Jag bläddrar försiktigt i en ny bok skriven av 23 professorer med anknytning till förskolan. Det är ett imponerande fredsprojekt att knyta samman olika högskolekulturer och forskningstraditioner i en lärobok.
Är det bara jag som tycker att den pompösa titeln gränsar till det tautologiska?
Kanske mer pleonasm?
Det känns riskabelt att kritisera innehållet när så många namnkunniga personer medverkar och garanterar den akademiska kvaliteten.
Jag gillar omslagsbilden!
Nej så enkelt är det inte. Högskolestudier är inte lösningen på samhällets problem. Men bilden sätter igång tankarna. Vad händer när ett land faller isär?
Våra studenter skriver många texter. Ibland diskuterar vi vetenskaplighet. De här punkterna kanske kan ge lite stadga.
Vi stannar till hos Sahlins i Tomelilla och jag stryker omkring bland de färgglada jackorna. Nej, det funkar inte på jobbet.
Det finns en del ömma tår inom akademin. Stålhätta lär inte hjälpa.
Vi diskuterar uniformens betydelse för yrkesidentiteten. Det tåget har nog gått.
2011 startade den nya förskollärarutbildningen och nu lämnar de oss lärare. Vi minglar och minns. Livet består av en oändlig rad möten och avsked. Jag har svårt att inte bli sentimental.
En del studenter upplever nog en mer renodlad glädje.
Idag har vetenskaplighet diskuterats på Twitter.
I DN beskriver företrädare för skolforskningsinstutet ambitionerna bakom satsningen.
Jag möter en viss cynism i de muntra nyårslöften från lärare i New York som finns här. Läs och jämför – eventuellt gråt.
Själv tänker jag återinträda i arbetslivet med obruten entusiasm. Och tillämpa de här frågorna.
Jeg mener vi bør tillate at barn opplever blomster som skjønne uten å telle kronblad, biler som tøffe uten å kunne navngi fargen og steiner som skatter uten å måtte kategorisere de som gneis eller granitt. Barn bør kunne elte kroppen i alle mulige posisjoner i kratt og kjerr uten å høre preposisjoner resitert i bakgrunnen. I tursekken til pedagogene bør det finnes en rull kraftig teip for å lime igjen voksen-munnen slik at barna uten forstyrrelser kan iaktta, undre seg i stillhet, hviske magiske ord til hverandre og gi mystiske ulogiske forklaringer på det som skjer rundt dhttp://www.nrk.no/ytring/skal-barnehagebarn-baere-pisa-byrden_-1.12109920em – uten snusfornuftige avbrytelser.
Ett starkt samtal i viktigt ämne!
Tanken på att människan styrs av förslagenhet och fruktan är djupt deprimerande.
Jag tar ett djupt andetag och låter mig förtrollas av naturen.
Universitetskanslerämbetet (UKÄ) har de senaste åren bedömt studenternas examensarbeten på högre utbildningar i Sverige. Varje utbildning har utifrån det fått omdömet “bristande”, “hög” eller “mycket hög” kvalitet. Sedan har myndigheten samkört den bedömda kvaliteten med vilka studenter som går på utbildningarna.
Det visar sig då att män i högre grad än kvinnor går på utbildningar som fått omdömet Mycket hög kvalitet. Barn till lågutbildade och studenter med utländsk bakgrund går i högre grad på utbildningar som har fått omdömet “bristande kvalitet”.
Det får UKÄ att ställa frågan om det går att premiera snabb genomströmning av studenter och hög kvalitet på examensarbeten, samtidigt som man kräver en ökad bredd på rekryteringen av studenter? Det är två delvis motstridiga mål, menar myndigheten.
Men Stefan Bengtsson, rektor på Malmö Högskola, tror att det går. Att göra högre utbildning tillgänglig på lika villkor för alla är inte bara en demokratifråga, utan en förutsättning för att ett lärosäte ska kunna hålla hög kvalitet. Begåvningar finns ju i alla slags familjer.
Vi brukar kalla det “utmaning”.
