Kursen handlar om matematik och veckans tema är konstruktion.
Studenterna har intervjuat spelare i olika åldrar. Svaren tyder på att många längtar efter att få vara kreativa. Då kan det vara bra att kunna lite matematik.
Jag läser SKI:s senaste rapport och citerar ur pressmeddelandet
FÖRSKOLAN I TOPP Förskolan är en av de kommunala verksamheter som får mycket höga nöjdhetsbetyg och man har dessutom ökat jämfört med fjolåret. Även grundskolan uppvisar en ökning i nöjdhet, dock är den mindre än förskolans och man har fortfarande en bit kvar till den sistnämndas nivå. Gymnasieskolans nöjdhetsbetyg är oförändrat och något sämre än grundskolans. I år upplevs kvaliteten i kommunala gymnasieskolor som något bättre än vad den gör i de privata, till skillnad från de senaste åren då driftsformerna har upplevts som likvärdiga. Såväl förskola som grundskola i privat regi får högre betyg än deras kommunala motsvarighet.
Jag är notoriskt misstänksam mot den här typen av mätningar och tvingas nog fördjupa mig i rapporten.
Suck – varför kan jag inte bara njuta.
Tack för tipset Ingegerd!
Sakine Madon skriver en krönika om rädsla för genuspedagogiken. Samtidigt tar hon på sig uppgiften att förklara vad genuspedagogiken egentligen är – utifrån de politiska ambitionerna. Det är en ganska otacksam uppgift och texten landar i en negativ argumentation. Genom att förklara vad genuspedagogik INTE är (eller borde vara) framstår kritikerna som paranoida och allmänt reaktionära. Det lilla ordet “inte” återkommer 12 gånger. Förklaringsvärdet blir med nödvändighet lågt och vi som försöker orientera oss mellan olika riktningar inom det mångtydiga fenomenet lämnas i ovisshet.
Jag brukar gilla Sakine Madons krönikor. Här blir jag osäker. Genom att beskriva kritiker som rädda blockeras en viktig diskussion om innehåll och människosyn.
Om uppdraget är att motverka traditionella könsmönster vore det välgörande om någon åtog sig att försöka definiera skillnaden mellan dessa mönster och andra mönster? Min tes är att den logiken med nödvändighet leder till biologism – det skulle alltså finnas könsmönster som inte är traditionella i betydelsen socialt konstruerade?
https://twitter.com/flyingmartin/status/392920847402283008
Jag har tidigare kritiserat Delegationen för jämställdhet i skolan för att förenkla frågan om pojkarnas dåliga skolprestationer. Standardförklaringen är att pojkarna är del av något som kallas “antipluggkultur” och att de bör skärpa sig. Skolan i sig betraktas som könsneutral och pojkarna är problembärare alternativt föremål för medvetandegörande.
I länken ovan tycks artikelförfattaren vara angelägen om att sprida budskapet – medvetenhet ger resultatförbättring. Tyvärr verkar problemet vara mer komplicerat och det statistiska underlaget är minst sagt motsägelsefullt.
Snart kommer maskulinitetsutredningens slutbetänkande och jag hoppas att Svend Dahl & co har lyckats hålla huvudet kallt och sinnet öppet för andra förklaringsmodeller.
Om vi ska kunna bryta trenden krävs det att skolan och lärarkåren vågar ifrågasätta sig själv och myten om könsneutral undervisning.
“Vissa skollagsfrågor”. Jag gillar den sparsmakade titeln.
En majoritet av våra studenter har ingen akademisk bakgrund. Det innebör utmaningar på många plan. Vi är inte så vana vid att analysera klassbakgrundens betydelse för studieframgång. Vem är det som ska anpassa sig?
Nu vill jag göra en liknande lista för förskolan. Kursen börjar om fyra veckor. Undrar om jag kan sälja idén till kollegorna?
Jag brukar vara gnällig när det kommer till bedömning och betygsättning av studentarbeten. Den här gången är jag nästan lycklig och uppfylld av stolthet över våra studenters sätt att lösa en ganska komplicerad och utmanande uppgift.
Här kan du se 45 studiematerial som 210 studenter har producerat.
http://vardegrundiforskola.wordpress.com/
Filmerna ligger inbäddade i Prezi och du bör ha en moderna webbläsare för att kunna njuta. Klicka på helskärmsläge och använd piltangenterna. Presentationerna ligger under flikar i ovankanten
Materialet är fritt att använda och jag tror att många skulle kunna ha nytta av det i fortbildningssammanhang. Kommentera gärna om det är någon grupp ni vill uppmuntra.
Den här filmen kommer jag att fundera vidare över.
Det mest spännande för mig är att ta del av studenternas muntliga reflektioner som de skickat in i form av en ljudfil. Där sammanfattar de individuellt sin arbetsinsats och kunskapsutveckling under kursen. Jag lyssnar fascinerat på de här berättelserna och tänker att det händer något mycket speciellt när orden slipper ta omvägen skriven text. Så här nära brukar vi inte komma varandra.
Just nu älskar jag mitt jobb.
Tysta tankar 