre/
Hwad för en ångst/ och qwal/ är den ditt hierta betungar?
Hwad för twijkan är i din Hug? Beskoda din Ungdoms-
blomster/ och åhr; dijn färga/ din hy/ dijne blysande kinner;
Pröfwa dijn ögons macht/ din oförlijklige fägring/
Älskad/ och önskad utaf de wäniste Jungfrur i Landet.
Tag dijne gåfwor i acht/ mädan Åhren/ och dagarne lijda;
Sätt dijne krafter i bruk/ förr-än Åldren/ och grå-håren yppas.

Tänck; här är inte bestånd i Werlden; och alt är i loppet:
Såsom en Eld/ en Ström/ ett Glas/ ett Gräs/ och een Blomma;
Brinner/ och Rinner/ och Skijn/ och Grönskas/ och Blomstras/ om affton;
Men fins Släckt/ Stild/ Bräckt/ och Torkat/ och Wissnat/ om morgon:
Altså Menniskio-lijff/ som röök förswinner i Wädret.
Heel/ i dag/ och sund; frisk/ lustig/ fager/ och röder.

Döden molmar i mull/ alt hwadh här glimmar/ och gläntsar;
Döden kastar å kull/ alt hwad här yppert/ och högt är;
Döden knossar i kraas alt hwad här krafft har/ och heelt är;
Döden trampar i träck/ alt hwad här fagert/ och fijnt är;
Döden dwäler i dwalm/ alt hwad här lefnat/ och lijf har;
Döden raffar å wäg/ alt hwad här achtas/ och älskas;
Döden sielfwer är INTET/ och gör all ting til ALS-INTET.

stiernhielm

Läs den spännande fortsättningen här

Hållbarhet som skämt?

hallbar

Tomas Kroksmark fortsätter sin skoningslösa granskning av Lärarutbildningsutredningen

Det är givetvis möjligt att uppfatta namnet på utredningen på så vis att utredaren blinkar lite åt oss som läser. Men i sammanhang som dessa är det äventyrligt eftersom det kan finnas sådana som jag som i sammanhang som detta inte har lust att uppfatta den typen av skämt eller ironier.

En dag kanske Björklund & co upptäcker att de tankar som bär upp utredningen är betydligt mindre hållbara än de jordbruksredskap jag fotograferade under morgonens promenad.

hallbar2

Och tyvärr mindre användbara.

h4

Och mindre hederliga.

h5


Pygotskij och Viaget

Jag handleder examensarbeten och ett grundläggande problem är kravet på teorianknytning. Studenterna förväntas  förklara skillnaderna mellan olika pedagogiska filosofier och det är en otacksam uppgift. Ofta blir det  ytligt och slagordsmässigt.

Vygotskij är trevlig för han tror på samarbete, fantasi och att vuxna kan dela med sig av sina erfarenheter i nån konstig zon.

Piaget är omodern för han menar att kunskapsutvecklingen är individuell och sker i stadier.

Skinner är helt omöjlig eftersom han menar att straff och belöning är effektiva metoder.

Freud är obehaglig och sexfixerad.

Bristen på sammanhang  och djup i kunskaperna faller delvis tillbaka på oss lärarutbildare. Men i jämförelse med Lärarutbildningsutredningen HUT:s text framstår dessa examensarbeten som små under av ambition och komplexitet.

Värt att veta?

Tomas Kroksmark fortsätter sin granskning av HUT (Lärarutbildningsutredningen) och denna gången sätter han fingret på det naiva och auktoritära kunskapsbegrepp som utredaren och utbildningsministern använder.

Det kanske gör ont att tänka sig att det finns elever som överträffar sina lärare, men det är nog bara att bita ihop och svälja den medicinen. Dessutom är det ett grundläggande problem att skapa ordning och reda i en värld som förändras så snabbt:

Vad är värt att veta i tider där alla världens information finns på några få musklickningars avstånd (datorn, telefonen, etc)? Det är en av vår tids viktigaste frågor som snabbt spiller över på lärarutbildningens grundläggande innehållsproblem: vad måste lärare behärska för att kunna möta ett extremt kunskapskomplext samhälle?

Jag börjar misstänka att  HUT:s “hållbarhet” är av samma slag som pulvergräddens förföriska fräschör. Men finns det någon som på allvar tror att den är nyttig?




HUT exotiserar IT

stenMin ödmjuka vecka är över (tack för det!) och jag hänger mig åt aggressiva tankar.

Tomas Kroksmark beskriver det ålderdomliga tänkandet i Lärarutbildningsutredningen så här:

Svårt är det, att få ordning på lärarkompetensforskningen – men omöjligt är det inte. De referenser som finns med här säger nog allt om denna utredning. Den är gammalmodig och bygger på forskning som inte längre är relevant – var är de nya greppen? Vart tog diskussionen om det globaliserade och digitaliserade lärandet vägen – där Internet ensamt erbjuder möjligheter som ingen tidigare generation skådat. Jag får känslan – snarare – att utredaren anser att nätet är en fluga, som snart går över.

