Lärarutbildningens nya examensbeskrivningar?

Lärarutbildningsutredningen föreslår fyra skilda lärarexamina. Det betyder att fyra nya examensordningar (eller examensbeskrivningar som det nu kallas) måste skrivas fram innan kursplanearbetet kan sättas igång.

Det är ett viktigt arbete och här utövas kanske den verkliga makten över hur propositionen ska påverka landets lärarutbildningar. Gruppen verkar vara sammansatt av erfarna skolmänniskor och de flesta namnen är kompetenta och välbekanta i högskolevärlden (säger i alla fall min biträdande områdeschef)

Dock undrar jag över vem som bevakar förskoleperspektivet? Om vi ska arbeta med en särskild förskollärarexamen borde det finnas personer med tydlig förankring i förskolans tradition.

Jag letar på regeringens hemsida, men hittar inte namnen på gruppmedlemmarna. Man kan inte få allt.

Bäst i klassen – nu är det på riktigt!

Jag sitter på en flygplats i Finland och försöker ta in detaljerna i propositionen (Länk). Det är en ganska overklig situation och jag famlar i texten. Ojdå – blev fritidspedagogutbildningen bara treårig? Hur gick det till?

Genusfrågan lyfts i 7.7 och nu är det tydligen en viktig fråga att utjämna könsbalansen inom förskola och skola. Förhoppningsvis lyckas utbildningsministern förmedla detta allvar till de delegationer (DJ och DEJA) som har intagit en mycket svävande hållning till åtgärder.

Regeringen anser att det är viktigt att universitet och högskolor och skolor arbetar aktivt med att öka rekryteringen av män till lärar- och förskollärarutbildningen och också med att minska avhoppen från dessa utbildningar där det är en betydligt större andel män än kvinnor som inte fullföljer utbildningen. Några ytterligare exempel på åtgärder som lärosätena kan genomföra är insatser där man aktivt arbetar för attitydförändringar med informationsinsatser för t.ex. studie- och yrkesvägledare i grundskola och gymnasieskola, samt med behörighetsgivande och studieförberedande utbildningar i regi av lärosätena, nätverk och mentorer.

Svd, DN, Sydsvenskan

“Bäst i klassen” – ny tid den 11/2!

Länk till inbjudan

Utbildningsväsendet håller andan.  Torsdagen den 11/2 ska regeringen enligt ryktet presentera propositionen till ny lärarutbildning. Efter många förseningar är det alltså dags att avslöja innehållet i det förslag som Jan Björklund menar ska rädda svensk skola undan sotdöden. Utredningen har omgärdats av stort hemlighetsmakeri och läckorna har varit få.

Titeln på propositionen lär dock vara svårslagen i sin pompösa elitism och ofrivilliga komik:
“BÄST I KLASSEN”

Proposition (länk till ärendeförteckning)
Bäst i klassen – en ny lärarutbildning
U2008/7973, 8277/UH
U2010/549/UH m.fl.

"Bäst i Klassen"

"Bäst i Klassen"

Tänk att döpa en proposition efter sig själv! (Länk)

Jag försöker navigera på riksdagens och regeringens hemsida för att hitta några detaljer om formerna för presentationerna. När det gäller tillgänglighet och uppdatering blir betyget lågt. Björklunds tre pressekreterare kanske har annat att sköta? (Länk)

Uppdatering

Svd 1, 2

Javisst, herr minister!

Rapporten  från Skolinspektionen om bristerna i skolornas arbete mot mobbning verkar inte vara någon munter läsning. Jag läser sammanfattningen i Svd och blir fundersam.

Fler än åtta av tio skolor är utan godkänd likabehandlingsplan som visar hur personalen arbetar både förebyggande och akut.

Jag har tidigare hört rykten om att Skolinspektionen i första hand är intresserad av handlingsplaner och i mindre grad av efterlevnaden. Misstanken är styrkt.

Ungefär var tionde skola saknar dessutom beredskap för att vuxna kränker barn.

Betyder det att personalen är helt handfallna? Eller är det så att de inte har formulerat sig skriftligt utifrån de godkända mallarna?

Tre av tio skolor följer inte den nya lagen mot diskriminering. Lagen förtydligar att barn inte får kränkas på grund av sin ålder.

Hur menar Skolinspektionen? Jag behöver nog exempel på hur man “kränker någon på grund av sin ålder”:
– Du får inte komma in här, din unge jävel…

Jan Björklund är som vanligt full av handlingskraft:

– Vi inför en ny skollagstiftning som ger lärarna mer disciplinära befogenheter att ingripa. Vi satsar 40 miljoner på forskning kring mobbning, vilka förebyggande metoder som är mest effektiva.

Jag delar inte ministerna tilltro till de så kallade evidensbaserade metoderna och menar att det var ett olyckligt drag att försöka styra arbetet åt detta hållet. Nu är det lite sent att aktivera forskningen och utveckla en djupare förståelse.

Men inga pengar eller lagar i världen räcker om inte vuxenvärlden visar civilkurage när saker och ting inträffar, säger Björklund.

