Malmö högskola gör en satsning och försöker manliga studenter till socionomprogrammet.
Jag gillar det lekfulla anslaget och tror att filmen kan väcka nyfikenhet. Kanske är det lättare att förklara betydelsen av jämn könsbalans i myndighetsutövningen som socionomerna verkar inom än när det gäller läraryrket? Eller inte?
Myten om lärare som ett könsneutralt yrke lever stark inom skolan. En lärare är en lärare är en lärare….
Knölupptagare
Efter den uppslitande striden mellan Anders Flodström och regeringen tycks nu åter friden lägra sig över huvudstaden.
Länk till HSV och Flodströms text:
Det låter lovande att regeringen, enligt det faktablad som ligger ute på deras webbplats, återgått till att definiera resultat med att utbildningarna säkerställer att studenterna når examensmålen. Att inte göra några innehållsmässiga granskningar alls får nämligen stora negativa konsekvenser ur ett samhällsperspektiv.
Utbildningsministern talade också på presskonferensen om det nya systemets tydliga koppling till Bolognaprocessen i vilken lärandemål ingår som en central del. Jag utgår därför ifrån att begreppet har en central plats även i regeringens förslag. Att inte utvärdera lärandemålen ställer de svenska studenterna utanför det europeiska utbildningssystemet och den svenska högskolan blir mindre internationell.
Jag är glad över att regeringen har släppt tanken på att enbart värdera professionsutbildningar utifrån de självständiga arbetenas kvalitet.
Jag försöker smälta intrycken från alla genusföreläsningar. Det finns en hel del perspektiv som är svåra att förena:
Dahlerup problematiserar begreppet “dominans” och menar att vi enbart bör använda det för utbildningar där obalansen är större än 90/10. Jag tänker att det är ett ganska generöst mått, men att både förskollärare och lågstadielärare antagligen kommer att ligga kvar på samma magiska 5% som de senaste 30 åren. Kanske är toleransen för obalans en aning större när det gäller yrken där kvinnorna håller på att ta över?
Prognosen om hur könssammansättningen kommer att se ut 2030 är intressant:
Samtliga utbildningar där kvinnoandelen ökar mellan 1990–2030
| 1990 | 2007 | 2030 | |
|---|---|---|---|
|
Agronomer, hortonomer
|
29 | 49 | 74 |
|
Apotekare
|
57 | 70 | 76 |
|
Arkitekter
|
31 | 45 | 61 |
|
Civilingenjörer
|
11 | 21 | 26 |
|
Ekonomer
|
31 | 47 | 56 |
|
Grundskollärare, senare år, gymnasielärare
|
55 | 61 | 65 |
|
Grundskollärare, tidigare år
|
80 | 84 | 87 |
|
Högskole- och gymnasieingenjörer
|
8 | 11 | 21 |
|
Journalister
|
51 | 64 | 75 |
|
Jurister
|
31 | 49 | 62 |
|
Konstnärlig utbildning
|
48 | 55 | 58 |
|
Läkare
|
34 | 44 | 52 |
|
Naturvetare
|
31 | 42 | 53 |
|
Poliser
|
12 | 22 | 37 |
|
Samhälls- och beteendevetare
|
46 | 57 | 72 |
|
Skogsvetenskaplig högskoleutbildning
|
7 | 17 | 24 |
|
Socionomer
|
80 | 84 | 88 |
|
Speciallärare, specialpedagoger
|
78 | 86 | 94 |
|
Tandläkare
|
42 | 52 | 68 |
|
Teologer
|
26 | 41 | 53 |
|
Transportutbildning, eftergymnasial
|
6 | 16 | 29 |
|
Veterinärer
|
40 | 64 | 78 |
Idag har jag varit på ytterligare en genuskonferens! Drude Dahlerup beskrev svenska högskolor och universitet som den sista bastionen när det gäller att beskriva sin verksamhet som könsneutral. (Länk till forskningsöversikt) Ur detta perspektiv blir frågan om de manliga studenternas avbrott från en kvinnodominerad lärarutbildning oerhört laddad.