Jag försöker förstå vad det är för tankar om IT som har fått företrädare för KK-stiftelsen att slå kullerbyttor av glädje och läser de sidor som försöker beskriva den framtida lärarens kompetenser med stigande förvåning och oro. Tidigare inlägg

3.1.4 Informations- och kommunikationsteknik (IT) som utbildningsresurs


Lärande består till stor del av kommunikation och bearbetning av information.

En ganska djärv definition – vad är det för kunskapssyn som ligger under denna?

Informations- och kommunikationsteknik (IT) är ett allt viktigare redskap i skolan.

Redskap för vadå? Varning för instrumentalism. Det finns dimensioner som inte fångas i denna förenkling.

Villkor som anses avgörande för bästa användning av nya undervisnings- och inlärningsmetoder är att IT används i syfte att förbättra undervisningens kvalitet.

Den meningsbyggnaden gör ingen glad…Visserligen har utredningen skrivits snabbt – men någon borde ha läst igenom manuset.

Det gäller att främja praxis där IT inverkar positivt på undervisningen och inlärningen, så att hänsyn kan tas till de studerandes olika inlärningsstilar och pedagogiska behov.

Främja praxis – vem pratar så? Men mina förstaterminsstudenter brukar uttrycka sig så här välmenande och normativt. Är det en hyllning till individualiserat lärande? Jag ser det som en ideologisering av tekniken.


Det är därför viktigt att såväl blivande som redan yrkesverksamma lärare stöds i deras nya och vidgade ro
ll.
Och denna ”nya och vidgade rollen” kännetecknas av – vadå? Kan verkligen en roll vara både ny och vidgad samtidigt?

Det är vidare viktigt att forska kring samt utvärdera hur IT inverkar på resultatet av inlärningsprocessen i form av förvärvade kunskaper och färdigheter.
Ytterligare ett ganska banalt påstående – dock tror jag det kan också vara en naiv förhoppning som reducerar IT till en fråga om effektivitet i traditionell överföring.

Generellt kommer läraren att spela en ny och viktig roll i det framtida informations- och kommunikationssamhället.

Belägg saknas – skolan har inte haft denna funktion än så länge och det finns inget som tyder på att funktionen ska förändras. From förhoppning.

IT i olika former kommer allt mer att genomsyra den vardagliga tillvaron för framtidens medborgare. Det behövs emellertid en vägledare som med kompetens och auktoritet kan stödja barn och ungdomar på väg ut i samhället.
Här tonar bilden av den gode herden fram. Ungdomarna är inte på väg ut i samhället under överinseende av den trygge byskolläraren.

Läraren kan genom sin utbildning och erfarenhet varna för faror på Internet,
Usch ja – internet är farligt och skolans uppgift är att skydda. Synen är delvis förlegad. Dagens barn är skickliga på att avkoda faror och deras vana att umgås i chatrum ger dem en kompetens som överstiger lärarens. Men naturligtvis kan skolan stå kvar på sin moraliska stol och varna för olika saker(jfr sex och samlevnad)

hjälpa till med såväl sökningsmetoder
Ja – tänk så spännande! I sammanfattningen talas det om källkritik som en IT-fråga. Jag menar nog att det är en färdighet som hör hemma under det vetenskapliga och kritiska perspektivet.

som strukturering av funnet material
Men detta är väl ingen IT-fråga?

och stimulera till innovativt tänkande.

Är detta IT?

sten2

Läraren kan också vägleda i etikfrågor på nätet,
Flera forskare betonar att det inte finns någon särtskild nätmobbning eller behov av IT-etik. Värdegrunden bör ge en stabil grund här.
ta upp frågor om mediehantering
Är det mediakunskap som syftas så tänker jag att det är ett ämne som delvis ligger nära svenska, estetiska ämnen och samhällskunskap. Ingen renodlad IT-fråga om det inte gäller att gå från konsument till producent -men i dagens examensordning finns samma överlappning.

ge sakkunniga råd om ord- och bildbehandling
Det känns tryggt att utredaren betonar att råden ska vara sakkunniga…

samt skapa förståelse för matematiska samband genom animerade förklaringar. Vidare kan exempelvis realtidsstudier av undervattens- eller rymdhändelser med möjlighet till momentan påverkan av det pågående skeendet genomföras.

Skona mig från fler exempel! Detaljrikedomen blir bara pinsam.

Fler liknande och tydliggörande möjligheter öppnar sig inom många ämnen genom IT. Läraren kan återfå en del av sin förlorade auktoritet och även på IT-området bli en positiv, kunnig och stödjande kraft för eleverna.

