Minnen av minnen

Jag citerar Johannes Åman:

Att skolan är politiskt het beror inte bara på att svenska elever under många år haft sjunkande resultat i internationella undersökningar. Där finns också tacksamt stoff för berättelser. Alla väljare har egna skolminnen. En del hävdar att de gillade skolan. Andra att de vantrivdes. Till stöd för detta kan de plocka fram bilder ur det förflutna, beskriva en inspirerande lärare eller återkalla känslan av leda inför skoluppgifter som kändes meningslösa.

Från dessa bilder eller episoder är steget inte långt till politiska slutsatser. En del hävdar att skolan framför allt måste locka mer färgstarka personer till läraryrket. Andra menar att skolan borde organiseras så att eleverna oftare får uppleva lärandets glädje. En tredje vanlig föreställning är att skolan framför allt måste ställa högre krav och vänja eleverna vid att anstränga sig mer när det tar emot.

Inget av detta är direkt fel. De flesta sådana slutsatser säger någonting om hur elever skulle kunna nå längre. Men proportionerna är förvridna. Fragment av egna erfarenheter behandlas som om de rymde all väsentlig insikt om hela skolsystemet.

Slutsatsen är viktig och löftesrik:

Efter 40 år av reformer som gått i de mest skiftande riktningar är ett pers­pektivskifte som gör klassrumsvardagen till utgångspunkt möjlig. Från flera partier märks i dag ett ökat intresse för undervisningen och lärarnas villkor.

För att leda till en vändning måste dock de nya insikterna tillämpas – konsekvent och uthålligt. Risken är att den skärpta partipolitiska konkurrensen om vilket som är det bästa skolpartiet i stället förstärker fragmenteringen och driver skolan in i en ännu djupare kris.

20130725-091013.jpg

Vad gör alla flugorna under tälttaket?

Uppdatering:

Helena är som alltid klok och välformulerad. Min hjärna har tagit semester.

Vi har våra turer och bestämmelser

Läs den hjärtskärande berättelsen om brott och straff i engelsk skola!

Lämna inget barn bakom?

Passed in 2001, the No Child Left Behind Act used the leverage of federal education funding to push states into doing more for their disadvantaged, black and Latino students, whose academic achievement was appallingly low. Although public schools fall under state rather than federal purview, the rationale behind the interference was that because Congress provided some funding, it had an interest in making sure that the money was achieving its aims. That’s fair enough.

Unfortunately, the punitive law ushered in a regimen of intensive testing and harsh sanctions against schools that failed to meet improvement markers that were extremely difficult to achieve, sometimes meaningless and often counterproductive. Later, the Obama administration added more layers of interference by pushing its own favored reforms — such as a common curriculum for all states and the inclusion of test scores as a substantial factor in teacher evaluations — in some cases in return for waivers on the No Child Left Behind requirements.

Det är varmt idag. Jag tror de flesta läsare kan se paralleller till svenska förhållanden.

USA upptäcker förskolans betydelse

Huffington post

Economic benefits of preschool go beyond just higher tax revenues and savings on social spending, Bartik says. There’s a degree of skill spillover in the labor market – even if a person is very skilled. If their coworkers are not as skilled, employers won’t be able to introduce as much technology or be as productive, which will hold down wages for everyone. “If all workers where I work are skilled, and if our suppliers are more skilled and we have more skilled workers, I can provide a higher quality product and it will increase the competiveness and profitability of my employer,” Bartik says. That’s pretty serious stuff for a curriculum that typically involves concepts as simple as colors and shapes.

Tanken på förskolans ekonomiska betydelse känner jag igen.

It’s also important to make sure lower-income children, who are at a disadvantage compared to children from higher-income families, get the same quality as a way to level the playing field. Bartik calls for mixed classrooms, with children of high-, middle- and low-income families all in the same classroom versus the income-segregated model of Head Start.

Hmmmm – en skola för alla? Var det någon som nämnde det i Almedalen?

20130708-085339.jpg

Ibland krävs djupa kunskaper för att förstå en bild.

Att bekräfta sig själv genom ädel tävlan

Jag pustar ut efter en lång och intressant studiedag tillsammans med kollegor. Vi pratar (som vanligt) om responsens betydelse och diskuterar tesen att dagens studenter behöver mycket stöd. Genom tydliga förväntningar, mycket respons och långsiktiga relationer kan den gode högskoleläraren lyfta och lotsa studenten under krävande utbildningar. Baksidan av teorin är att läraren tar ett mycket stort ansvar för studentens utveckling och att det finns en risk att vi utbildar bekräftelseknarkare.

I studien ovan beskrivs hur skolorna i Philadlphia höjt matematikresultaten i socialt utsatta omtåden med hjälp av självbelönanande spel. Barn som är vana vid omedelbar feedback från idrott och musik har svårt att motiveras av betyg – som dessutom ofta kommer långt efter lärandetillfället.

Därför lyfter författaren de digitala tävlingsmomentens möjligheter när det gäller att stimulera barn till att anstränga sig hårdare för att nå de eftersträvansvärda målen.

Det känns lite osvenskt. Vi romantiserar samarbete men konkurrerar under ytan.

20130612-171349.jpg

Märks det att jag längtar efter lätträttade tentor?

De där tio punkterna…

Jag har tidigare skrivit om det underliga förslaget från fack, arbetsgivare och utbildningsminister.

Jag saknar det här gänget. De behövs i utbildningsdebatten. Göran Levin till vänster representerar erfarenhet och klokskap.

20130608-093308.jpg