Kvalitativ eller kvantitativ metod?

Jag försöker skaka liv i min akademiska sida och läser trogne bloggkommentatorn Bertil Törestads text med  gillande. Min grundreflex är annars att försvara lärarutbildning mot alla angrepp, men här måste jag medge att det finns utrymme för förbättring. Många har blåst upp förväntningarna på att den vetenskapliga sidan av utbildningarna ska stärkas och att detta med automatik ska höja kvaliteten på framtidens skola. Bertil Törestad driver testen att de kvalitativa studierna dominerar och att det är få studenter som behärskar kvantativa metoder.

I värsta fall blir följden är att dessa metodiska begränsningar styr vilka forskningsfrågor som ställs. Risken att bli avslöjad som klåpare är större om man ger sig ut i den statistiska våtmarken. Därför väljer många att göra några intervjuer. Resultatens vetenskapliga värde är tveksamt.

Till hösten handleder jag studenter i examensarbeten – det är hög tid att börja tänka framåt!

Länk till Newsmill  – missa inte de pompösa kommentarerna

Allt måste tolkas...

Allt måste tolkas...

Det är skolornas och rektorernas fel?

Jag häpnar över ett uttalande från Rosengårdspolitikern Konstatinides (S). Länk

Att förskolan och skolan har misslyckats hävdar han är skolans eget fel.

– De kommer bara med bortförklaringar. De skyllde på Rosengårdsbornas socioekonomiska situation, på kravaller, stenkastning och bränder. Rektorerna har dessutom kört sitt eget race. Många gånger har jag frågat dem om vi kan fortsätta så här men förändringsbenägenheten har inte funnits, säger Andreas Konstantinides.

Nu ska allt göras om. Till dem som inte vill förändra har han sagt att passar det inte kan de söka jobb någon annanstans.

Oppositionen uttrycker förvåning (länk):

– Övriga politiker borde kräva hans avgång. Genom sitt uttalande har Konstantinides avhängt sitt förtroende och hans attityd mot personalen är skrämmande. Hur tror han att de ska uppbåda motivation och engagemang efter en sådan salva?

Det säger Elisabeth Elgh (M), tidigare vice ordförande i Rosengårds stadsdelsfullmäktige under flera år och idag regionpolitiker och ledamot i sociala resursnämnden.

Som högskoleanställd borde jag nog inte ha någon åsikt, men är illa berörd. Jag är glad över att politikerna tror på de nya ledarna, men försöken att lägga skulden på rektorer och lärare är minst sagt skamliga.

Bara en dåre springer där änglar tvekar

Bara en dåre springer där änglar tvekar

Presens particip – igen

Den akademiska världen består till stor del av gränsdragningsproblem. Var börjar och slutar forskningsfältet? Om vi ska kunna söka bidrag måste omvärlden förstå hur ämnet är uppbyggt och hur det förhåller sig till andra konstruktioner.

Jag läser en debattartikel av Per Tryding som är doktor i lärande. Jag suckar och undrar hur det ämnet förhåller sig till pedagogik, pedagogiskt arbete och utbildningsvetenskap?

Efter tio år på lärarutbildningen är jag ganska trött på ordet lärande, som återkom i många av våra huvudämnen.

Bild och visuellt lärande
Den fria tidens lärande
Engelska och lärande
Geografi, miljö och lärande
Matematik och lärande
Naturvetenskap och lärande
Religionsvetenskap och lärande
Samhällsorienterande ämnen och barns lärande
Samhällsvetenskap och lärande
Tyska och lärande

Nu ska Lärarutbildningen i Malmö byta namn till Lärande och samhälle. Jag har absolut inga åsikter i frågan.

Per Trydings förslag är jag mer skeptisk till:

Det finns en lösning inom räckhåll. Vi kan börja skapa en god spiral genom att sluta fokusera på hur många lärare vi har och börja fokusera på hur bra de är. Allt inom samma budgetar som idag. Lärarna måste få bättre betalt så att talangerna lockas av yrket. Sedan ska vi låta dem jobba i fred.

I Malmö stad lär det dessutom finnas ett förslag om att belöna framgångsrika skolor ekonomiskt. (ingen länk än) Igår hånade jag Maud Olofsson för liknande tankar och Boråsforskarna beskrev i gårdagens tidning de långsiktiga konsekvenserna.

Förlåt Maud. Idag kan man inte lita på någon. Inte ens socialdemokratiska kommunpolitiker.

Skolverket skojar till det om lärarlegitimation?

Oroliga studenter hör av sig till lärarutbildningen och frågar om värdet på sin examen. Det är Skolverket som utfärdar legitimation och vi hänvisar till sidan med frågor och svar.

Sedan läser jag vad som står och studsar till inför uppenbara felaktigheter.

Länk

Vem har godkänt den här texten? Känner Skolverket till examensordning för de två senaste lärarutbildningarna. Vi har inte utbildat fritidspedagoger sedan 2001 – däremot lärare med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet. Behöver jag säga att barn- och ungdomspedagogiska programmet var en lärarutbildning?

Gör om och gör rätt!

LR har rätt – styr med lönen!

Vi har tidigare diskuterat konsekvenserna av de låga lärarlönerna och idag analyserar landets lärarutbildningar de katastrofalt låga söktalen till matematik, biologi, fysik och kemi med inriktning mot mellan- och högstadium.

Jag stödjer helt kraven på en riktad satsning mot dessa. 10 000:- är en bra start!

P.S. Jag har fortfarande inte förstått vem som omfattas av LR:s krav på 10 000:- . Det tycks råda delade meningar. Om förbundet ska utmana SKL måste de vara tydligare!