Musik och matematik

Vi diskuterar sambandet mellan musik och matematik i förskollärarutbildningen. Det går att se musiken som ett trevligt inslag som underlättar lärandet genom att skoja till det. Jag vill gärna lyfta en djupare aspekt och tar hjälp av kollegan som citerar Leibniz:

“musik är den njutning människan själv erfar av att räkna utan att vara medveten om att hon räknar”

Tänk på hur kul det är att dansa foxtrot utan att behöva räkna – och vilken plåga det är innan rörelserna är automatiserade.

I en annan bok försöker Anna Palmer förklara transdisciplinärt lärande och det blir fort komplicerat. Kroppen följer sin egen logik och språket krafsar på ytan.

Andra guldkorn är matematikforskaren Ulin som skriver: “Musik kan ses som en matematisk övning osynlig för själen”

Jag inser att vi behöver prata mer om estetikbegreppet. Ingenting är viktigare – och mer omodernt i skoldebatten.

Tack Matilda för inspiration!

Är det sant att förskolor anställer artillerister?

Sowjetische Artillerie vor Berlin

Länk

Jag kan ha hört fel.

Länk

I min värld vore det fantastiskt om varje förskola hade någon person som aktivt ansvarade för att experimentverkstaden/snickarrummet/konstruktionsmaterialet var rikt och inbjudande. Men det menar jag borde höra till grundutbildningen.

Om att mäta kvalitet

Jag läser SKI:s senaste rapport och citerar ur pressmeddelandet

FÖRSKOLAN I TOPP Förskolan är en av de kommunala verksamheter som får mycket höga nöjdhetsbetyg och man har dessutom ökat jämfört med fjolåret. Även grundskolan uppvisar en ökning i nöjdhet, dock är den mindre än förskolans och man har fortfarande en bit kvar till den sistnämndas nivå.  Gymnasieskolans nöjdhetsbetyg är oförändrat och något sämre än grundskolans. I år upplevs kvaliteten i kommunala gymnasieskolor som något bättre än vad den gör i de privata, till skillnad från de senaste åren då driftsformerna har upplevts som likvärdiga. Såväl förskola som grundskola i privat regi får högre betyg än deras kommunala motsvarighet.

Jag är notoriskt misstänksam mot den här typen av mätningar och tvingas nog fördjupa mig i rapporten.

Suck – varför kan jag inte bara njuta.

thebest

Tack för tipset Ingegerd!

20131121-232427.jpg

Vem är rädd för vad?

Sakine Madon skriver en krönika om rädsla för genuspedagogiken. Samtidigt tar hon på sig uppgiften att förklara vad genuspedagogiken egentligen är – utifrån de politiska ambitionerna. Det är en ganska otacksam uppgift och texten landar i en negativ argumentation. Genom att förklara vad genuspedagogik INTE är (eller borde vara) framstår kritikerna som paranoida och allmänt reaktionära. Det lilla ordet “inte” återkommer 12 gånger. Förklaringsvärdet blir med nödvändighet lågt och vi som försöker orientera oss mellan olika riktningar inom det mångtydiga fenomenet lämnas i ovisshet.

Länk

Jag brukar gilla Sakine Madons krönikor. Här blir jag osäker. Genom att beskriva kritiker som rädda blockeras en viktig diskussion om innehåll och människosyn.

Om uppdraget är att motverka traditionella könsmönster vore det välgörande om någon åtog sig att försöka definiera skillnaden mellan dessa mönster och andra mönster? Min tes är att den logiken med nödvändighet leder till biologism – det skulle alltså finnas könsmönster som inte är traditionella i betydelsen socialt konstruerade?

IMG_2164

Antipluggkultur eller antipojkkultur?

https://twitter.com/flyingmartin/status/392920847402283008

Jag har tidigare kritiserat Delegationen för jämställdhet i skolan för att förenkla frågan om pojkarnas dåliga skolprestationer. Standardförklaringen är att pojkarna är del av något som kallas “antipluggkultur” och att de bör skärpa sig. Skolan i sig betraktas som könsneutral och pojkarna är problembärare alternativt föremål för medvetandegörande.

I länken ovan tycks artikelförfattaren vara angelägen om att sprida budskapet – medvetenhet ger resultatförbättring. Tyvärr verkar problemet vara mer komplicerat och det statistiska underlaget är minst sagt motsägelsefullt.

Snart kommer maskulinitetsutredningens slutbetänkande och jag hoppas att Svend Dahl & co har lyckats hålla huvudet kallt och sinnet öppet för andra förklaringsmodeller.

20131023-222920.jpg

Om vi ska kunna bryta trenden krävs det att skolan och lärarkåren vågar ifrågasätta sig själv och myten om könsneutral undervisning.

Att möta akademin som klassresenär

Länk till ny avhandling

En majoritet av våra studenter har ingen akademisk bakgrund. Det innebör utmaningar på många plan. Vi är inte så vana vid att analysera klassbakgrundens betydelse för studieframgång. Vem är det som ska anpassa sig?

20131016-105659.jpg

Twitters märkliga blandning av jobb och nöje

Nu vill jag göra en liknande lista för förskolan. Kursen börjar om fyra veckor. Undrar om jag kan sälja idén till kollegorna?