Akademiserade professionsutbildningar

Jag befinner mig i ett frostnupet ostligt grannland i en stad som är döpt efter en svensk kung. Vi planerar ett nordiskt samarbete inom EU och jag lär mig mycket av mina kolleger.

De danska högskolelärarna beskriver att politikerna har genomskådat och övergett retoriken om akademiserade professionsutbildningar. Nu blåser vindarna mot en stark praxisförankring och försöken att skänka status åt vård- och omsorgsyrken genom förvetenskapligande av grundutbildningen ses som en pinsam parantes.

Jaha – då vet vi vad som väntar  oss om några år.

“Bäst i klassen” – ny tid den 11/2!

Länk till inbjudan

Utbildningsväsendet håller andan.  Torsdagen den 11/2 ska regeringen enligt ryktet presentera propositionen till ny lärarutbildning. Efter många förseningar är det alltså dags att avslöja innehållet i det förslag som Jan Björklund menar ska rädda svensk skola undan sotdöden. Utredningen har omgärdats av stort hemlighetsmakeri och läckorna har varit få.

Titeln på propositionen lär dock vara svårslagen i sin pompösa elitism och ofrivilliga komik:
“BÄST I KLASSEN”

Proposition (länk till ärendeförteckning)
Bäst i klassen – en ny lärarutbildning
U2008/7973, 8277/UH
U2010/549/UH m.fl.

"Bäst i Klassen"

"Bäst i Klassen"

Tänk att döpa en proposition efter sig själv! (Länk)

Jag försöker navigera på riksdagens och regeringens hemsida för att hitta några detaljer om formerna för presentationerna. När det gäller tillgänglighet och uppdatering blir betyget lågt. Björklunds tre pressekreterare kanske har annat att sköta? (Länk)

Uppdatering

Svd 1, 2

Ämneskunskapernas betydelse – igen!

Jag besöker studenter som gör praktik (VFU) under sin andra termin av lärarutbildningen. De flesta börjar känna sig hemma i skolmiljön och relationerna till barn och arbetslag faller på plats. Många längtar efter att få komma igång med egen undervisning och andra är mer försiktiga.

En lektion gör mig särskilt glad. Det är brottning med en femma och jag ser många härliga matcher. Både killar och tjejer kämpar under kontrollerade former och ett lekfullt allvar råder i idrottshallen. De har förberett sig noga med att gå igenom vilka regler som gäller (skolbrottning!) och vilka grepp som är tillåtna.

Jag har faktiskt inte stött på brottning tidigare under mina skolbesök och tror att brottningstraditionen är svag på förskolorna. När jag frågar studenten hur han kom på idén får jag svaret direkt:
– Min pappa är olympisk bronsmedaljör i brottning!

Kanske krävs det sådana expertkunskaper för att våga göra något annorlunda?

Jämställdhet i lärarutbildningen?

Jag försöker ta mig in i dokumentationen från den konferens som ordnades av DJ och DEJA i December.

  • Här hittar du minnesanteckningar från konferensen.
  • Här hittar du bilderna som professor Inga Wernersson använde.
  • Här hittar du bilderna som Mia Heikkilä använde.
  • Här hittar du bilderna som Thomas Furusten använde.
  • Här hittar du bilderna som Pia Sandvik Wiklund använde.

Från Pia Sandvik Wiklunds PPT lånar jag sammanfattningen av insatserna (gjord av Mia Heikkilä och Anneli Häyrén Weinestål)

  1. •Heterogen bild av jämställdhetsinsatserna på svenska lärosäten
  2. •Lite samverkan mellan lärosätena
  3. •Få jämställdhetsinsatser kan kopplas till de nationella jämställdhetsmålen
  4. •Feministisk teori, genusteori samt kritisk mansforskning saknas generellt som uttalat perspektiv i insatserna
  5. •Insatserna är ofta bristfälligt dokumenterade
  6. •Utbildningsinsatser är den vanligaste åtgärden för att främja jämställdhet
  7. •Långsiktiga insatser för att motverka stereotypa studieval är svåra att hitta
  8. •Redovisade insatser som gäller lärarutbildningen saknas nästan helt

Jag har stora förväntningar på att den nationella konferensen för manliga nätverk på lärarutbildningar den 21/10 ska råda bot på punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7 och 8.