Här kunde vi inte vara mer överens. Tack Jan – du är en fin kille!

Christer tänker också bra.

DN, AB

En utsatt liten vän - förstora!

Min favoritgenuspedagog Anna

Sydsvenskan toppar (?) sin serie om skolan med ett spännande och nyanserat samtal om pojkars och flickors skolprestationer. Jag njuter av att teorier prövas och att barnen får komma till tals. Bilden av invandrare som problembärare får sig också en nyttig knäck.

Länk

Varför har tjejer bättre betyg än killar?
Daniel: Killar får lättare plugghäststämpel på sig. Killar ska hänga med kompisar istället. Fast just i vår klass finns det en del killar med bra betyg.

Florence: Om en tjej får IG får hon en massa uppmärksamhet på ett negativt sätt, men för en kille är det helt normalt.

Daniel: Tjejer som har en massa IG ses som slarviga. En tjej ska vara fin och ha en massa MVG, tycker många.

Anna: Det finns en massa olika teorier. Om den duktiga ambitiösa flickan, om antiskolpojken som tycker det är omanligt att plugga. Eller att det undervisningssätt man har i skolan passar pojkar sämre. Men det finns väldigt lite forskning på området och inte så mycket är säkert. En sak vet man i alla fall, och det är att pojkar lägger ner mindre tid än flickor på läxläsning.

I den avslutande faktarutan presenteras utbildningministerns förenklade analys:

Katedern ska rädda killarna

Skolan har på senare år gått i riktning mot mer eget arbete och eget ansvar. Flickor är i genomsnitt mognare och klarar bättre av den undervisningsformen, medan en större grupp pojkar slappar.

Det är Jan Björklunds analys av betygsskillnaderna mellan könen. Botemedel: mer katederundervisning.
– Den pedagogiska förändringen i skolans arbetssätt är boven i dramat. Då krävs det mer lärarledd undervisning. Detta är djupt kontroversiellt och många tycker tvärtom, men jag är övertygad om att det är så, säger han.

Jag är rädd att de sedvanliga haveristerna i kommentarsfältet kommer att hålla med honom. “Populism” är ett väldigt milt ord.

Tjejer som stötdämpare?

Tjejer som stötdämpare?

Jag ska köpa skinka för pengarna?

Det finns olika sätt att manifestera sitt välstånd. Efter finanskrisen känns fonder osäkert och i grunden osensuellt. På Boroughs market hittar jag ett alternativ som kittlar de flesta sinnen. Spanska Joselita gran reserva pata negraskinkor för 8000:- verkar vara en säker investering.

Å andra sidan tycker jag om Parmesan också.

En del frestelser är lättare att motstå än andra. Jag klarar mig utan humidor.

Jag vet – vi träffas och hackar på skolan!

SNS ordnar debatt och det verkar vara ett glatt gäng som tar chansen att vädra sina fördomar om den dåliga svenska skolan. Med denna utgångspunkt riskerar debatten att bli en uppvisning i förutsägbart gnäll:

Länk

Under lång tid har skolan varit en samhällsinstitution som Sverige varit stolt över – nu är den i kris. Idag premieras Internetkunskaper och självständigt arbete till förmån för lärarledd lästräning, begreppsutveckling, gradvis bättre språkbehandling, inlärning av faktakunskaper och koncentrationsförmåga. Resultatet av denna förändring stavas skolor med allt sämre kvalitet och elever med allt sämre betyg, och de värst drabbade är som alltid elever med särskilda behov. I förlängningen misslyckas således skolan med att utjämna olika livsvillkor och förebygga utanförskap.

Medverkande
Bengt Göransson
, folkbildare och f d utbildningsminister (S)
Hans Albin Larsson, överdirektör, Skolinspektionen
Inger Enkvist, professor, Lunds universitet
Leif Alsheimer, författare och frilansande kulturskribent
PM Nilsson, vd, chefredaktör och ansvarig utgivare, Newsmill

Samtalet leds av Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap, Malmö högskola

När det gäller den här typen av debatter förstår jag att forskare tvekar att ställa upp.

hacka

De tystlåtna forskarna

d1

Hur recenserar man en debatt? Jag var väldigt förväntansfull inför diskussionen på Malmö högskola som enligt inbjudan skulle handla om varför forskarna inte delar i den politiska debatten om skolans framtid.

Bengt Persson från högskolan i Borås har skrivit en kraftfull artikel i GP som beskriver forskarsamhällets försiktiga hållning som ett resultat av bidragsberoende. Osjälvständigheten är då ett moraliskt problem och om de som utger sig för att vara objektiva och reflekterande i själva verket är ängsliga opportunister har vi ett allvarligt dilemma. Detta tema berördes sparsamt i debatten.

Lärarutbildningens dekan Johan Elmfeldt menade att man kan faktiskt hålla med Björklund – även som intellektuell (VSB)! Förhållandet mellan vetenskap, ideologi och makt diskuterades inte. Marxismen är nog död och tyvärr tog den med sig förmågan till kritisk analys av den egna verksamheten.

