Jag lär mig något nytt varje dag

Idag har jag lärt mig att ordet “hottentott” haft skiftande betydelser och numera inte är lämpligt att använda i barnvisor.

Länk

Holländska kolonialister var under 1600-talet de första som använde ordet hottentott. Beteckningen refererar till folkets sätt att tala, då de utstötte höga klickljud, som lät som ”hot” och ”tot”. Senare kom det holländska ordet också att användas om personer som stammar.
Tillsammans med bushmän betecknas hottentotter som ett ursprungligt afrikanskt folk. De fick av antropologer namnet khoisan (khoi ”människa” och san ”samlare”).
Hottentotterna var boskapsuppfödare, bofasta eller nomadiska, medan bushmännen levde som jägare och samlare. Båda befolkningsgrupperna är i dag i stort sett utrotade eller assimilerade i samhället.
Med tiden fick hottentott en bredare betydelse och användes nedsättande om människor som ansågs tillhöra en underlägsen kultur och ha bristande intellekt. Beteckningen användes även om en okunnig, outbildad person.
I dag har hottentott försvunnit ur de flesta språk, men i Sydafrika har det överlevt som skällsord.

Den här sången gör sig nog bäst på finska?

Insändare om indianer i barnkultur.

Via Vua Vampa

Hui! Hui! Hui! Hui!
Här kommer indianer,
sluga (viga?) som babianer,
smygande på mockasin bland skogarnas lianer.
Här kommer Svarta Handen,
Här kommer Gula Tanden,
Vilda Pantern, Örnens Broder och Den Röda Branden.
Hui! Hui! Hui! Hui!
Alla vi hata blekansikten, Alla!
Alla de ska för våra pilar falla.
Ho ho ho! Ko ko ko! Via, vua, vampa,
Ho ho ho! Ko ko ko! Via, vua, vo!
Hui! Hui! Hui! Hui!
Vi äro indianer,
brokiga som fasaner,
vi gå ut på plundringståg mot äpplen och bananer Hui!

Jag stöter på den försiktiga omskrivningen från sluga till viga. Antagligen är liknelsen med babianer ett olyckligt val – även om det rimmar fint.

De formella skriv- och ritövningarnas tid.

Vi går igenom min fars gamla skrivböcker och jag imponeras av den drivna handstilen. Vägen till perfektion gick genom imitation.

IMG_9102.JPG

IMG_9110.JPG

Inom det estetiska området tycks kopiering ha varit den dominerande lärandeteorin.

IMG_9101.JPG

IMG_9103.JPG

IMG_9105.JPG

Mitt moderna och kritiska jag förfasar sig över de här förlegade metoderna. Samtidigt tycks det ha fungerat ganska väl och John Bauers bilder är fortfarande inspirerande.

IMG_9106.JPG

Min far är född 1925 och jag 1955. I den skola jag gick i fanns tankar om eget skapande och vi fick pröva på nya material.

IMG_9111.JPG

Alla barn borde få lövsåga i plexiglas.

Jag får paket

Som medlem i förlaget Bakhålls kärntrupp får jag ibland paket. Ibland är böckerna ovanligt vackra och lockande.

IMG_9092.JPG

Från hemsidan:

Bakhåll fick en sträng lista över vilka anti­promotionsåtgärder som gäller för Salingers utgivningar. Vi har förbundit oss att inte berätta något om Salingers liv eller hans person. Vi får inte publicera någon bild på honom, varken på bokens omslag eller i vårt presentationsmaterial. Boken får inte ha förord eller efterord eller ens baksidespresentation. Författarnamnet på omslagets framsida måste skrivas med mindre bokstäver än bokens titel. Några bilder får överhuvudtaget inte förekomma, bokens omslag får t ex inte innehålla någon form av illustration eller dekor. Osv, listan med anti-PR-krav är lång.

Länk

Vildingarnas land

Telefonen föreslår “bildningarnas land” och plötsligt blir diskussionen om lärande i förskolan obehagligt konkret.

IMG_9082.PNG

Missa inte Christopher Walkens uppläsning.

Christopher Walken Reads Where The Wild Things Are

Förvirring är underskattat

https://twitter.com/scienceporn/status/517109664652492800

Jag är trött på skoldebattens ständiga tal om tydlighet och ansvarsfördelning. Kan vi inte bara hjälpas åt och göra så gott vi kan?

IMG_9069.PNG

Samlärande

Jag föreläser för blivande ämneslärare om digitalt samlärande och är osäker på om de inser värdet av att bygga kunskap tillsammans.

https://twitter.com/primary_ed/status/516699247593668608

Alla pratar om Pippi

pipp

Landet vibrerar av indignation. De goda är arga över att de onda inte förstår betydelsen av ett ord som börjar på N.

De onda är oroliga över vad som händer när vi börjar skriva om klassiker för att passa dagens smak.

Det finns mycket i Pippi Långstrump som stör mig:

  1. Jag gillar inte monarkin och retar mig på att Pippis pappa blir kung i Söderhavet. Det är ett förlegat statskick och bör inte romantiseras.
  2. Jag menar att Prussiluskan är en elak nidbild av kvinnliga tjänstemän inom socialtjänsten.
  3. Jag anser att det karikerade porträtt av lärarinnan undergräver läraryrkets auktoritet.
  4. Jag tror att Kling och Klang inte är representativa för ordningsmakten. Kanske har dagens ungdom lärt sig att kasta sten på polisen just genom dessa skildringar.
  5. Jag är osäker på om de kriminella verkligen är beredda att låta sig stereotypiseras av genom skildringen av Blom och DunderKarlsson.
  6. Jag har starka åsikter om huruvida det är lämpligt att baka pepparkakor på golvet.
  7. Jag vill anmärka på Pippis utdelning av godis till kamraterna. Det är varken lämpligt ur ekonomiskt eller tandhälsoperspektiv.
  8. Berättelsen om sockerdricksträdet anknyter till animistiska synsätt och borde tillhöra en passerad period i mänsklighetens utveckling.
  9. Jag vill problematisera bilden av Pippis mammas karriär som ängel. Det gränsar till religiös propaganda.

När jag tänker efter tror jag att det är bäst med en kort version:
“PIPPI FLYTTAR IN”

Slut.