Grader i helvetet 4

Nu har jag sett Björklund presentera Förskolelyftet och den första halvan av presskonferensen klarade han sig ganska bra. Värre blev det när han skulle förklara hur en förkortad utbildning skulle ge högre status för förskollärare.

Annars var det som vanligt:

Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna,bimetal_thermometer Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, bimetal_thermometerLäsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna,

Om det skulle finnas något kvar av mitt goda humör försvinner det efter ett besök på Skolverkets hemsida där de största rubrikerna är:

Större grupper i förskolan

Hösten 2008 gick det 5,3 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn året innan. Samtidigt som personaltätheten minskar blir grupperna större. I familjedaghemmen är utvecklingen omvänd, där har personaltätheten ökat och grupperna minskat i storlek. Det visar Skolverkets statistik över förskoleverksamheten hösten 2008.

42 kommuner klarar inte förskolans platsgaranti

42 kommuner räknar inte med att klara platsgarantin i vår till förskolan. Det är tre gånger så många som i höstas. Allt fler kommuner planerar också tillfälliga lösningar för att klara garantin – lösningar som drabbar både barn, föräldrar och personal.

Så var det med den “offensiva satsningen”. När Björklund anklagar dagens  Lärarutbildning för att jaga bort studenter från yrket är det ganska långsökt. Det vore rimligare om han studerar förhållandena i dagens förskolor.

Kanske har vår utbildningsminister “otur när han tänker”?

Det finns grader i helvetet 2

Jag läser Skolverkets Redovisning av uppdrag om Förslag till förtydliganden i förskolans läroplan – Delrapport och pendlar mellan hopp och förtvivlan. Det finns formuleringar som antyder att Skolverket inte vill spela med i den pedagogisering av barndomen som regeringen vill driva igenom, men Skolverket är naturligtvis en lydig myndighet

Förändringarna i läroplanen ska syfta till att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag och leda till en ambitionshöjning i verksamheterna.

Vad är det för låga ambitioner som åsyftas? Vilka undersökningar har avslöjat dessa brister? Går pedagogerna och slöar?

I uppdraget anges som skäl för detta att förskolans potential att stimulera barns naturliga lust att lära inte har utnyttjats fullt ut.

Jag undrar över begreppet “naturlig lust att lära”? Finns det en “onaturlig lust att lära” som har spelat pedagogerna ett spratt

Förskolan ska i högre utsträckning än i dag ge tidig pedagogisk stimulans för barns språkliga och matematiska utveckling

Varför tror jag att detta innebär styrning mot strukturerad lektionsliknande undervisning? Jag måste återvinna min tro på myndigheternas ord. Fortsättningen antyder att författarna hör min oro och försöker avstyra den.

Samtidigt understryks att grundläggande förskolepedagogiska principer ska ligga fast.Detta innebär att synen på sambandet mellan pedagogik och omsorg ska kvarstå. En hörnsten i förskolans uppdrag är att erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i den dagliga verksamheten.

Och nu känns det nästan tryggt.

grader

Det finns grader i helvetet

grader

Förskolans läroplan ska förtydligas och i enlighet med regeringsuppdraget presenterar Skolverketen en delrapport med sin tolkning.

Länk

Skolverkets hemsida finns en ambition att komma i kontakt med fältet och forskare. I min paranoida värld är det Björklund & co som har fått kännedom om att det fortfarande förekommer lek på landets förskolor och nu förbereder ett avgörande slag mot verksamheten.

Men jag har haft fel många gånger och har det gärna igen!

När HSV skjuter Björklund i foten

Jag har tillsammans med Rasmus och Fredrik från studentkåren skrivit ett debattinlägg i Sydsvenskan om HSV:s rapport Man ska bli lärare

Länk till Sydsvenskan

Det är svåra frågor och lätt att halka fel bland genusteorierna – jag citerar slutklämmen:

Idag vill samhället ha allt större kontroll över vad som sker i klassrummet. Det tidigare flexibla läraryrket tappar i status och attraktion. I ett intressant avsnitt kritiserar rapporten från Högskoleverket lärarutbildningsutredningens förslag om avgränsade studiespår och förkortade utbildningar i skarpa ord:

”För att attrahera män till inriktningarna mot förskola har det också visat sig vara viktigt med möjligheter till en bred ingång. Det har också varit viktigt med samband mellan inriktningen mot förskoleklass och övrig lärarutbildning, för möjlighet till rörlighet och flexibilitet. Som den här studien har diskuterat så attraheras inte männen av kortare utbildningar med liten möjlighet till ämnesfördjupning. (…) Bristen på män skulle därför riskera att bli ännu större på den del av lärarutbildningen där bristen redan är som störst.”

Lärarutbildningsutredningen vill återskapa 60-talets skola och det är lätt att se dess fasta stadie­indelningar som kvinnofällor. Om Jan Björklund vill locka fler män till skolan måste han göra upp med både det likhetsfeministiska perspektivet, som förnekar skillnader mellan män och kvinnor, och de mansklichéer som skisseras i Högskoleverkets rapport. Det första steget är att våga föra en öppen diskussion om varför männen behövs i läraryrket och på vilket sätt fler manliga lärare skulle kunna bidra till att förändra den svenska skolan.

Sydsvenskan har stängt av kommentarsfunktionen – men jag är nyfiken på hur ni tänker!

foten

Äntligen – en viktig rapport

HSV:s rapport om hur män ska lockas till skolans och förskolans värld har kommit.

