“Demokrati är ingen åskådarsport”

Jag hittar en intressant artikel i Huffington post med rubriken “Is silence really golden?“. John Merrow försöker skaka liv i bilden av skolan som en plats för samtal.

It’s often said that teachers “teach the way they were taught, not the way they were told to teach.” What if young people grow up to practice citizenship the way they are treated in schools, which are both hierarchical and authoritarian? Schools deliver an overtly knowledge-based curriculum, but the “hidden curriculum” prizes control and order over inquiry and learning. Stated simply, schools and teachers do not typically like to pose questions they don’t already know the answers to — and what kind of preparation is that for effective citizenship in a democracy?

På Malmö högskola ska vi snart få en ny rektor (eller gammal). Jag har inte full koll på den demokratiska processen. Vem utser? Vad är regeringens roll? Hur ser personalens inflytande ut?

Jag får läsa på!

Vad gör en rektor?

Malmö högskola söker en ny rektor och kandidater saknas inte.

Länk

Samtidigt markerar Lennart Olausson sin vilja att fortsätta.
Länk

Styrelsens ordförande Eva Östling Ollén tycks vilja driva högskolan mot en mer öppen och nätverkande position. Lennart är en ganska försiktig person och Sydsvenskan sammanfattar skickligt:

Nej, de egenskaper som kravprofilen späckats med läggs sällan Lennart Olausson till last. Han beskrivs nästan som kravprofilens raka motsats: en filosofisk person med en gedigen humanistisk akademisk bakgrund som har ett starkt engagemang främst för det interna arbetet.

Inte riktigt som den nätverkande visionär som styrelsen nu söker.

Fattar du inte vinken?

– Jag har förstått vinken. Men det finns olika analyser om var Malmö högskola befinner sig. Vi vet redan nu att årskullarna kommer att minska 2014–2015 och då måste vi ha en god rekrytering. Har vi inte god kvalitet då sitter vi på pottkanten och då spelar det ingen roll hur mycket man springer runt och nätverkar.

Jag menar att det är god journalistik i ett komplicerat ämne. I stället för att göra frågan till en personstrid måste vi tänka till om vad det är för typ av högskola vi vill ha. Vilket pris är vi beredda att betala för att bli en aktör på den postmoderna marknaden?

Jag har skrivit om det här tidigare. Länk

Nej – jag tänker inte ha någon omröstning här. Detta är en utpräglad styrelsefråga.

Men om ni frågar mig hejar jag på Lennart!

Den tystlåtne utbildningsministern – uppdaterad

Lars Haikula bekräftar här mina värsta misstankar:

Länk till Lärarnas nyheter

Länk till mitt första inlägg – Fel låt vann

Jag säger inget - så har jag ingenting sagt...

Jag säger inget - så har jag ingenting sagt...

Skolan byggs om och i centrum för förändringsarbetet står lärarutbildningen. Jan Björklund har drivit en hård och skoningslöst kritisk linje mot den nuvarande utbildningen och förhoppningarna är stora på att den nya modellen 2011 ska vara av högre kvalitet.

HSV har granskat lärosätenas ansökningar och granskarna har tagit sitt uppdrag på stort allvar. De som gick in i den här processen trodde på retoriken om att utbildning inte längre var en del av region- och arbetsmarknadspolitik.

Därför är det med stor förvåning vi läser pressmeddelandet  från HSV om att de som inte har fått sina ansökningar godkända ändå går vidare till “andra chansen” den 15/3. (Länk)

Efter underhandskontakter med utbildningsdepartementet (min kursivering) vill vi bidra till att lösa uppkomna problem genom att genomföra en extra bedömning under komprimerad tid.

Vad hände? Ändrade sig Jan Björklund? Och varför är han så tyst och låter Lars Haikola bära hundhuvudet i den här nesliga historien?

Jag brukar inte komma ihåg mina drömmar…

…men det känns som om det finns ett dolt budskap i den här.

Det är en dimmig morgon i en gles skog. Jag balanserar på en gigantisk liggande hal stock som är ungefär tre meter i diameter. Några får betar i det glesa gräset runt stocken. Jag lyckas få stocken att rulla några meter och när jag ser ner på marken ligger fem döda får nertryckta i leran. Hur ska jag förklara för ägaren att det inte var meningen att döda de här djuren?

