Helheten och delen

hugg.jpg

Jag testar program och är ganska imponerad av gratisprogrammet Microsofts Photo story. Bildspelen blir levande med den här åkningsfunktionen och uppbyggnaden är nästan löjligt intiutiv. Det är svårt att göra fel. Manualer finns på PIM:s hemsida.

Länk till Me and my shop

Samtidigt uppstår konstnärliga frågor. Vad händer när jag genom inåkningen börjar i helheten och slutar i delen. Hur arbetar ögat och hjärnan i bilden? När jag ser på bildspelet inser jag att ansiktena fångar blicken på ett sätt som är kraftfullt. Jag missar helheten eftersom all koncentration ligger på objektets ögon.

Jag måste nog göra en version där vi åker ut ur bilderna i stället. Kanske blir det lättare att ta till sig då och upplevelsen av åksjuka mindre besvärande.

“Jag måste använda ord”

ord3.gifJag går på bokrean och hittar en gammal favorit. Lars Forsell har skrivit en  dikt som är hyllar språket som betydelsebärare. Tydligheten är viktig och ibland livsavgörande.

Jag måste använda ord – ur Oktoberdikter

Antagligen har många svensklärare försökt övertyga barn om vikten av ett stort ordförråd genom bilden av kaptenen som står på bryggan på sitt stormpinade skepp och förgäves ryter:
– Reva dom där!

Så byggs en auktoritet upp. Genom ett funktionellt yrkesspråk konstrueras bilden av en kunnig person som utövar ett hantverk.

I lärarprofessionskursen diskuterar vi vad som utgör grunden för läraryrkets legitmitet och det är lockande att hämta inspiration från grupper med status och fackspråk: juristen, kemisten, kirurgen – ja även traditionella hantverksyrken har idag egna begrepp som utestänger oss andra.

Min utmaning är att översätta Lars Forsells dikt till en annan yrkesgrupp – och idag jag försöker med något som jag kallar “lärarna”

Jag måste använda ord
när jag talar till er!
Tänk er lärare
i en förberedelseklass, en särskild undervisningsgrupp,
en ålderintegrerad fritidsklubb, en särskolegrupp med högfungerande autister,
en fristående gymnasieskola, en förskoleklass, ett fritidshem
med molnet av kursplanemål över sig:
fakta- och färdighetsmål,
värderings- och förståelsemål,
strävansmål, uppnåendemål,
individuella och kommunala mål.
När det blåser till mediestorm
kan han väl inte bara peka
med handen
och ropa: Uppnå dom där!
Det skulle se ut.
Snickaren har en låda med fackord
Muraren sina
och den som skall styra en barngrupp
kan väl inte bara gasta i stormen:
Du där gör fel! Håll inte på så där!
Jag måste använda ord
när jag talar till er
Ni måste lära er ord.

Äsch – idén var bättre inne i mitt huvud och jag tror inte lärares yrkesspråk är vägen mot högre status. Risken är stor att det fungerar utestängande och förminskande mot barn och föräldrar. Dessutom kanske inte det är kommenderandet som är kärnan i professionaliteten. Tänk om det är viktigare att lyssna än att tala.

Det skulle vara spännande att se om barn kunde översätta dikten till sin värld. vad krävs för att bli framgångsrik i World of warcraft – vilket fackspråk behövs där?

Blogg – nu, då, alltid

hh.jpgJag letar efter sätt att använda internet som inte imiterar traditionell undervisning. I dagens Sydsvenska berättar Margareta Flygt om soldaten som skriver en blogg – från skyttegraven under första världskriget! Hans släktingar publicerar brev och vi läsare blir de som oroligt väntar på livstecken. Samtidigt kommenteras breven av bloggläsare som fyller på med andra händelser från tiden.

Som lärare vore jag blind om jag inte såg pedagogiska möjligheter i denna form.

Möt William Henry Bonser Lamin.