Med referens till Sharon Traweek benämner Egeland akademin som en ”culture of no culture – en kultur utan kultur – där den vetenskapliga verksamheten uppenbarligen är helt oberoende av den störande omvärlden” (s. 55). (Dahlerup, 2010 s.17)
Vi är ju en bild av det goda och rena – en meritokrati!
Skolverket presenterar en text med titeln Diskrimineras pojkar i en feminiserad skola? av en forskare från OECD.
– Sett ur ett mångfaldsperspektiv där vi tror att pojkar och flickor har olika kompetenser som kompletterar varandra, så är det naturligtvis det. Skapas ett läge där ett kön blir underrepresenterat och hamnar i utanförskap så får ju det också sociala konsekvenser. Av rent biologiska skäl vill vi förmodligen också ha ett mixat samhälle, sammanfattar Stephan Vincent-Lancrin och påminner om att det tar lång tid att vända en trend.
Jag tror att det går att hitta andra skäl än “rent biologiska”
Genusräven raskar över isen?
HSV:s chef Anders Flodström är bekymrad över det förslagna sättet att mäta kvalitet.
länk HSV, Svd
Resultat = självständiga arbeten
Ett nytt kvalitetssystem ska införas för att höja kvaliteten på utbildningarna vid universitet och högskolor. Vi vet, efter regeringens presentation av en skiss till det nya kvalitetssystemet, att resultat inte betyder att utbildningarnas kvalitet ska granskas och bedömas. Istället ska systemet granska det man kallar resultat. Med detta menar man hur bra studenterna lyckas med sina självständiga arbeten. Ett resultatmått som motsvarar en mycket begränsad del av utbildningarna och som för många professionsutbildningar, t.ex. vård- och lärarutbildningar, inte alls speglar de professionskunskaper som behövs för att i framtiden verkligen kunna utöva sitt yrke. Utbildningarnas helhet, innehåll, nivå, progression och hur studenterna examineras ska överhuvudtaget inte granskas i det nya systemet.
Spelar det någon roll hur man mäter kvalitet? Vad innebär detta för utbildningarnas innehåll och studentgruppernas sammansättning?
För utbildningarna/lärosätena kommer att gälla att studenternas socioekonomiska bakgrund kommer att spela stor roll för vad som sägs vara kvalitet och därmed för resurstilldelningen till dessa utbildningar. På de utbildningar som rekryterat studenter med högsta betyg blir sannolikt konsekvensen att de självständiga arbetena håller hög nivå utan att man för den skull kan säga att själva utbildningen hållit hög kvalitet. Trots det kommer dessa lärosäten av premieras i det föreslagna resursfördelningssystemet. Sverige överger därmed åsikten att alla akademiska utbildningar ska ge alla studenter möjlighet att utnyttja sin intellektuella och kreativa potential.
Det som förvånar mig mest är att den här diskussionen inte förs i det öppna politiska rummet. Här finns utrymme för en smaskig valdebatt om vilka läkare och lärare vi vill mötas av i framtiden.
Kanske är det sant som Plura säger – att man behöver mikroskop för att upptäcka skillnaden mellan borgerlig och socialdemokratisk utbildningspolitik.
P.S. På den gemensamma TCO-utredarbloggen (se där ett nytt ord!) ger German Bender sin syn på händelserna. Jag är glad att jag är med i Lärarförbundet och därmed också TCO. Frispråkiga tjänstemän är det bästa jag vet.
Uppdatering:
Kritiken utveckals av starka företrädare för högskolorna i dagens Sydsvenska. Kanske är det mer förorättade tjänstemän som förargas över arroganta politiker – men jag ser frön till något som skulle kunna vara en plattform för oppositionens politik?