Kanske är den där stocken en bra symbol för lärarutbildningen och jag vill inte gärna tänka på vem fåren representerar. Varför flyttade de inte på sig? Jag balanserar på något oändligt tungt och storslaget som utstrålar makt, men som samtidigt är mycket flyktigt. Varje förflyttning är smärtsam och kräver stora offer. Antagligen är det höjden av narcissistiskt självbedrägeri att tro att jag kan få stocken i rullning genom att söka mig ut mot kanten.

Stockar rullar inte i lera.

Den nya attraktiva lärarutbildningen?

 - Förverkliga dina drömmar som lärare!

- Förverkliga dina drömmar som lärare!

Till hösten startar en ny lärarutbildning och det finns stora förväntningar på att den ska bli bättre än den förra. Genom höga krav  och god kvalitet ska statusen öka.

Kanske kan 19 miljoner kronor till en reklamkampanj hjälpa till att öka söktrycket?

Länk

Kampanjen riktar sig till “högpresterande”. Jag hade gärna sett att det fanns ett genusperspektiv och att myndigheterna följde upp talet om jämn könsfördelning med kraftfulla åtgärder.

Man ska bli lärare

Jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är kanske lite cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk…

Spelet om lärarutbildningarna

Majken Humle sammanfattar de sorglustiga turerna kring den nya lärarutbildningen och beskeden om vilka lärosäten som inte beviljats examensrättigheter (Länk)

Vad var det egentligen som hände när lärarutbildningen annekterades av Stockholms universitet?

Institutionsstrukturen slås nu åter sönder i januari 2011. Ett vackert, funktionellt och för ändamålet nyskapat campus ska utrymmas. Flytten går mot Frescati, Stockholms universitets område. Men det här handlar om annat än en lokalflytt och ett investerat kapital i ett campusområde. Den kunskap och erfarenhet som fanns inom lärarutbildningen har inte tagits tillvara. I stället användes den urgamla härskartekniken Historien – Börjar – Med – Mig. Universitet hade inte förmågan eller viljan att forma en organisation som i bästa mån skulle passa en yrkesutbildning. Tvärtom stuvades professionsutbildningen in i universitetets strukturella villkor och detta bryter sönder en sammanhållen utbildning. Den söndras och splittras, liksom den kunskap och erfarenhet som fanns samlad.

Jag gissar att detta mönster inte är helt olikt Umeå som också förlorar sina examensrättigheter. Något borde vi kunna lära oss av det här – kanske att det finns ett värde i att behålla lärarutbildning som samlad organisation.

Och att inte låta DN:s ledarsida sköta dagordningen.

 - Jag tar vad jag vill ha!

- Jag tar vad jag vill ha!

Don´t mess with the visionary man

Jag går en högskolepedagogisk kurs och min hemläxa över julen är att formulera en personlig vision för mitt läraruppdrag. Eftersom jag är både lat och slug sneglar jag mot Malmö högskolas officiella visionsdokument (Länk) och njuter av den fantasifulla ansatsen.

Gränsöverskridande handlingskompetens

Ett övergripande syfte med utbildningen och forskningen vid Malmö högskola är att medarbetare och studenter ska utveckla sin handlingskompetens. Det innebär att de i sin framtida verksamhet omsätter kunskap till handling och handling till kunskap. Centralt för kunskapsbildningen är att forma en handlingskompetens som är gränsöverskridande och tar tillvara studenters och medarbetares skilda bakgrunder och erfarenheter. Undervisningen och forskningen skall utgå från denna mångfald och ta tillvara variationen i livserfarenheter liksom i kulturell och social erfarenhet. Vår verksamhet skall utgå från de unika förutsättningar var och en av våra studerande och medarbetare har för att bidra till att utveckla en handlingskompetens som baseras på erfarenhet, vetenskaplig kunskap och yrkesrelevans.

Visst händer det glada saker!

Hoppsan – det kan hända att jag tillämpar ett väl lokalt perspektiv. Den enes död – den andres bröd.