Ingegerd Tallberg Broman beskrev den tveksamhet som akademiker känner inför det snabba tempot i medierna och att en del av tystnaden kan bero på att det enbart finns 100 professorer inom pedagogiken. Kanske är det förmätet att ställa krav på högre grad av offentlighet från dessa hundra, men idag är det enbart två som väljer att öppet ställa sig utanför gemenskapen (Scherp och Kroksmark). Vilket pris har de fått betala för sina kritiska uttalanden? Vilka belöningssystem finns inbyggda under ytan? Vem kan tyda syltburkens (Vetenskapsrådets) logik?

Talet om “den mediala logiken” är ett försåtligt sätt att göra sig själv till offer. Idag finns det ingen anledning att truga och fjäska för debattredaktörer. Särskilt inte på en högskola som har 15 informatörer anställda som kan hjälpa de försiktiga forskarna att föra ut sitt budskap.

Historieprofessorn Mats Greiff lyckades med ett nödrop avhålla sig från att nedvärdera den pedagogiska forskningen – grattis!

Magnus Jiborn från Sydsvenskan försökte förklara hur en debattredaktion fungerar och att det finns vissa former som skiljer sig från det akademiska språket. En tidning är nyhetsdriven och en redaktör söker det som väcker debatt. Jag har goda erfarenheter av att samarbeta med journalister som kan hjälpa till att förtydliga budskapet.

De fackliga representanterna från LR och LF ville nog hellre prata om andra saker. Det råder ingen brist på käpphästar.

Debattledaren Lars Mogensen höll ihop det väl. Samtidigt som det bakomliggande ljuset avtog framträdde  debattdeltagarnas ansikten och åsikter tydligare.

Jag undrar vad Christer tycker?

d2

Kraaaaaaaaaaaaaaaaaav och kemi

Jag är också orolig över att svenska barn väljer bort det naturvetenskapliga fältet. Vi har svårt att rekrytera studenter och på lång sikt hotar  detta antagligen vår nationella konkurrenskraft.

Men jag delar inte utbildningsministerns förslag på att vi ska lösa problemet genom att tvinga barnen till tidigare och mer tvingande studieval. Det liberala kriget mot valfrihet tar sig alltmer bisarra former.

I dagen Svenska dagblad ( länk) beskrivs problemet med barns flykt från kemiämnet.

Enligt utbildningsminister Jan Björklund (FP) är det bara en tredjedel av eleverna på naturvetenskapliga och tekniska program som har full behörighet:

– Det har funnits en rädsla för att ställa höga studiekrav i gymnasiet. Den tidigare regeringen har velat “poppa upp” även de naturvetenskapliga och tekniska gymnasieutbildningarna, men det finns inga genvägar. Det behövs spjutspetsinriktningar som leder till behörighet för att läsa vidare till civilingenjör eller läkare och vi ger nu Skolverket i uppdrag att ta fram det, säger Jan Björklund.

Svenska universitets- och högskolestudenter är allt mindre intresserade av att läsa teknik, matematik och naturvetenskap. Teknikdelegationen, en av statens offentliga utredningar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik, anser att dagens valfrihet på gymnasiet är ett starkt skäl till varför allt färre väljer krävande universitetsutbildningar och vill därför ha en inriktning som den regeringen nu föreslår.

– Vi har lyssnat på förslag både från Teknikdelegationen och från svensk teknikindustri. Idag måste du välja rätt inriktning redan när du är 16 år för att kunna läsa vidare till civilingenjör eller läkare utan att först behöva komplettera på Komvux, säger Jan Björklund.

Tänk att man kan dra så olika slutsatser. Jag tror att Björklunds förslag kommer att fungera sorterande och den här kravideologin skapar nya problem.

Google tog 0,27 sekunder på att visa på det här sambandet:

Antal träffar: 126 000 vid sökning efter krav + “Jan Björklund”.

Läroplansförslaget 2 – KVOTERING!

Vem har skrivit det nya läroplansförslaget för förskolan?

Expertgruppen har bestått av ped.dr. Camilla Björklund, fil.dr. Elisabeth Björklund, fil.dr. Carina Fast, professor Ingrid Samuelsson Pramling, docent Sonja Sheridan, fil.lic. Susanne Thulin samt fil.dr. Ann Zetterqvist. Också fil.mag. Susanna Anderstaf, universitetsadjunkt Anette Eriksson och doktorand Eva Norén-Björn har på Skolverkets uppdrag lämnat skriftligt underlag. Professor Gunilla Dahlberg och fil.lic. Ingela Elfström har lämnat synpunkter under hela arbetsprocessen.

Matchen mellan könen slutar 12-0. Jag tror att dessa experter gärna beskriver såväl sig själva som förskolan som “könsneutrala”. Ett bättre uttryck vore “könsblinda” och jag har svårt att ta deras tankar om genus för något annat än en oblyg partsinlaga.

Gruppens sammansättning är ett svårslaget rekord i bristande mångfald inom svenska utredningar. Att utbildningsministern är man innebär ingen tröst.

Placerad vid isskåpet

Placerad vid isskåpet