…och vill dansa med de stora elefanterna.
Läs mitt inlägg på Newmill om vår nya nostalgiska läroplan
Ibland drabbas jag av övermod…
5
Category Archives: björklund
Religionsämnet igen
Det tycks saknas innehåll i religionsämnet för årskurs 1-3. Kanske slipper barnet den traditionella indoktrineringen kring jul och påsk nu? (Fast psalmsång återinförs i musikämnet som en klen tröst för de religiösa)
I årskurs 4-6 tar ministern tillbaka initiativet och lyfter fram våra hedniska och kristna traditioner. Jan Björklund bedyrar att detta inte är resultatet av kohandel med KD och tar på sig det fulla ansvaret för formuleringarna.
Religion och samhälle
– Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
– Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Jag ser fram emot de lektioner när barnen ska gå till den lokala tatueraren och iakta “spår av fornnordisk religion”.
Fler fornnordiska tatueringstips hittar du här.
Mikael Stigendal om SD och betygen
Mikael Stigendal menar på SOS att det är möjligt att tolka SD:s framgångar som en form av trots och att det kan vara ett nödvändigt uppvaknande för många.
Fanns det något värre man kunde göra i detta val än att rösta på Sverigedemokraterna? Det gick uppenbarligen för sig att ligga kvar på sofflocket och därmed vända demokratin ryggen. Men den som röstade på Sverigedemokraterna passerade alla anständighetens gränser.
Stigendal antyder att det är en havererad betygsdiskussion som ligger bakom förändringarna på den politiska kartan:
Enligt min uppfattning beror Sverigedemokraternas valframgångar på att vi i det här landet har berövats en tänkandekultur. Kunskap har gjorts liktydigt med fakta, i enlighet med Jan Björklunds tvångströja.
Jag är inte säker på att argumentationen är vattentät men delar slutsatsen helhjärtat:
För att hejda den pågående splittringen av samhället kommer det, enligt min uppfattning, att krävas grundläggande diskussioner om vad man ska mena med kunskap, villkor för lärande, hur kunskap ska bedömas, sambandet mellan kunskap och demokrati o.s.v. Förhoppningsvis lär vi oss då förstå varför folk röstade på Sverigedemokraterna.
Den monolitiska skolan?
Betygen som teknologiskt redskap – jag får vaga associationer till en känd filmscen:
“Sverige ska vinna nobelpris”
Jag läser folkpartiets valaffischer och studsar till inför Jan Björklunds storslagna utspel:
“Sverige ska vinna nobelpris”
Tror Fp att det är en tävling?
Tror Fp att länder kan få nobelpris?
Kan någon informera vår leende utbildningsminister om hur det ligger till? Senast vi försökte belöna oss själv genom att ge Harry Martinsson och Eyvind Johnsson priset i litteratur höll det på att gå riktigt illa. Prisets status tog skada och pristagarnas heder hämtade sig aldrig riktigt.
Enskilda personer (inte länder!) gör sig förtjänta. Pristagaren utses av en jury.
Inte ens jag (som gillar att tävla) tror att den här metaforen leder till bättre skolresultat. Det är bara dumt. Fast det kanske är ett vallöfte? När? Vem? Vilket ämne?
Skolfronts valdebatt – nickedockornas paradis
Jag har svårt att lyssna på partiledarna. De nickar salvelsefullt åt sina kamrater i de olika blocken.
Programledaren kämpar för att hitta olikheter mellan och inom blocken
Nick.
Nick, nick.
Nick, nick, nick…
Den gamle attackdykaren går på djupet
Jag står och fumlar med röstsedlar och röstkort. Det vore skönt att få det gjort innan vansinnet bryter ut på allvar. Samtidigt vill jag inte gärna ångra mig på valdagen.
Ilmar Reepalu har gjort mycket för Malmö och högskolan. Han har bestämda åsikter om det mesta och är ofta mycket kunnig i breda frågor. Dock inte skolan. Socialdemokraternas starke man har inte gett upp hoppet om att kontrollera skolan med hjälp av elevenkäter:
Det här förslaget har jag skrivit om tidigare och jag har inte ändrat ståndpunkt. (Länk) Kommunalrådet har inte förstått att det är rektor som ansvarar för undervisningen och därför också bör välja utvärderingsmetoder och lönesättningsmodeller utifrån den verksamheten.
