Nej så enkelt är det inte. Högskolestudier är inte lösningen på samhällets problem. Men bilden sätter igång tankarna. Vad händer när ett land faller isär?
Orsak och verkan?
Reply
Category Archives: Högskola
Dålig vetenskap
Våra studenter skriver många texter. Ibland diskuterar vi vetenskaplighet. De här punkterna kanske kan ge lite stadga.
Arbetskläder är identitetsmarkörer
Vi stannar till hos Sahlins i Tomelilla och jag stryker omkring bland de färgglada jackorna. Nej, det funkar inte på jobbet.
Det finns en del ömma tår inom akademin. Stålhätta lär inte hjälpa.
Vi diskuterar uniformens betydelse för yrkesidentiteten. Det tåget har nog gått.
De första NYA förskollärarna tar examen
2011 startade den nya förskollärarutbildningen och nu lämnar de oss lärare. Vi minglar och minns. Livet består av en oändlig rad möten och avsked. Jag har svårt att inte bli sentimental.
En del studenter upplever nog en mer renodlad glädje.
Vad tror vi på i år?
Idag har vetenskaplighet diskuterats på Twitter.
I DN beskriver företrädare för skolforskningsinstutet ambitionerna bakom satsningen.
Jag möter en viss cynism i de muntra nyårslöften från lärare i New York som finns här. Läs och jämför – eventuellt gråt.
Själv tänker jag återinträda i arbetslivet med obruten entusiasm. Och tillämpa de här frågorna.
Norsk visdom
Jeg mener vi bør tillate at barn opplever blomster som skjønne uten å telle kronblad, biler som tøffe uten å kunne navngi fargen og steiner som skatter uten å måtte kategorisere de som gneis eller granitt. Barn bør kunne elte kroppen i alle mulige posisjoner i kratt og kjerr uten å høre preposisjoner resitert i bakgrunnen. I tursekken til pedagogene bør det finnes en rull kraftig teip for å lime igjen voksen-munnen slik at barna uten forstyrrelser kan iaktta, undre seg i stillhet, hviske magiske ord til hverandre og gi mystiske ulogiske forklaringer på det som skjer rundt dhttp://www.nrk.no/ytring/skal-barnehagebarn-baere-pisa-byrden_-1.12109920em – uten snusfornuftige avbrytelser.
Tillvarons avförtrollning och tillitens betydelse
Ett starkt samtal i viktigt ämne!
Tanken på att människan styrs av förslagenhet och fruktan är djupt deprimerande.
Jag tar ett djupt andetag och låter mig förtrollas av naturen.
Aldrig mer dåligt underbyggda skolbeslut
Vem är det som läser på högskolan?
Universitetskanslerämbetet (UKÄ) har de senaste åren bedömt studenternas examensarbeten på högre utbildningar i Sverige. Varje utbildning har utifrån det fått omdömet “bristande”, “hög” eller “mycket hög” kvalitet. Sedan har myndigheten samkört den bedömda kvaliteten med vilka studenter som går på utbildningarna.
Det visar sig då att män i högre grad än kvinnor går på utbildningar som fått omdömet Mycket hög kvalitet. Barn till lågutbildade och studenter med utländsk bakgrund går i högre grad på utbildningar som har fått omdömet “bristande kvalitet”.
Det får UKÄ att ställa frågan om det går att premiera snabb genomströmning av studenter och hög kvalitet på examensarbeten, samtidigt som man kräver en ökad bredd på rekryteringen av studenter? Det är två delvis motstridiga mål, menar myndigheten.
Men Stefan Bengtsson, rektor på Malmö Högskola, tror att det går. Att göra högre utbildning tillgänglig på lika villkor för alla är inte bara en demokratifråga, utan en förutsättning för att ett lärosäte ska kunna hålla hög kvalitet. Begåvningar finns ju i alla slags familjer.
Vi brukar kalla det “utmaning”.
Den politiska läroplanen
Våra studenter ser sällan den politiska dimensionen i styrdokumenten. Kanske borde vi studera SD:s motion om ändringar av LPFÖ98?
3. På sidan 5 i kapitlet ”Förskolans värdegrund och uppdrag” med underrubriken ”Saklighet och allsidighet”, andra stycket, står följande att läsa:
”Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.”
Vi föreslår att stycket ovan byts ut mot följande stycke:
”Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma rättigheter och möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan otillbörlig påverkan från vuxenvärlden.”
Att medvetet motverka så kallade traditionella könsmönster och könsroller är myntets andra sida mot att uppmuntra dessa. Idealet måste vara att barnen ges möjlighet att utvecklas fritt till egna självständiga individer, utan påverkan av vare sig traditionella eller otraditionella könsmönster.
Det här behöver vi prata mer om. Jag har i andra sammanhang kritiserat formuleringarna om “traditionella könsmönster” som svårtolkade. Skulle det finnas könsmönster som inte är “traditionella” – i betydelsen socialt och historiskt konstruerade?
Jag delar alltså motionsskrivarnas tankar om faran med att ersätta en form av normativitet med en annan.
I Lgr11 används begreppet “traditionella” i positiva sammanhang – något viktigt och betydelsefull – och kontrasten mot LpFö98 är slående. Staten bör inte reglera individens förhållande till traditioner. Eller det kanske är skolans djupare uppgift? En form av disciplinering in i svenskheten.
Samtidigt blir det möjligt att utveckla genuspedagogiken i frihetlig riktning.
Tysta tankar 