Vem talar om förlorad auktoritet? Nog är det pinsamt att vi idag har en generation av lärare som är underlägsna sina elever på många områden ifråga om IT-färdigheter. Men auktoritet är ett starkt ord – hur konstrueras den? Jag tror inte att läraren ska försöka hävda ett klassiskt kunskapsövertag som bas för sin auktoritet..

Det kan finnas en osäkerhet hos lärare inför den tekniska utvecklingen och för att inte ha samma tekniska kompetens som eleverna. Denna oro är dock inte ett generellt problem. Det finns många engagerade lärare som är positiva till IT och framgångsrikt använder IT aktivt och frekvent i undervisningen.
Vardagens IT-pedagoger är i sina egna ögon hjältar som försöker kompensera för en förstockad lärarkårs ointresse. Jag ser denna polariseringen som en farlig romantisering av tekniken och exotisering av IT-färdigheter.

På motsvarande sätt finns det positiva ansatser till integrering av IT inom lärarutbildningarna på flera lärosäten, även om förekomsten ännu inte är särskilt stor.

Beskrivningen är vag och saknar referenser. Möjligtvis skulle en diskussion om förhållandet mellan examensordningens skrivningar vara relevant i förhållande till hur lärosätena arbetar med att bryta ner dessa mål i kursplaner och undervisning. Frågan är om det verkligen är lämpligt att poängsätta färdigheterna och frikoppla IT-kunskaper från övriga sammanhang. De flesta lärarutbildare menar nog att IT-kunskaper bör integreras i den övriga utbildningen och jag kan ge exempel på implementeringsförsök som har urartat till formalism.Frågan om vad som innefattas i begreppet digital kompetens är ytterst komplicerad och utredarens ansträngningar att ringa in området ger inget stöd för det nödvändiga utvecklingsarbetet.

Försöken att se IT som ett perspektiv som ska genomsyra och prägla undervisningen ser jag som ett billigt försök att dölja problemet med bristande kunskaper hos utredaren. Vilka färdigheter framtidens lärare behöver är en öppen och het fråga – i arbetet med att skapa nätverk för landets lärarutbildningar kommer denna att stå i centrum.
Vad ska studenten kunna?
Hur ska detta examineras?
Hur ska vi skapa meningsfulla lärandetillfällen under utbildningen?

Min ödmjuka period går in på sin fjärde dag…

… och det självpåtagna förbudet mot att skriva elaka saker om Lärarutbildningsutredningen känns mer och mer som ett straff.

Därför gör jag en mycket diskret länkning till Tomas Kroksmark som inte har samma hämningar som jag.

I min första läsning av En hållbar lärarutbildning känner jag en doft av vetenskapligt kamaraderi. Det är inte bra.

Mina dominanta drag

Diskussionen om Lärarutbildningsutredningen är underlig. Lyckliga IT-entusiaster jublar över att utredaren har sagt att IT är viktigt. Forskarsamhället tycks glömma alla sina tvivel inför utsikten om nya friska miljoner.

Själv är jag misstänksam på gränsen till rättshaveri och inser att mina inlägg är alldleles för många och fullständigt onyanserade!

Lista över blogginlägg om lärarutbildning på Bloggar.se

För ett tag sedan hade jag en positiv vecka. Nu inleder jag en ödmjuk period och hoppas den varar längre än 20 minuter. Det är inte lätt att vara Pöjk.

Titta – där går “den beprövade erfarenheten”!

En bisarr och obehaglig tanke är föreställningen om att dela upp världen i vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. De disputerade förväntas stå för någon form av evig sanning och kan därför anställas tills vidare.

Vid sidan om detta utvalda prästerskap menar utredaren att det behövs personer som kan ge någon form av  tidsfärg åt utbildningen. De kallas adjunkter och erbjuds ytterst osäkra anställningsförhållanden. Tänka förväntas de inte kunna – det räcker nog med några muntra anekdoter och ett gott humör.

De lärarutbildare som ska stå för den beprövade erfarenheten ska ha en aktuell och relevant erfarenhet från verksamheten. De ska därför antingen vara tidsbegränsat anställda i högskolan, eller ha kombinations- eller utbytesanställningar mellan högskola och respektive skolform

Det nya författningsförslaget  (HUT s.35) är inte lättläst men jag förstår att det innebär en kraftfull förstärkning av statusen för de som representerar ett akademiskt perspektivet.

En adjunkt inom verksamhet som knyter an till lärarutbildning får anställas tills vidare, dock längst fem år.

Jag skulle önska att de personer som anställs vid en lärarutbildning har undervisningserfarenheter eller lärarexamen. Detta är också en vanlig tanke bland studenter. Mycket vanlig.

För mig tog det nog fem år att förstå allvaret i uppdraget att utbilda lärare. Jag tror att det skulle  vara slöseri att avskeda mig nu – om inte målet är att skapa en tokhierarkisk professorsmakt?