Tisdagstema – “fritid”

Tisdagstemat rullar vidare och veckans ord är Fritid

Ett mycket utmanande ord. Båda delarna är lika mystiska:

Fri?

Tid?

Sammansatt blir det nästan outhärdligt spännande och min bild antyder något om inramning och uppskruvade förväntningar (Jag vet att man inte ska skriva tolkningar på näsan…)

Klickbar bild

fritid.jpg

Bli lycklig!

Jag har fått (nåja) biljetter till Rufus Wainwright på Ystad teater den 8/4 och ser verkligen fram emot konserten. Om ni möter en högskollärare i nätstrumpor och högklackat nynnande på Judy Garlandsånger, ja då kan det vara jag som testar lite gränser.

Ojdå – jag har skrivit om Rufus tidigare.

Estetik – att göra något närvarande

nietzsche.jpgI dagens lärarutbildning har estetikbegreppet letat sig in i kursplaner. Tyvärr finns det ingen given tolkning och svårigheterna att examinera färdigheten förskräcker. Arne Melberg ger i SvD en historisk genomgång av möjliga betydelser och landar i en diskussion om huruvida konsten kan vara enbart sken och yta i ett självbekräftande nu – eller om det finns en mening som också handlar om minnen, erfarenheter och kunskaper. Motsättningen kan vara dramatisk och har stått mellan dem som hävdar att konsten har ett eget värde och de som försöker utvinna någon form av moral ur konsten.

I skolans värld riskerar de estetiska ämnena att marginaliseras om inte lärarna lyckas bevisa att de faktiskt är nyttiga. Drama är bra för värdegrund, musik är bra för matematik, bild är bra för SO. Å andra sidan finns det lärare som klamrar sig fast vid att estetiken har ett eget värde och att aktiviterna inte ska bedömas utifrån andra måttstockar än lusten – då blir de traditionella ämnen avstamp för att utforska kulturella uttryck. (En kunskapsöversikt av Marner & Örtegren)

Melberg beskriver med utgångspunkt i förintelsemonumentet i Berlin hur denna motsättning är skenbar.

Strax intill Brandenburger Tor står nu 2711 rektangulära ­betongblock, så kallade stelen, hopträngda på en yta av 19000 kvadratmeter. Alla stelen liknar varandra men ingen är den andra helt lik. Tillsammans bildar de en enorm ”skog” av anonyma ”statyer”. Ett stort antal besökare vandrar varje dag genom denna ”skog” och det hör till saken att det är fysiskt omöjligt att gå i grupp: du måste själv ta dig igenom denna ”labyrint”.

Blocken är inte vackra och de förställer inte någonting – men det är omöjligt att gå igenom denna plats utan att påverkas. Tolkning och historia tränger sig på. Skenet, upplevelsen och historien – allt smälter samman i detta beryktade nu.

Inte ens i vår tids mest avancerade manifestationer av estetisk yta reduceras den estetiska erfarenheten till meningstom upp­levelse. Historien har ännu inte tagit slut.

Snart åker jag till Berlin igen – i skogen av stenar går jag gärna vilse.

(Klickbar bild)
stenar.jpg

Skolan, drömmen och upptäckterna

Jag slits mellan två världar.

Å ena sidan läser jag med intresse “Skolan som politisk organisation” där forskare kartlägger och analyserar de olika nivåerna i skolans ideologiska, juridiska och ekonomiska styrning. Studenterna är sällan medvetna om spelet utanför klassrummet och min uppgift är att övertyga dem om allvaret i att arbeta inom en politiskt styrd organisation.

Å andra sidan känns det ibland som att hela överbyggnaden är en kuliss där aktörerna försöker navigera förbi de värsta grynnorna som ofta består av detaljstyrning och tydliga mål. Visionen av skolan som ett stor NU där drömmar förverkligas och oväntade möten sker – den visionen trängs undan av ett kortsiktigt nyttotänkande och effektivitetskrav. “Alla har rätt till kunskap – och då måste vi trycka ner den i halsen på dem”

Pontus & amerikanerna har gjort en film om skolan. Och nu saknar jag den tidens genomarbetade rockvideor. Vad gör Pontus själv idag?