Punkt nummer fyra är mer svårtolkad. Vad är det för specifik feministisk teori, genusteori och kritisk mansforskning som efterfrågas? Hur kritisk måste mansforskningen vara? I min värld är det en självklarhet att all forskning är kritisk. (Finns “kritisk kvinnoforskning”?)

Vilka andra teoribildningar är möjliga att använda för att uppnå målen? Jag saknar ett normkritiskt perspektiv och efterlyser en självkritisk granskning av landets lärarutbildningar som könskodade miljöer.

Rekryteringsarbetet i Linköping kritiseras i en rapport (Heikkilä & Häyrén Weinestål) för att vara präglat av särartstänkande:

  • Män har ett särskilt bidrag att ge till skolan – Vilket är det?
  • Kan få inverkan som indirekt skuldbeläggande på kvinnorna i skolan (se bl.a. Gannerud, 2001, Lahelma, 2009)
  • Behöver diskuteras! Vad är det männen bidrar med i skolan som kvinnorna saknar?

Den här diskussionen ser jag fram emot. I vilken form är den tänkt att föras? Vilka initiativ har tagits? Vilka risker tar de som utmanar den rådande likhetsfeministiska diskursen?

Jan Björklund tycks hysa stora förhoppningar på männen som ordningsskapare och prestationshöjare hos pojkarna. Delar delegationen dessa tankar?

Förutsägbara DN

DN fortsätter att svansa efter Björklund, hylla Skolinspektionen och svartmåla lärarutbildningen. Ändå lyckas de säga något om villkoren för skolan innan ideologin tar över:

Anslagen per elev varierar mycket mellan kommunerna, men det är inte så att dyrast är duktigast. Tvärtom kännetecknas de kommuner vars elever gör bäst ifrån sig av relativt små skolbudgetar.

Inom en kommun arbetar skolorna olika: några kör årshomogena klasser, andra arbetar åldersblandat åtminstone upp till och med mellanstadiet. Inom en och samma skola kan undervisningen skilja sig betydligt mellan arbetslagen för att de har olika pedagogiska preferenser. Det ena gänget avfärdar det andra som flummare, det andra gänget avfärdar det första för katederundervisning och årtalsexercis.

Ledaren avslutas med en patetisk passus om förväntningarnas betydelse. Sådan är liberalismen.

Efter inspektionen - förstora!

Efter inspektionen - förstora!

Min lust att klassificera

Jag gillar mina fördomar. De hjälper mig att sortera bland intrycken och skapar någon form av ordning. När det gäller mina arbetskamrater har jag hittat ett mönster som beskriver sambandet mellan anställning och sätt att transportera böcker.

Adjunkt=ryggsäck

Doktorand=axelremsväska

Lektor=läderportfölj

Professor/docent=handväska

Den sista kategorin är illa underbygd och mer att betrakta som en arbetshypotes.

Malmö+Borås=sant!

Fredric, Johan och Rickard

Fredric, Johan och Rickard

Idag har det manliga nätverket vid lärarutbildningen i Malmö träffat representanter från MaNet i Borås 1, 2. Vi har stora planer och kommer antagligen att förändra den utbildningspolitiska kartan inom en snar framtid. Arbetet med att planera en nationell konferens för manliga nätverk vid landets lärarutbildningar rullar vidare och det känns väldigt bra.

Karin med yxa

Jag tycker om att visa högskola för besökare och är stolt över våra fina lokaler. Vi går en tur på stan och möter en installation där 50 kvinnliga vedhuggare poserar  på Stortorget. Jag tror att det har något med kvinnokraft och miljö att göra.  På bilden svingar Karin Dackman yxan framför sina kamrater.

Efter mötet går jag hem över Lilla torg. Den stora lampan reflekteras i gatstenen och jag tänker att det finns ljus i mörkret.