Till min förvåning håller jag i stort sett med Björklund som i samma tidning kraftfullt och vältaligt kritiserar Reepalu. Man ska inte rösta i förtid.
Klyftorna och skolan
Webbtidningen Skola och samhälle har vaknat till liv efter sommaruppehållet. Skribenterna är vresiga och jag tror att Ingrid Carlgren slår ner flest käglor med artikeln Vad gör vi åt de växande klyftorna.
Växande klyftor i skolan hänger samman med växande klyftor i samhället. Sambandet verkar åt bägge håll – skolans klyftor speglar klyftor i samhället men skapar också dessa klyftor. Det är inte ofarligt med ett skolsystem där alltfler elever blir utsorterade. Utsorterade, frustrerade och arga elever är lätta att rekrytera till kriminella verksamheter. När den växande kriminaliteten diskuteras i Sverige, är det dock Beatrice Ask och inte Jan Björklund som avkrävs åtgärder. Om skolan överhuvudtaget diskuteras i det sammanhanget så ges den en roll att i viss mån motverka men framförallt övervaka eleverna. Att skolan själv skulle kunna vara en del av orsaksbilden till den ökande kriminaliteten verkar inte ha fallit någon politiker in.
Bland kommentatorerna hittar jag flera kända namn – alla verkar en smula vilsna i den nya skoldebatten.
– Vad var det som hände?
Det pyr?
Ett litet återfall
Jag har egentligen slutat med alla omogna påhopp på utbildningsministern (nu i valrörelsen gäller det att hitta en värdig ton och jag vill inte bidra till allmänt politikerförakt) men den här är svår att avstå ifrån:
Länk till Dalademokraten
Tack för tipset Göran!
Jämför med originalet!
Oppositionen har en idé!
I ett annat inlägg citerade jag Thomas Kroksmark som menade att “oppositionen inte har en enda ny idé om skolan”. Det var kanske onödigt kategoriskt och i dagens Svd framför Rossana Dinamarka Vänsterpartiets krav på förbättringar inom landets fritidshem. (Länk)
–Jag har inte hört Jan Björklund prata om fritids överhuvudtaget, den här frågan har varit väldigt lågt prioriterad, säger hon.
I de pågående förhandlingarna om en gemensam rödgrön utbildningspolitik har kvaliteten i skolbarnsomsorgen varit en av Vänsterpartiets mest prioriterade frågor. Nu står det klart att oppositionen går till val med en satsning på fritidshemmen, berättar Rossana Dinamarca.
–Vi är inte färdiga med hela överenskommelsen, men är överens om att införa en rekommendation om barngruppernas storlek på fritids. Det är ett oerhört viktigt steg framåt.
Jag är ganska naiv och blir överlycklig när någon nämner ordet “fritidshem”.
Ordning eller reda?
De flesta tycker att ordning är viktigt. En hel del lärare och skolor verkar tycka det är så viktigt att de enligt Skolinspektionen väljer att belöna ordningsamma elever med bättre betyg (Skolinspektionens granskning) Inslag från Rapport
Tomas Kroksmark analyserar frågan på Rapports hemsida;
Den som vinner på en utveckling mot mer fokus på disciplin i skolan är enligt Thomas Kroksmark ofta pojkar och studiesvaga, som generellt svarar bäst på starka regelsystem. Men han tillägger att i längden så förlorar hela samhället.
-Risken är att vi tappar konkurrenskraft mot övriga världen. Det gör det till en väldigt allvarlig fråga, det kan ta en ände med förskräckelse.
Thomas Kroksmark anser att det som behövs är ett skifte av fokus.
-Vi har en skolminister som fokuserar på ordningsfrågor i stället för frågor som rör ett kunskapsintensivt samhälle, vad är egentligen värt att veta. Politiken orkar inte dit och det är ett handikapp för den svenska skolan. Det är inte bara regeringen som har den här synen, oppositionen har inte en enda ny skolidé, säger han.
Nog överdriver den gode professorn i den sista meningen. Någon ny skolidé borde väl ändå oppositionen ha? Jag kan bara inte komma på ett exempel…
Tysta tankar 