Spelet Angry birds har drabbat familjen med kraft och all normal verksamhet ligger nere.
Jag har ibland kritiserat förskolepersonal för att ha ett neurotiskt förhållande till våld och aggressivitet. Kanske är detta spel ett sätt att komma i kontakt med de svarta sidorna av personligheten? Jag citerar en recension från hemsidan:
“If you’ve got even one destructive bone in your body, we think this military-farm-complex will be fun for you.”
Jag är på ett utbildningsvetenskapligt seminarium som diskuterar behovet av en ny tidning om utbildning. Jan Thavenius och Olle Holmberg beskriver tankarna bakom Skola och samhälle (S O S) och vi diskuterar vad det är för tomrum publikationen fyller.
Det är en imponerande uppsättning skribenter som bidrar med texter och visst finns det utrymme för en kritisk röst i utbildningsdebatten.
Vi funderar över formen och det finns en spänning mellan traditionen att å ena sidan göra en fin akademisk tidskrift som ligger nära Pedagogiska magasinets genomarbetade redaktionella produktioner och å andra sidan utnyttja nätets fördelar genom att våga vara mer oförutsägbar och interaktiv.
Jag hoppas att de båda riktningarna kan samsas och att Olle orkar fortsätta att moderera kommentarer. Idag är Malmö Högskola värd för tidningen och dekan Johan Elmfelt bekymrar sig för okontrollerbara kommentarer som gör utgivarskapet riskabelt. Jag tror han oroar sig i onödan.
Min blogg har på tre år fått 8 500 kommentarer. 2 500 har varit skräppost som plockats bort av filtret. Jag har själv plockat bort två kommentarer med rasistiska undertoner. Inget har varit åtalbart.
Ett större bekymmer är att S O S är en smula ideologiskt förutsägbar. Ambitionen att öppna sidan för landets skrivglada lärare innebär risk för att en del “privat läckage” (Johans Elmfelts uttryck) kan förekomma. Vardagsbetraktelser, kåserier, krönikor, fotoreportage, metodtips tror jag inte hotar ambitionen att vara en seriös aktör i skoldebatten. Olle har tidigare talat om den akademins skräck för att “smutsa ner sig” och bloggvärlden är full av tveksamma men lockande företeelser. Alternativet är att göra en “papperstidning på nätet” och det känns ganska ointressant. Jag hoppas på en digital mötesplats med oräddhet som ledord.
Den 8/3 kommer Sven-Eric Liedman och berättar om sin medverkan i tidningen Inbjudan. Den aktuella texten är “Månglarnas tempel.”
Fyra glada pensionärer
Min aningen bittra slutkommentar är att det tycks vara lättare att driva en debatt utanför Malmö Högskola än inom organisationen.
Jag sitter på en flygplats i Finland och försöker ta in detaljerna i propositionen (Länk). Det är en ganska overklig situation och jag famlar i texten. Ojdå – blev fritidspedagogutbildningen bara treårig? Hur gick det till?
Genusfrågan lyfts i 7.7 och nu är det tydligen en viktig fråga att utjämna könsbalansen inom förskola och skola. Förhoppningsvis lyckas utbildningsministern förmedla detta allvar till de delegationer (DJ och DEJA) som har intagit en mycket svävande hållning till åtgärder.
Regeringen anser att det är viktigt att universitet och högskolor och skolor arbetar aktivt med att öka rekryteringen av män till lärar- och förskollärarutbildningen och också med att minska avhoppen från dessa utbildningar där det är en betydligt större andel män än kvinnor som inte fullföljer utbildningen. Några ytterligare exempel på åtgärder som lärosätena kan genomföra är insatser där man aktivt arbetar för attitydförändringar med informationsinsatser för t.ex. studie- och yrkesvägledare i grundskola och gymnasieskola, samt med behörighetsgivande och studieförberedande utbildningar i regi av lärosätena, nätverk och mentorer.
Svd, DN, Sydsvenskan
Fredric från manliga nätverket i Borås tipsar om norskt jämställdhetsarbete. Menn i Barnehage tycks ha hittat en form av rekrytering som uppskattas av statsmakterna.
I Sverige menar delegationerna för jämställdhet i skola och förskola att riktade satsningar skapar skuldkänslor hos kvinnliga pedagoger. Det tror inte jag.
