Vad innebär det att ta ansvar för att någon annan lyckas?

Jag diskuterar förväntningarnas betydelse med en kollega. Vi är inte överens. Är det rimligt att kräva av lärare att de verkligen i djupet av sitt hjärta ska tro på möjligheten att alla uppnår målen? Min tes är att vi göder en dubbelmoral om vi bedömer lärarna utifrån deras trosvisshet. Alternativet är att urvattna ordet förväntan och se det som en form av metodisk allmän uppmuntrande attityd. Då tappar språket en viktig dimension – autenticitet.

Barn och lärare har rätt att misslyckas. För båda parter gör det ont och konsekvenserna är antagligen allvarligare för barnen ön för läraren. Men vi kan bara göra så gott vi kan.

Och lite till.

20120419-191941.jpg

Är detta kvalitet?

Jag läser igenom SKL:s undersökning och undrar vad det är man mäter?

Fråga 1: Jag känner mig trygg i skolan
Fråga 2: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer
Fråga 3: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter
Fråga 4: Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena
Fråga 5: Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det
Fråga 6: Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet
Fråga 7: Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen

Jag är osäker på att det är meningsfullt att mäta barnens uppfattningar om lärares förväntningar?

20120418-095539.jpg

De nöjda eleverna och betyg i fyran?

Jag misstänker att SKL:s undersökning om barns trivsel i skolan kommer att bemötas med misstänksamhet av dem som fokuserar på mätbara resultat.

Länk till svt.

Jag är nästan lika säker på att Jan Björklunds önskemål om betyg i årskkurs fyra kommer att mötas av jubel från samma grupper..

Länk till DN.
Lärarnas tidning

Varför upplever jag skoldebatten som förutsägbar?

20120418-081631.jpg

Uppdatering:

Tips – Twitter om Björklund

Hur kan vi laga utbildning?

https://twitter.com/magnusmorck/status/191255646157553665

Det första steget är kanske att fundera över vad som har gått sönder?

“Taking a cue from Ghandi, we need to be the change that we want to see in education. As educators we are faced with two choices, either fall in line with educational reforms dictated by individuals and special interest groups who do not and have not worked in schools, or carve out our own paths that are in the best interests of our students.

Change in education is often viewed as a long, difficult, drawn-out process with the end result not being sustainable. Yes, change can be difficult, but if we are to truly transform how we teach and students learn then we must be willing to work together while acknowledging that this process will be fraught with obstacles. As we have moved from change to transformation at New Milford High School, I have found the following elements to be integral to success of many of our current initiatives. They include the following:

1. Modeling
2. Empowering staff through autonomy.
3. Shift from buy-in to embracement
4. Flexibility
5. Support (resources, professional development)
6. Shared decision-making
7. Encouraging risk-raking
8. Eliminating the fear of failure.
9. Positive reinforcement.”

20120415-084504.jpg

Rör på dig!

Kollegan Ingegerd Ericsson publicerar en rapport som förstärker bilden av något som de flesta av oss redan trodde – vi tänker bättre när vi rör os.

Länk

Särskilt pojkarna tycks lida av den stillasittande skolan. Det är tråkigt att frågan måste kopplas till betyg för att tas på allvar.

Eller den barnvänliga:

Mitt vacklande intresse för skoldebatten

Jag väljer mellan Milan-Chievo och Ingrid Carlgren. Äsch – det går att vara simultan.

(rättelse – Amelia är Milans andremålvakt)

Tacka vet jag Berlin. Där heter gatorna trevligt maskulint.

20120410-221204.jpg

Samma debatt här som där

20120409-000807.jpg

Vi börjar kunna det här mönstret nu. Skillnaden är att den engelska fackföreningen tycks ha genomskådat testraseriet och bestämt sig för att agera.

Jag undrar hur de som missar #skolchatt tänker?

https://twitter.com/anna_kaya/status/187982254918733824

Antagligen tror de (som min kollega) att “twitter är bara för journalister och reklamfolk”.

20120406-050949.jpg

Börja här:
https://twitter.com/tankom_hans/status/188023521132298240