Brian Kotts räddar mig från ordvitsträsket:
Inte det?
Det känns ganska bra att inte vara politiker, tänker jag och borrar ner huvudet i kudden.
https://twitter.com/#!/jonasvlachos/status/184884589796397056
https://twitter.com/genusskolan/status/184257490282758145
Den berömda “antipluggkulturen” diskuteras utifrån en avhandling om högpresterande pojkar på Na-programmet.
– De unga manliga naturvetarna anser att de behöver andra resurser än det som betygsätts i skolan för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden – och där ingår bland annat att odla ett omfattande socialt umgänge, säger Ann-Sofie Nyström, filosofie doktor i sociologi.
Visst strävar många män efter höga betyg och yrken som läkare, jurister eller civilingenjörer. Men om de inte skulle få de högsta betygen så räknar de kallt med att ta sig in på högskolan via högskoleprovet alternativt plugga utomlands.
Jag tror killarna har mer än en poäng. Skolframgång är ingen garanti för anställningsbarhet.
Jag kommer att sakna Niklas texter i Sydsvenskan. Här balanserar han på en mycket slak lina. Det går att skriva om skolan inifrån utan att bli moraliserande eller en bricka i skolpolitiken.
Ping @zaremba
Nu börjar de stora elefanterna dansa.
Jag framhärdar i rätten att bli duad. Ingen snorkig expeditspoling ska nia mig…
Uppdatering:
Tyvärr finns det luckor i trovärdigheten. Vi har haft starkare utbildningsministrar.
Men det är öppet mål och Jan Björklund får nu smaka på sin egen medicin – den polariserade skolpolitiken.
Jag leder ett seminarium om bedömning och vi diskuterar huruvida det är barnen eller verksamheten som ska bedömas.
Sedan läser jag ESO-rapporten och känner mig mycket gammal.
Som vanligt är det omtanken om de utsatta barnen som får utgöra den ideologiska överbyggnaden till de här åtgärderna:
Barn från utsatta miljöer och barn med inlärningssvårigheter, beteendeproblematik eller psykisk ohälsa har ofta svårt att klara skolan. Hur ska barn med svårigheter kunna identifieras och stödjas tidigt i livet? Under vilka omständigheter är det möjligt och lämpligt att försöka göra det? Att svenska grundskolelevers prestationer försämras, att andelen som klarar gymnasiet minskar, att vi får fler unga i aktivitetsersättning och att den psykiska ohälsan bland unga ökar, kan delvis bero på att insatser inte vidtas i tid.
Mej lurar de inte. De här testerna handlar om en individualiserad kunskapssyn som gör barnen till stödprojekt. Tack – men nej tack!
Tysta tankar 