Den här diskussionen känner jag igen och anar att tanken på att skolan ska vara rolig kan vara provocerande.
Hur kul ska skolan vara?
9
Category Archives: Förskola
Var inte slapp och inte bang…
Två gånger har jag hört uttrycket “klappochklangkärring” den senaste veckan. Båda gångerna är det rytmiklärare som brottas med yrkets problematiska förflutna. Förhoppningsvis kan vi ska av oss de här demonerna och erövra en stoltare inställning till musikens betydelse för barns utveckling. Det ryktas i buskarna om en förskollärarutbildning med musikprofil.
Jag känner mig väldigt gammal när insikten slår mig – de flesta av studenterna var inte födda när Ivan Renliden gjorde det här barnprogrammet.
Bedömning i förskolan?
Jag leder ett seminarium om bedömning och vi diskuterar huruvida det är barnen eller verksamheten som ska bedömas.
Sedan läser jag ESO-rapporten och känner mig mycket gammal.
Som vanligt är det omtanken om de utsatta barnen som får utgöra den ideologiska överbyggnaden till de här åtgärderna:
Barn från utsatta miljöer och barn med inlärningssvårigheter, beteendeproblematik eller psykisk ohälsa har ofta svårt att klara skolan. Hur ska barn med svårigheter kunna identifieras och stödjas tidigt i livet? Under vilka omständigheter är det möjligt och lämpligt att försöka göra det? Att svenska grundskolelevers prestationer försämras, att andelen som klarar gymnasiet minskar, att vi får fler unga i aktivitetsersättning och att den psykiska ohälsan bland unga ökar, kan delvis bero på att insatser inte vidtas i tid.
Mej lurar de inte. De här testerna handlar om en individualiserad kunskapssyn som gör barnen till stödprojekt. Tack – men nej tack!
Genusanalys, någon?
Stillsam lobbyverksamhet
Kulturradion vill att Lennart Hellsing ska få Astrid Lindgrenpriset.
Jag menar ALMA-priset.
Det vill jag också!
“Varning för positivitetsfascism”
Rasmus Willig skriver i Sydsvenskan om en intressant tendens i tiden:
Allt fokus läggs på det positiva. Tanken är att framgångsrika prestationer ska älskas så att de förökar sig, medan det som inte fungerar ska negligeras.
De som inte gillar bekräftelseideologin ser den som en form av det George Orwell kallade New Speak som utmärks av att det inte lämnar utrymme för en enda kättersk tanke och täpper till allt utrymme för att människor fritt ska kunna kritisera det de ogillar.
Sedan lyssnar jag på Kaliber om kulturen inom polisen och plötsligt blir frågan djupt allvarlig.
Marie Nordberg skriver om män i förskolan
För några år sedan kritiserade jag Maries bok Manlighet i fokus och menade att den hade ett ensidigt problemfokus på män i förskolan. På den tiden var jag ganska arg och besviken på ett vetenskapssamsamhälle som hade begravt frågan om män i förskolan under ett berg av kritisk maskulinitetsforskning.
Nu finns en annan öppenhet och jag rekommenderar Marie Nordbergs text i tidningen Förskolan.
Jag ser ett utrymme för en en diskussion om män i förskolan som inte utgår från ett misstänsamt perspektiv.
Förskolechatt om teknik
Nu är förskolechatt igång på riktigt. Onsdagar kl. 20-21 diskuterar pedagoger aktuella ämnen. Dagens samtal handlar om teknik och naturvetenskapligt förhållningssätt. Vad hände med alla snickarrum som fanns på 70-talet? Kan vi använda ipad som komplement till vävramar och pärlplattor? Är det OK att tävla i teknik med högst torn, längst bro. lättast flygplan? Behöver vi ett särskilt ord som lyfter statusen för teknikintresserade pedagoger. En motsvarighet till reggiopedagogikens atelierista? Verkstadista? Snickarista? Mekanista?
Debatterna om genuspedagogik och hen…
…korsar varandra. På Newsmill skriver naturvetaren Claes Andersson ett kritiskt inlägg om postmoderna teorier. Jag tycker han tar i lite väl mycket och gör sig delvis skyldig till samma synd som de totalitära postmodernisterna, men resonerar klokt i kommentarstråden. Andra är mer upphetsade och jag önskar mig ett lägre tonläge.
Själv sätter jag mig på bekvämt avstånd och iakttar. Det känns bra.
Vad ska en lärarutbildning innehålla?
Många har bestämda tankar om hur en lärares yrkeskunskap utvecklas. Särintressen driver sina frågor och ibland är det svårt att se hur de olika delarna ska bilda en helhet. En klassisk tvistefråga är förhållandet mellan ämne och metod. Vad är egentligen ett ämne? Går det att frikoppla det akademiska ämnet från skolämnet – eller bör vi se på kunskap i ett bredare perspektiv? Innan vi börjar diskutera olika metoder vore det lämpligt att alla har en djupare insikt i att det finns olika former av kunskap. Filosofi och politik hör till förlorarna när lärarutbildningen gjordes om 2011. Men det är alldeles för tidigt att utvärdera.
Just nu i termin 2 är det mycket “förhållningssätt” och jag anar att det är särskilt svårt att förmedla något som borde växa fram inifrån. (Hur lär man sig att lyssna på barn – genom att lyssna på barn!)
Det saknas inte litteratur som betonar betydelsen av det goda förhållningssättet. Ibland dignar jag under denna monumentala godhet. Alla ska må bra hela tiden.
Tysta tankar 