Jag är uppvuxen med den här versionen och deklarmerar gärna talavsnitten:
Men är det inte så att Cornelis lyckas kommunicera smärtan på ett innerligare sätt?
En helt onödig jämförelse
Reply
Category Archives: Estetiska processer
Att rikta uppmärksamheten mot ett objekt
Sången har åldrats ojämnt. Den ivrige läraren försöker peka ut viktiga fenomen – vi anar att barnen har andra intressen.
(Texten finns på youtubesidan)
Mot slutet tycks lektionen mer handla om konflikthantering. Vi förhandlar vidare om undervisningsbegreppet.
Jag undrar om någon under 25 år förstår vad “BC i krille” betyder?
JAG är en stolt språknörd!
Man måste beundra Behrang Miris mod och språkliga engagemang. Samtidigt önskar jag att någon på tidningen Citys redaktion hade hjälpt honom med objektsformerna (de/dem).
Ingen länk på nätet?
Jag slängs mellan ytterligheterna
I en spännande artikel diskuterar Jeanne de Clisson tendensen att använda barn som mänskliga stämpeldynor.
Jag funderar lite allmänt om barns kreativitet och uttrycksfullhet. Antagligen är en hel del av den här produktionen hårt vuxenstyrt traditionellt pyssel. Men det kan vara trevligt ändå.
En kontrast erbjuder Moderna museet i Malmö. Den nya utställningen sätter frågan om estetik och kroppslighet på din spets.
Jag hoppas att många förskolor besöket utställningen och att pedagogerna tar chansen att släppa loss.
En timme på Malmö konsthall
Soligt och kallt. Jag slirar med cykeln på de blanka stenplattorna. Det är osäkerhet i luften.
Länk till Malmö konsthall.
THE ALIEN WITHIN – A living laboratory of Western society
14.11 2014 – 1.3 2015
Program jan/febSom en reaktion på den rådande politiska utmattningen och omfattande bristen på stabilitet i det allmänna politiska klimatet i och omkring Europa utforskar The Alien Within det västerländska samhällets framtid, i synnerhet hur dess strukturer äventyras av ett medvetet utnyttjande och politiserande av rädslan som en ny norm.
I ett sådant scenario uppkommer många frågor: Bör konsten utan omsvep ställa obekväma frågor och tvinga oss till att ta ställning? Kan det tygla våra demoner och driva ut våra obehagliga rädslor för gott? Utgör rädslan grunden för en europeisk kosmopolitism på 2000-talet som kan konfrontera begäret efter styrning och obetvinglig paranoia? Kan en mellanstor skandinavisk stad som Malmö representera denna modell och hyllas för det?
Jag går in i installationen och försöker uppleva.
I fiket tar jag en kopp kaffe. Servitrisen tittar konstigt på mig när jag ber om vanlig mjölk.
Klockan 15.00 är det vernissage/premiär på Institutets utställning/föreställning.
Det är en mycket kraftfull provokation och jag är berörd. Mötet med de båda tiggarna är i grunden omskakande. På väggen diskuteras möjliga strategier för att förändra världen.
Jag vacklar ut.
En juste lirare med koll på leken
Lusten att lära
Vi talar ofta om leken och samlärandets betydelse. Den här filmen tror jag går att använda som diskussionsunderlag för att förstå läroplanen.
Vad innebär det att skapa förutsättningar?
De där manliga genierna…
Vetenskapsradion refererar till en studie som beskriver hur männen förväntas vara briljanta inom akademin – medan kvinnorna tar sig fram genom hårt arbete.
Hur påverkar de här föreställningarna oss? Hur återskapas de inom populärkulturen?
Jag är nyfiken på i vilken mån de här tankarna sipprar ner i åldrarna och är vagt attraherad av myten om geniet – en person som glider in och bara lyckas. Utan ansträngning. Alla vill vara Zlatan inom sitt eget fält.
Fast det är ett ansträngande ideal. De flesta av oss måste nog lägga ner en del arbete för att lyckas. Det lär gälla både pojkar och flickor.
Well fame costs…
På ett ytligt plan kanske det är rimligt att ifrågasätta om skolan erbjuder tillräckligt kraftfulla belöningar/bestraffningar för att disciplinera de besvärliga barnen (pojkarna). Samtidigt känns det deprimerande att enbart analysera företeelsen utifrån yttre motivation – vilket innehåll skulle kunna lyfta diskussionen till att handla om mening?
En skola där barnen kämpar för att erövra kunskap av nyfikenhet och övertygelse. Vilket parti driver den linjen i skoldebatten?
Tack för tipset Katharina!
Vi är ganska förändringsbenägna
Familjen tyckte att köket på landet också behövde en liten uppryckning och hittade en trevlig och prisvärd ljusslinga på RUSTA. Nu ser vi fram emot 35 000 timmar av LED-disco under matlagningen.
Jag är inte helt säker på att vi har tänkt igenom förändringen.
Arbetskläder är identitetsmarkörer
Vi stannar till hos Sahlins i Tomelilla och jag stryker omkring bland de färgglada jackorna. Nej, det funkar inte på jobbet.
Det finns en del ömma tår inom akademin. Stålhätta lär inte hjälpa.
Vi diskuterar uniformens betydelse för yrkesidentiteten. Det tåget har nog gått.
Tysta tankar 