Text och ackord – dagens utmaning

Återvinningsmannen – min hjälte

Jag har ett lite svävande miljöengagemang och blir ofta trött och trotsig inför moraliserande uppmaningar om hur jag ska vara och vilka varor jag ska välja. Det är något beskäftigt och humorlöst som gör att jag ibland hamnar fel.

Nu har jag hittat mannen som återger mig tron på återvinning och pyssel som konstnärlig uttrycksform.

Vad är digital kompetens hos lärare?

Det finns en examensordning som beskriver vad en färdig lärare ska kunna. Den är uppdelad under två delvis gåtfulla rubriker:

  1. Kunskap och förståelse
  2. Färdighet och förmåga

När det gäller synen på IT-frågor och digital kompetens menar jag att det ligger ett problem i att beskrivningen finns under den andra rubriken:

– visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna

Någon kanske tror att det är fråga om en teknisk förmåga eller en enkel färdighet. Det får konsekvenser för hur undervisningen organiseras i utbildningen.

digital.jpgDiskussionen är inte ny och landets lärarutbildningar har fått hård kritik från Högskoleverket angående brister hos de utbildade studenterna. En kort tillbakablick antyder att det finns två huvudlinjer att följa.

1) Datorkunskap är en teknisk färdighet. De pedagogiska vinsterna uppstår när läraren behärskar redskapet och inser möjligheterna. Därför är det bra med enkla kurser typ datorkörkort som är tydliga och möjliga att examinera.

2) Datorkunskap handlar om ett förhållningssätt. När jag vet vad jag vill göra undersöker jag vilka redskap som underlättar mitt arbete. Då – men först då – blir det intressant att erövra nya kunskaper. ITIS-projekten drevs ofta under denna kunskapssyn och tematiskt eller ämnesövergipande arbetssätt lyftes fram som förebildliga.

Nu skriver vi 2008 och båda vägarna tycks svårframkomliga. Från högskolan försöker vi konstruera examinationsformer som utmanar studenterna att pröva digitala former – men det går trögt. Tyngden från den gutenbergska traditionen är massiv och till sist är det texten som räknas.

Jag är rädd att regering och riksdag har gett upp hoppet om att lärarutbildningarna är den bästa vägen att utveckla skolornas digitala kompetens. I stället satsar många av landets kommuner den samlade fortbildningen på PiM.

Vad är PIM?

PIM står för ”praktisk IT- och mediekompetens” och är en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen.

Webbplatsen är en del av ett regeringsuppdrag som myndigheten har att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan.

Min första reaktion var misstänksam – ytterligare ett sådant här centralstyrt projekt där lärare skulle kontrolleras och disciplineras. Men efter att ha lagt några timmar på några av modulerna får jag erkänna – det är ett välgjort och generöst material Myndigheten för skolutveckling bjuder på. Uppgifterna är utmanande och lätta att skolanknyta, instruktionsfilmerna enkla att följa, programmen oftast gratis och välvalda. Lärarna knyts till examinatorer som ska garantera kvalitén.

Så nu tänker jag att landets lärarutbildare borde gå på kurs för att kunna sköta sitt jobb.

En kompletterande länk till den digitala verktygslådan från Fortbildningsrådet. Tänk vad det finns resurser…

My name is Last – James Last

I min arkeologiska självbiografiska resa har jag kommit till den första LP-skivan som min familj köpte.

Vi levde länge i ett lyckligt oskuldsfullt Philipsbandspelartillstånd, men en dag var det dags att bli med stereoanläggning. I affären spelade försäljaren upp det vassaste som fanns när det gällde inspelningskvalitet. Tysk hifidelity!

classics.jpg

Nu har jag hittat hemsidan som har allt. Är det någon som orkar räkna antalet titlar?

När uppträder James Last på Roskilde? Vem hänger med?

P.S. Min egen första LP är en annan historia.