När blev bilderboken omodern?

Det är bra att barn lär sig läsa tidigt och jag är väldigt glad att ambitiösa föräldrar läser kapitelböcker för sina barn – men något allvarligt håller på att hända när bilderböcker inte längre säljs i amerikanska affärer.

Länk till NY times

Picture books are so unpopular these days at the Children’s Book Shop in Brookline, Mass., that employees there are used to placing new copies on the shelves, watching them languish and then returning them to the publisher.

“So many of them just die a sad little death, and we never see them again,” said Terri Schmitz, the owner.

Jag har länge bekymrat mig över Björklunds ramsa läsa-skriva-räkna ska sprida sig på allvar i folkdjupet. I USA tycks det redan ha hänt:

“Parents are saying, ‘My kid doesn’t need books with pictures anymore,’ ” said Justin Chanda, the publisher of Simon & Schuster Books for Young Readers. “There’s a real push with parents and schools to have kids start reading big-kid books earlier. We’ve accelerated the graduation rate out of picture books.”

……

“I see children pick up picture books, and then the parents say, ‘You can do better than this, you can do more than this.’ It’s a terrible pressure parents are feeling — that somehow, I shouldn’t let my child have this picture book because she won’t get into Harvard.”

Några klassiker tycks leva kvar

Några klassiker tycks leva kvar

Karen O And The Kids – All Is Love – Från filmen Till Vildingarnas land

 

Det utvidgade textbegreppet – dags att ta strid

Många talar gärna om det utvidgade textbegreppet och betydelsen av varierad undervisning, men när det kommer till kritan är vi lärare ytterst osäkra när det gäller att bedöma andra former än det verbala nedtecknade språket. Utbildningsministerns ramsa “Läsa – skriva – räkna” har trängt ut andra sätt att beskriva lärande och vi är fjättrade i den Gutenbergska galaxen.

Damien Hirst menar nog att färger är minst lika betydelsebärande och omstörtande som vårt alfabete. Jag borde kanske tvinga studenterna att bekanta sig med utbildningssemiotikens svala källor. Allt är tecken – allt måste tolkas.

Länk till en kulturskola för alla



Ingen har sagt att det ska vara lätt att svara på enkäter…



Nordöstra London lever

Jag har utökat reviret från trakterna kring Victoria station och känner mig nu även hemma i valda delar av nordöstra London. En godare curry hittar du inte och portionerna är skoningslöst stora.

Jag är inte säker på att alla innevånare förstår vad “nolltolerans mot grafitti” innebär.

Underskattad teveunderhållning

Det fanns en tid då Per Dunsö och Ola Ström dominerade barnteve. Då tyckte jag att det var ganska amatöristiskt och fånigt. När jag återser Ulla-Bella och Knegoff är det med blandade känslor. Antingen har jag blivit mer korkad – eller så är serien roligare än jag minns? Ett tredje alternativ är att jag är en sentimental idiot.

Teorier om lärande

Jag visade filmen med den dansande babyn (länk till tidigare inlägg) för våra nya studenter och tror att de förstod poängen:

– Hur har han lärt sig detta? Och varför?

Vi prövar olika teorier om belöning, inre motivation och imitation, men det är lätt att hamna i biologism (“De har rytmen i blodet”)

Jag funderar på vad de ska säga om Clara från Oslo som tolkar Håkan Hellström på sin femårsdag?

Tack för länken Fredrik!

Hur barn lär sig dansa – hur studenter blir lärare

Jag funderar över det här med anslagets betydelse. Hur ska jag få nya studenter att känna sig välkomnade? De flesta är nervösa inför allt det nya och för många är det den första kontakten med högskolevärlden.

Det enklaste vore att beskriva utbildningen som trygg och välstrukturerad. Om du gör vad du ska kommer allt gå bra.