“Barnen gör allt det som vi vuxna har slutat med”
Det fanns böcker som barnen inte kunde höra sig mätta på. De älskade historien om den olydige pojken som fick gå och lägga sig utan kvällsmat och jag njuter fortfarande av att läsa den fantastiska berättelsen. Livet bland vildingarna är hårt och spännande. Slutet är tryggt och mystiskt.
Tanken på att se den nya storfilmen skrämmer och lockar mig. Boken är sparsmakad, men trailern antyder att de inte har sparat på effekterna.
“Och soppan var fortfarande varm”
Jag har försökt intressera mig för genusfrågor ur ett mer teoretiskt perspektiv men det går inget vidare. Diskussionerna tenderar att bli polariserande och förutsägbara. Jag behöver konkret inspiration och får en norsk länk av Fredric från Borås som gör mig glad. Det är Menn i barnehagen hemsida som beskriver hur de har byggt upp ett långsiktigt arbete för jämställda förskolor.
Vad tycker ni om deras rekryteringsfilmerna? Skulle de funka i Sverige?
Sydsvenskan gör en uppföljning av serien om manlighet och relationer. Idag får vi möta Peter Karyd som beskriver förväntningarna på hur en man ska vara:
”Själv förstår jag inte alls varför inte killar bara kan anpassa sig. Allt som behövs är en vältränad kropp, bra jobb, inte vara en toffel, lyssna på kvinnans behov men inte gå till överdrift, vara jämställd fast utan att det blir osexigt, betala på dejten men inte göra karriär, vara mer hemma med barnen men låta kvinnan vara hemma tills hon inte vill vara hemma längre, slå Janne på truten om han säger något kränkande fast berätta inte för någon att kvinnan vet om det, styrketräna inte för det är osexigt med för tränade killar, ha inte kycklingben och säg att du älskar henne ofta men inte för ofta för då blir det tjatigt och pudelaktigt. Men framför allt sätt på henne stenhårt på köksön utan att fråga, bara ta tag i henne, men gör det inte om hon är trött. Klart som korvspad!”
Jag tänker att det är ungefär samma motstridiga tankar som styr bilden av vilken funktion de män som väljer att arbeta inom förskola och skola förväntas bära upp!
Fast värre.
P.S. Som vanligt är de slarvigt modererade kommentarerna plågsam läsning.
Länk till intervju med Jan Björklund
Efter en onödigt spännande höst verkar det som om regeringen har bestämt sig för att behålla utbildningens 3,5 år. Det blev en ohållbar position att utöka läroplanen och höja kravet på forskningsanknytning s-a-m-t-i-d-i-g-t som utbildningen skulle förkortas.
Grattis alla som har drivit fråga. Jag tror att det kommer en spännande debattartikel i nästa Pedagogiska magasinet där berörda professorer reder ut begreppen.
Nästa steg är att skapa en förskollärarutbildning som inte banaliserar verksamheten till skolförberedande läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna-läsa-skriva-räkna….
Många svenska pedagoger åker till Italien för att inspireras av den spännande pedagogiken. Aftonbladet visar bilder från en förskola som skrämmer mig bortom sans och vett.
I princip är jag emot att vi förfasar oss kollektivt, men i det här fallet vill jag gärna utbrista ett stort FY!
Hos Christer hittar jag ett filmtips från Lena som sätter igång mina tankar!
Vi jobbar med att uppmuntra studenters kreativitet och det finns idéer om att gestalta erfarenheter i estetiska uttrycksformer. Den här filmen med sjungande flickor från Nordkorea kanske är en nödvändig provokation mot vår kultursyn.
Ser ni något lockande i den här uppvisningen?
Uppdatering:
Ibland kommer det föreläsningar som hjälper mig att få svar direkt:
Tid: 2009-12-01 15:15 – 2009-12-01 17:00
Plats: Orkanen, Nordenskiöldsgatan 10, sal D 328
Målgrupp: Alla intresserade
Forskningsmiljön Barndom Lärande Ämnesdidaktik (BLÄ) fortsätter föreläsningsserien HT09 med följande decemberföreläsningar:
Estetik i förskolan – vad är det?
Föreläsare: Ingrid Lindahl, Kristianstad högskola
Det är bra att vara många – lärande genom musikteaterverksamhet i grundskolan.
Föreläsare: Els-Marie Törnqvist, Malmö högskola.
Vid eventuella frågor, kontakta Elisabeth Jennfors, elisabeth.jennfors@mah.se
Tysta tankar 