Man ska bli lärare

Läs den och sprid den!

Jag har varit med i referensgruppen och ser fram emot att diskutera innehållet. Allt är inte glasklart och det finns drag av kompromiss över texten.

rock

Unschool my heart

Metabolism diskuteras begreppet “unschooling” utifrån en artikel i Pedagogiska magasinet

Jag är intresserad av tanken på att barn som har dåliga skolerfarenheter behöver upptäcka sin nyfikenhet på nytt. Vi kommer att möta ungdomar som är skadade i sin tilltro till skolans institutioner och risken är stor att den nya skolpolitiken med tydliga krav  och målstyrning förvärrar tillståndet ytterliggare.

Nu utbildar jag lärare och det kanske är viktigt att ge dem en grundläggande  tilltro till skolans betydelse för individens utveckling, men hur talar jag om för studenterna att det även handlar om att skydda barn från skolan? Går det att jobba inom skolan och samtidigt tvivla på den?

unschool

Avskolningsmusik

Kommer det på provet?

Under våren kommer landets tredjeklassare kämpa sig igenom ett ändlöst hav (träsk?) av delprov i matematik och svenska. Ivern att mäta barnens kunskaper i nationella prov riskerar att färga undervisningen mer än vi kanske förstår. Det mätbara blir viktigt – läroplanens mer poetiska formuleringar hånas öppet av utbildningsministern & co.

I England börjar lärarna reagera mot den våg av prov som dränkt landet de senaste åren. Måste vi göra samma misstag? De långsiktiga effekterna av att ersätta inre motivation med yttre kontroll är svåra att mäta – men när jag möter studenter som är mycket intresserade av betygsättning och kriterier undrar jag vad det är för erfarenheter som ligger bakom?

Jag kan också vara onödigt romantisk när det gäller skolans förmåga att skapa meningsfulla lärandesituationer.

ribbstol

Björklunds herostratiska berömmelse

Jag har kritiserat utbildningsministerns åsikter och debatteknik – men jämfört med Johan Cronemans krönika i DN har jag nog varit ganska snäll.

Länk

Det var länge sedan man såg en så totalt ointresserad och arrogant politiker i tv. Jan Björklund hånade öppet kritikerna, felciterade medvetet uppropet, tillskrev professor Ekholm åsikter som han inte hade uttryckt (jag har själv läst uppropet, Jan Björklund blåljög ogenerat för tittarna).

Mats Ekholm och hans kolleger oroas av ett samhällsklimat och ett samtalsklimat om barn som blivit allt strängare och onyan­serat; mera straff i skolorna, en ny form av skamvrå. Jan Björklund ville inte ha ett samtal, han ville bara ha ut sitt enkla populistiska budskap till oroliga föräldrar: barn skall ha en fast hand, nu skall det bli ordning på torpet. Han vet att det går hem, skit i pedagogiken.

Och vad värre var: Han verkade helt enkelt inte förstå vad ett intellektuellt samtal som detta skulle kunna ha för nytta. Han förstod över huvud taget inte problemställningen.

Jag tror att Jan Björklunds överlägsna politikerstil har ganska kort bästföredatum i tevemediet. Snart har han kört över en motståndare för mycket – och det kan bli hans fall. Lyssna är inte hans bästa gren.

Croneman liknar Björklund vid Caligula och då inte kejsaren utan Stig Järrels klassiska rollfigur i filmen Hets. Fast det är ju tankeväckande att kejsaren utsåg sin häst till konsul och Björklund valde en viss f.d. högskolekansler till ensamutredare av lärarutbildningens framtid…

Jag tror nog att greken Herostratos är en mer träffande parallell. Han satte eld på tempel för att bli berömd. Men flinade han lika förargligt och högdraget som Björklund?

traktor

Björklund och Lejonborg vilar ut efter att ha “förändrat” skolan.

Skolmassakern i Tyskland

Jag vill inte använda tragedier för att ta enkla politiska poänger. Erfarenheterna från Finland pekar mot att det är möjligt att arbeta förebyggande genom trygghetsskapande åtgärder i skolan. Det finns gemensamma drag hos förövarna som skrämmer och stämmer till eftertanke. Psykologen på Nyheterna säger att symptom som ångest och utanförskap delvis är normala och hör åldern till men, och det är ett viktigt men, det är möjligt att hindra framtida massakrar genom närhet och tillitsfulla relationer till vuxna.

När Björklund tjatar om att tonårsgängens som skolans stora problem och att detta ska lösas genom disciplinering och straff, då går mina svarta tankar mot Tyskland och Finland som ofta lyfts fram som förebild i svensk skolpolitik. Tron på snabba lösningar är farlig och förförisk.

Svd , 2, DN, 2, 3 , Sydsvenskan, 2

is

Papegojan Björklund – nu en aning mindre tjatig

Varje medietränares onda dröm Jan Björklund har kanske nått fram till en brytpunkt i sin politiska karriär. I morse såg jag honom diskutera skolpolitik och Barnuppropet med Mats Ekholm i nästan fem minuter utan att använda ordet flummig. (jag missade inledningen – men antar att den kommer att finnas på nätet snart)

Eftersom det är onsdag och jag är besatt av positiva tankar tror jag att detta är början på en ny våg av folkpartistisk öppenhet och ödmjukhet.