Det är svårt att ge sig in i skoldiskussionen utan att bli beskylld för att drivas av underliggande agendor. Jag ser fram emot att se och diskutera den här filmen.
Category Archives: Estetiska processer
Dans var bättre förr
I Malmö regerade Malmöflickorna. Jag föredrar den sovjetiska elegansen.
Det rosa träsket
Maria G Francke skriver fint om de nervösa normbrytarnas problematik.
När Rapport gjorde ett inslag om det senare dök det upp en man i reportaget som var ute och köpte gummistövlar till sin dotter och hon hade särskilt beställt ett par rosa. Nu stod han och grubblade vid skohyllan: hur skulle han förhålla sig till det? Det bar liksom emot att köpa något gulligt rosa till flickan.
Hur balansera mellan att vara korrekt och att tillgodo se barns önskningar? Inte lätt, dessa dagar.
Radikalismen var lättare förr.
Läs mer om Sture Johannessons konst.
Är livet tråkigt – gå närmare
En liten bit av Söderåsen visar sig på vår tomt. Det fina uttrycket är “berg i dagen”. Idag har jag tittat närmare på den lilla knallen.
Sedan fortsätter jag att snoka i rabatterna. De flesta blommorna har namn.
Kronbladet på digitalisen ser aningen angripet ut.
Jag är även intresserad av rost på klädnypor.
Har jag nämnt att jag är mycket nöjd med min makrolins till iPhone?
Gömma spaden
Det finns alltid plats för en spade till i brunnen.
Är blommorna ovanligt lila i år?
Den där jävla maskuliniteten
Jag börjar se den här filmen men pallar inte att se den till slutet.
Det är ingen vacker bild av mannen i kris. Jag slår över till Paradise Hotel. Det är inte heller bra för min slumrande cynism.
Musik på riktigt
Den sköra mystiken
Vilka bilder av barn är möjliga?
Efter en dag av diskussioner om dokumentation i förskolan snurrar det av frågor. Samtidigt pratar jag med en klok journalist som undrar om det finns ett mönster i att manliga förskollärare anmäls av oroliga föräldrar och att utredningar läggs ner? På Flashback är många upprörda över att pedagoger filmar barn – ofta i oklart syfte.
Det är svåra frågor. Jag funderar över bilderna som mina föräldrar tog på mig som barn och jämför med vilka foton som finns på våra barn.
Jag ser moralpaniken växa och hittar inga verktyg att bemöta den. Vem bestämmer var gränsen går? Föräldrarna, staten, facebook eller konstvärlden?
Mary Cassatt
Mother and Child, 1898
Lite oskuldsfullt googlar jag på “naked child” och inser att lagbrottet är nära.
William-Adolphe Bouguereau Admiration, 1897. Källal
Uppdatering:
Det är jag på bilden. Jag äger den och har tolkningsföreträde när det gäller innehållet. Hur förhåller sig publiceringen av bilden till rådande lagstiftning?



