Beslut om tillstånd för förskollärarexamen
Länk

JA:

* Göteborgs universitetPDF
* Högskolan i BoråsPDF
* Högskolan HalmstadPDF
* Högskolan VästPDF
* Karlstads universitetPDF
* Linköpings universitetPDF
* LinnéuniversitetetPDF
* Luleå tekniska universitetPDF
* Malmö högskolaPDF
* MittuniversitetetPDF
* Stockholms universitetPDF
* Södertörns högskolaPDF
* Uppsala universitetPDF

NEJ:

* Högskolan DalarnaPDF
* Högskolan i GävlePDF
* Högskolan KristianstadPDF
* Högskolan i SkövdePDF
* Mälardalens högskolaPDF
* Umeå universitetPDF
* Örebro universitetPDF

Beslut om tillstånd för yrkeslärarexamen

JA:

* Göteborgs universitet PDF
* Högskolan Dalarna PDF
* Högskolan i GävlePDF
* Högskolan KristianstadPDF
* Högskolan i SkövdePDF
* Högskolan Väst PDF
* Karlstads universitet PDF
* Linköpings universitet PDF
* LinnéuniversitetetPDF
* Malmö högskolaPDF
* Stockholms universitet PDF

NEJ:

* Mittuniversitetet PDF
* Umeå universitet PDF
* Örebro universitet PDF

Finländskt praktflum

Jag städar skrivbordet och hittar ett halvläst nummer av pedagogiska magasinet. Den finländske hjärnforskaren Matti Bergström beskriver baksidan av katederundervisning och plötsligt blir jag en aning mindre trött på tjatet om Finlands fantastiska utbildningssystem och exempellösa framgångar i PISA-mätningar. Det finns sprickor i muren. Länk

Detta betyder att nutidens västerländska kunskapsskola, där målet är att ge barnen största möjliga mängd fakta, måste byta inriktning. Vi lever i en ”informationsålder”, men borde vara på väg mot en ”värdeålder”, eftersom ett urval av värderingar blir det viktigaste även för barn. Därför måste vi bort från en skola med katederundervisning, där eleverna inte får reflektera över vad de tycker om undervisningen. Våra barn tycker inte om kunskapsskolan utan trivs vid sina datorer, där de fritt får välja den kunskap och de värden de vill. Och till slut väljer de alltid rätt! På detta sätt räddar de oss från att bli ”värdeinvalider”, en utbredd social sjukdom som är ödesdiger för mänskligheten.

Jag funderar på att hitta på någon form av omröstning men kommer inte på någon bra och nyanserad fråga. Det är nog bäst att lämna ett öppet svarsalternativ här!

Universitetets raison d´être!

Jag går en högskolepedagogisk kurs och om några år kanske jag kan kalla mig senior adjunkt. Det betyder ungefär överårig påläggskalv i utrotningshotad yrkesgrupp.

Idag föreläser rektor Lennart Olausson om universitetens historia och det är spännande att jämföra de olika idéerna om vad som har varit lärosätenas huvuduppgift genom tiderna. Lunds universitet startades på 1600-talet med det uttryckliga syftet att göra svenskar av danskarna med hjälp av tyska lärare (eller var det tvärtom?)

Vi diskuterar det moderna humboldtinspirerade universitetet där forskarna är en sorts fria andar som tjänar vetenskapen under rituella former. Verksamheten sker med oklar anknytning till samhälle och yrkesliv utanför murarna, men åtnjuter naturligtvis starkt statligt beskydd.

Malmö högskola intar en delvis annan position och rektor beskriver det som en postmodern kontextualiserad hållning. Omvärlden sipprar in och påverkar vår verksamhet och myten om den fria och oberoende forskningen känns avlägsen. Vi vill gärna vara en del av det nya och den uttryckliga ambitionen är att bygga många broar mellan högskola och näringsliv i någon form av partnerskap.

Utanför högskolans murar är inte respekten för formell kompetens lika stor och det är inte govt att en avhandling öppnar dörrarna. Vi opererar på en marknad och bygger ett varumärke. Frågan är hur långt vi vågar gå i vår iver att omfamna det entreprenöriella?