Så de ungdomar som alldeles nyss gått ut från gymnasiet med sina slutbetyg får således leva med ett antal barnsjukdomar, liksom på samma sätt de ungdomar som lämnade gymnasiet vid den förra betygsreformen för cirka 20 år sedan.
Detta är med andra ord ett exempel på en reform som sjösatts utan att den hunnit förankras och förberedas i verksamheten. Professorn i pedagogik Tomas Englund har visat på att i tysk och även norsk och dansk tradition har läraren en roll som en kognitivt och moraliskt medveten väljare av undervisningsinnehåll, en didaktiker. Men svenska lärare har i stort sett varit avskurna från den traditionen under efterkrigstiden.
I stället har en amerikansk tradition dominerat där läraren i högre grad betraktas som en teknisk verkställare av politiskt fattade beslut. Dagens situation med styrning genom otydliga kunskapskrav, något mer tydliga nationella prov och andra direktiv har förstärkt den bilden ytterligare.
Detta är också ett exempel på betydelsen av ett utvecklat yrkesspråk. Ett sådant yrkesspråk är något som växer fram successivt genom kollegiala samtal. Stöd för detta kan ges genom forskning som på ett systematiskt sätt undersöker hur man kan tala om utveckling av olika aspekter av kunskap inom ett ämne. För att tala med Lars Forsells stämma: ”Jag måste använda ord när jag talar till er” – med tillägget att jag måste veta vad de orden står för, för att kunna göra en likvärdig bedömning.
Tysta tankar 