Jag möter en professor från en stor västkustsk universitetsstad som är gäst på konferensen. Vi har föreläst tillsammans i annat sammanhang och hon frågar mig varför inte jag deltar i evenemanget. Jag blir förvånad (och lite glad över frågan) och stammar förvirrat:
– Jag trodde bara det var för disputerade och doktorander…
Hon tittar storögt på mig och säger ungefär:
– Äsch, så kan man väl inte tänka!
I går var det Phd-pub på båten mittemot. Mitt onda jag funderade en kort sekund på att kila över och hångla upp en lektor.
Mitt goda (och mycket starkare) jag tänker att vi måste fundera vidare över den här uppdelning mellan adjunkter och lektorer på Malmö högskola.
Pedagogkonferensen NFRF-NERA tuffar vidare och i går delade Sigbrit Franke ut pris till årets läromedel i Lärarutbildning.
Jag gratulerar vinnarna Inga-Lill Jakobsson och Inger Nilsson från Göteborgs respektive Stockholms universitet som vann förstapriset på 100 000 kronor för “Funktionsnedsättningar, funktionshinder och specialpedagogik i praktiken.” Samtidigt tänker jag att förlaget borde ha hjälpt dem att hitta en mer slagkraftig titel.
Pagrotsky alltså. Kåren ordnade ett samtal med den förre socialdemokratiske handels- och utbildningsministern och nuvarande vice ordförande i riksbanken. Och vad kan man säga om denne charmerande person?
Han presenterade sin analys av finanskris, eurosamarbete, arbetslagsstiftning, skattepolitik, försvarspolitik, vapenhandel och det faktum att ett skuldsatt USA nu måste be Kina om lova för att kriga i Afghanistan. Dessutom menade han att socialdemokratin har fört en defensiv utbildningspolitik och i alltför hög grad låtit Björklund sätta dagordningen utifrån populistiska antaganden.
Till sist fick Pagrotsky frågan om sin favoritförfattare och då vann han slutgiltigt mitt hjärta. Snacka om god smak:
Leif Pagrotsky invigde Orkanen 2005
Jag läser Annika Norlins krönika i dagens City Malmö
Länk – gå till sidan 6 -nu med rätt länk
Hon beskriver erfarenheten av att som ny student mötas av en mur av högfärdiga fackuttryck. Jag läser och skäms över att vara en del av detta skojeri. Det mest plågsamma är att vi utger oss för att försöka locka till oss nya grupper samtidigt som de snart förstår budskapet:
– Du hör inte hemma här!
Ibland är jag nästan hundaktig i min beundran och riskerar att vara pinsam, men jag gillar allt Annika gör!
Jag hoppas att debatten om Läraryrkets status den 16/3 även kommer att handla om högskolans syn på det som vi lite mystiskt kallar “breddad rekrytering”
Länk
P.S. Det är oroande att jag använder “exkluderande” i rubriken – “utestängande” vore ett bättre ord.
Malmö högskola domineras de närmaste dagarna av konferensen NFPF – NERA och jag bläddrar i sammanställningen av abstracts för de 384 presentationerna som ska ske under de tre dagarna.
Länk till abstracts, Reportage
Det är ett överdådigt program och jag funderar på att smyga in och smyglyssna på någon av godbitarna – i värsta fall kan jag utge mig för att vara IT-tekniker och hjälpa till med inloggningen? Men det är nog bäst att avstå – det är en konferens för forskare och en enkel adjunkt ska nog inte blanda sig i onödan. (Visst är jag patetisk som offer!)
Uppdatering:
Jag läser vidare bland alla abstracts och förbluffas över min brist på intresse. I mitt stilla sinne ser jag en kommunikationssituation där 384 ivriga och nervösa avsändare försöker sända information till 384 ointresserade mottagare. Så illa kan det inte vara.
Förresten säger min kamrat att de flesta ändå kommer hit för dansen på på lördagskvällen. Då jäklar!
Tysta tankar 