En annan väg är att be dem göra som den brasilianska babyn i filmen:

Herren pröfvar blott, han ej förskjuter

Jag besöker vänner som satsar på att jordvärme ska minska deras uppvärmningskostnader. Grävmaskinisten svär på att han aldrig mer kommer att åta sig ett liknande uppdrag i den här steniga delen av Österlen.

Varför kommer jag att tänka på bonden Paavo?

Högt bland Saarijärvis moar bodde
Bonden Paavo på ett frostigt hemman,
Skötande dess jord med trägna armar;
Men af Herren väntade han växten.
Och han bodde der med barn och maka,
Åt i svett sitt knappa bröd med dessa,
Gräfde diken, plöjde opp och sådde.
Våren kom, och drifvan smalt af tegen,
Och med den flöt hälften bort af brodden;
Sommarn kom, och fram bröt hagelskuren,
Och af den slogs hälften ned af axen;
Hösten kom, och kölden tog hvad öfrigt.
Paavos maka slet sitt hår och sade:
Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe!
Tagom stafven, Gud har oss förskjutit;
Svårt är tigga, men att svälta värre.
Paavo tog sin hustrus hand och sade:
Herren pröfvar blott, han ej förskjuter.
Blanda du till hälften bark i brödet,
Jag skall gräfva dubbelt flera diken,
Men af Herren vill jag vänta växten.
Hustrun lade hälften bark i brödet,
Gubben gräfde dubbelt flera diken,
Sålde fåren, köpte råg och sådde.
Våren kom, och drifvan smalt af tegen,
Men med den flöt intet bort af brodden;
Sommarn kom, och fram bröt hagelskuren,
Men af den slogs hälften ned af axen;
Hösten kom, och kölden tog hvad öfrigt.
Paavos maka slog sitt bröst och sade:
Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe!
Låt oss dö, ty Gud har oss förskjutit;
Svår är döden, men att lefva värre.
Paavo tog sin hustrus hand och sade:
Herren pröfvar blott, han ej förskjuter.
Blanda du till dubbelt bark i brödet,
Jag vill gräfva dubbelt större diken,
Men af Herren vill jag vänta växten.
Hustrun lade dubbelt bark i brödet,
Gubben gräfde dubbelt större diken,
Sålde korna, köpte råg och sådde.
Våren kom, och drifvan smalt af tegen,
Men med den flöt intet bort af brodden;
Sommarn kom, och fram bröt hagelskuren,
Men af den slogs intet ned af axen;
Hösten kom, och kölden, långt från åkern,
Lät den stå i guld och vänta skördarn.
Då föll Paavo på sitt knä, och sade:
Herren pröfvar blott, han ej förskjuter.
Och hans maka föll på knä och sade:
Herren pröfvar blott, han ej förskjuter.
Men med glädje sade hon till gubben:
Paavo, Paavo, tag med fröjd till skäran;
Nu är tid att lefva glada dagar,
Nu är tid att kasta barken undan
Och att baka bröd af råg allena.
Paavo tog sin hustrus hand, och sade:
Qvinna, qvinna, den blott tål att pröfvas,
Som en nödställd nästa ej förskjuter.
Blanda du till hälften bark i brödet,
Ty förfrusen står vår grannes åker.

Jag tänker att vissa dikter skulle varit kul att kunna utantill.

Det är konst på stan

Malmöfestivalen rullar vidare och jag har rymt till landet. Vi som bor i de inre delarna av staden brukar förfasa oss över alla besökare från förorter och kranskommuner. Det gör inte jag. Nu för tiden är jag stolt över att Malmö bjuder på en generös blandning av kultur till alla stackare som bor i de kommuner som prioriterar låga skatter.

SKL, Sydsvenskan, Rapport om kultur i lågkonjunktur

Fyra av tio kommuner minskar sin kulturbudget. Jag är osäker på hur Malmöfestivalen räknas i den här statistiken.

Bertil Warnolfs bil väcker frågor och kvalar därför in i min ganska öppna definition av “kultur”.