Jag ser på debatten mellan V- och KD-politikerna och blir betryckt. Är genuspedagogik verkligen en vänsterfråga? Och i så fall varför?
Det vore spännande om någon kunde definiera vilka könsmönter det är som åsyftas i läroplanen. Vem vill skilja ut traditionella könsmönster från icke traditionella?
Jag vet inte. De som har varit med i projektet har tillfrågats om värdet och de tycks vara nöjda även om det varit svårt att få kontinuitet när eldsjälar slutar.
Lite bekymrad blir jag när pedagogerna skapar jämställdhet genom att ta bort dockor och bilar, eftersom “det finns så mycket sådant hemma och i kataloger”.
I avslutningsscenen frågar reportern storögt varför pojkar ska gråta. Den salvelsefulle pedagogen:
– De måste få tillåtelse att gråta. För att det hör till mänskligheten.
Jag tror att myten om pojkars känslolöshet är överdriven – frågan är vilka känslor det är som ges utrymme inom förskolans väggar.
Det största problemet är fortfarande att 95% av pedagogerna har gjort ett könsstereotypt yrkesval och att de nu använder maktpositionen för att värdera barnens lek utifrån ett moraliskt perspektiv.
Ivar Arpi och jag är inte lika imponerade!
Jag arbetar för att rekrytera män till förskolläraryrket och försöker öka andelen som genomför sin utbildning. Vilka “personliga besvikelser är det jag försöker bearbeta”?
Jag bläddrar i en rapport av Tapii Salonen om barnfattigdom och funderar på om det är ett ord som kommer att försvinna ut ur politiken nu när Juholt är borta?
Ökad välstånd och fattiga barn
Enligt rapporten levde 11,5 procent, eller 220 000 barn, i fattigdom år 2008. I Malmö var siffran högre, hela 30 procent av stadens barn lever i fattigdom.
– Under 2000-talet har de flesta hushållen fått det bättre ekonomiskt. Det ökade välståndet har dock inte kommit de mest utsatta familjerna till del. Det betyder att avståndet nu ökar mellan de utsatta och de som har det bra, konstaterar Salonen.
Jag är fortfarande mycket nyfiken på hur Skolverket tänker hantera regeringsuppdraget att öka andelen manliga förskollärare!
Många sätter stora förhoppningar till att ett förstaligande av skolan skulle skapa ge bättre förutsättningar. Svårigheterna att skapa rättvisa modeller är stora och jag anar att en del skulle vilja använda den enkla principen “lika till alla.
Nytt sätt att fördela resurser i staden
Tanken med kommunledningens nya förslag är att Malmöbornas behov av social service ska tillgodoses på ett bättre sätt.
Enligt förslaget ska pengar fördelas utifrån sju variabler:
1. Utomnordisk bakgrund.
2. Disponibel inkomst.
3. Sjuk- och aktivitetsersättning.
4. Förgymnasial utbildning.
5. Arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder.
6. Ensamboende äldre.
7. Behov av förskolor.Husie
Med knappt 20 000 invånare är Husie en av Malmös minsta stadsdelar. Barnfamiljer och pensionärer är i majoritet, och de flesta bostäder är småhus.
Husie är en utbyggnadsstadsdel. Det finns planer för bostadsbyggande såväl som för handel och industri.
Konsekvenserna för den kommunala skolan inom det relativt välbärgade Husie är stora. det är en komplicerad fråga och jag citerar Sydsvenskan långt:
Stadsdelschefen Alf Merlöv beskriver Husies dilemma: När det gäller arbetslöshet, inkomst, utbildning och andra socioekonomiska faktorer ligger Husie på normalnivå jämfört med hela riket.
Men i jämförelse med Malmös andra stadsdelar räknas Husies förutsättningar som goda. Stadsdelarna ansvarar för den största delen av den kommunala välfärden: förskola, skola, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individ- och familjeomsorg samt lokal fritidsverksamhet.
Efter flera nedskärningsår får Husie svårt att klara uppdraget om budgeten krymps ytterligare, konstaterar nu såväl tjänstemännen som politikerna.
– Vi har redan exempel på klasser där det går trettio elever på en lärare. Det förekommer på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet, säger stadsdelschef Alf Merlöv.
Drygt var femte grundskoleelev i Husie går i friskola. Friskoleeleverna får ett genomsnitt av ersättningen till de kommunala grundskolorna i Malmös stadsdelar.
Men ersättningen till eleverna på Husies kommunala grundskolor är lägre än genomsnittet. Och eftersom det främst är elever med högutbildade och resursstarka föräldrar som väljer friskolor går mest pengar till dem som har bäst förutsättningar, konstaterar Husies tjänstemän och politiker.
Detta, tycker de, strider mot hela grundtanken med Malmö stads resursfördelningsmodell.
Hängde ni med?
Den här hemsidan fyller ett tomrum!
Massor av intressanta länkar. Avsändaren heter Anne och bor i London. Jag är imponerad.
Läs mer om Rösträtt här
Anmäl dig till konferensen i Malmö den 8-9/3!
Jag gillar ambitionen att göra barn delaktiga och hemsidan bjuder på intressanta tankar. Kanske är jag lite förvånad över att man dammar av den gamla käpphästen om betydelsen av att sjunga i ljust läge? Länk
Anne-Marie bjuder in mig på boksläpp och jag hamnar mitt bland många bekanta.
Boken är vacker (Christel Brost), innehållet välproducerat (Helene Mohlin och Birgitta Ramdell) och budskapet välformulerat.
Projektet Plats för kunskap.
Det finns ett samband mellan arkitektur och pedagogik!
Länk till Ekot
Jag är faktiskt ganska skeptisk mot förebilder över huvud taget. Tanken på att organisera platser till våra 300 förskollärarstudenter på certifierade övningsskolor skrämmer mig. Vilka kriterier ska vi använda för att certifiera dessa?
Jag ser bara byråkrati och formalism. Satsa pengarna på handledarutbildning!
Tysta tankar 