Jag påstår inte att vi skulle kunna ersätta kurslitteratur med den här föreläsningen.
Jo förresten – det gör jag.
Specialpedagogik och rättvisa
Reply
Category Archives: betyg
Nuförtiden klagar jag nästan aldrig på Jan Björklund
https://twitter.com/gabibjornstrand/status/505433861241982976
Det beror på att andra gör det bättre.
Hur sent går det att börja?
Jag önskar att jag inte hade sett den här filmen
https://twitter.com/SIooowMotion/status/501287294394200064
Vi har en spännande och inspirerande workshop i arbetslaget med Tina Kindeberg om retorik och diskuterar några av pedagogikens grundfrågor. Hur kommunicerar man bäst? Vad krävs för framgångsrik undervisning? Hur viktigt är det att läraren har en tydlig och identifierbar avsikt? Bör läraren vara en förebild? Hur ser vi på bildningsuppdraget?
Jag är ganska skeptisk mot retorik som färdighet och blir bara trött när de gamla reglerna luftas. Samtidigt är det en form av hantverksskicklighet i hur vi fångar mottagarens uppmärksamhet som är svår att undvara i ett komplicerat yrke. Hur aktiverar vi studenternas tidigare erfarenheter i kvalificerade lärandeprocesser…
Ibland tänker jag att det vore enklare att göra som mannen i filmen. En mycket bestämd handling och ett tydligt resultat. Frågan är väl vad stenen lärde sig?
Går det att förändra universitetsutbildning?
Snart börjar terminen och vid den här tiden på året brukar jag fundera över vilka undervisningsalternativ till storföreläsningsformen vi erbjuder studenterna. Det är inte många.
With so much scientific evidence behind active learning, the obvious question is, Why are these methods so seldom used in colleges and universities? Part of it is just habit; lectures began at universities because they did not have books, and so information had to be dictated and copied. Teaching methods have not yet adapted to the invention of the printing press. A second reason is a fundamentally flawed understanding of learning. Most people, including university faculty and administrators, believe learning happens by a person simply listening to a teacher. That is true if one is learning something very simple, like “Eat the red fruit, not the green one,” but complex learning, including scientific thinking, requires the extended practice and interaction described earlier to literally rewire the brain to take on new capabilities. The most important reason higher education does not change methodologies, however, is that there is no incentive.
Tack Jonas!
De orättvisa betygen
Orsakerna till skillnaden i betygssättningen mellan könen är okända
Skillnaderna mellan kursbetyg och provbetyg mellan könen har setts under flera års insamlingar och analys av provresultat. Det finns fortfarande inte någon entydig förklaring till orsakerna bakom dessa skillnader. Skolorna behöver vara uppmärksamma på att betygsättningen sker rättvist så att pojkarna inte missgynnas. Det är också viktigt att lärarna ges förutsättningar till fortsatt kompetensutveckling i bedömningsfrågor.
Det tycks inte vara högkonjunktur för strukturella förklaringar.
De svåra frågorna om kvalitet i förskolan
Jag lyssnar på käbblet i SvtDebatt känner huvudvärken komma krypande. Vem är det som hörs i skoldebatten? Fichtelius har en irriterande röst och frågorna är alltför allmänt ställda. Sådana här debatter är bara plågsamma.
Det är viktigt att precisera vilka effekter som är angelägna att studeras. Jag anser att de viktigaste är barnens hälsa, psykosociala utveckling och intellektuella utveckling. Genom att daghem blivit förskola med egen läroplan har barnens intellektuella utveckling, eller lärandemålen, kommit i fokus. Personalen ska numer kontinuerlig dokumentera ”varje barns utveckling och lärande”. Skolverket och Lärarförbundet tolkar Pisa-resultaten som bevis på att förskolan förbättrar skolresultat ända upp i 15-årsåldern, men för sådana slutsatser krävs ytterligare studier. Internationell forskning som, till skillnad från Pisa, följt barnen från tidig ålder och framåt tyder på att positiva effekter på intellektuell förmåga är beroende av att förskolan håller hög kvalitet.
Det är en allvarlig anklagelse från Ulla Waldenström. Vem förvarar svensk pedagogisk forskning?
Caroline Liberg om flummiga kunskapskrav
Så de ungdomar som alldeles nyss gått ut från gymnasiet med sina slutbetyg får således leva med ett antal barnsjukdomar, liksom på samma sätt de ungdomar som lämnade gymnasiet vid den förra betygsreformen för cirka 20 år sedan.
Detta är med andra ord ett exempel på en reform som sjösatts utan att den hunnit förankras och förberedas i verksamheten. Professorn i pedagogik Tomas Englund har visat på att i tysk och även norsk och dansk tradition har läraren en roll som en kognitivt och moraliskt medveten väljare av undervisningsinnehåll, en didaktiker. Men svenska lärare har i stort sett varit avskurna från den traditionen under efterkrigstiden.
I stället har en amerikansk tradition dominerat där läraren i högre grad betraktas som en teknisk verkställare av politiskt fattade beslut. Dagens situation med styrning genom otydliga kunskapskrav, något mer tydliga nationella prov och andra direktiv har förstärkt den bilden ytterligare.
Detta är också ett exempel på betydelsen av ett utvecklat yrkesspråk. Ett sådant yrkesspråk är något som växer fram successivt genom kollegiala samtal. Stöd för detta kan ges genom forskning som på ett systematiskt sätt undersöker hur man kan tala om utveckling av olika aspekter av kunskap inom ett ämne. För att tala med Lars Forsells stämma: ”Jag måste använda ord när jag talar till er” – med tillägget att jag måste veta vad de orden står för, för att kunna göra en likvärdig bedömning.
Blooms taxonomi – att beskriva kunskap
Följ länken för att få bilden i full upplösning.
Vi behöver ord för att beskriva kunskap. Annars blir det svårt att utbilda lärare.
Av allt dumt Jan Björklund gjort…
…är nog förändringen av Högskolelagen det mest plågsamma:
18 § /Träder i kraft I:2014-07-01/
Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte
högskolan föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva
vilket betygssystem som ska användas. För en helt eller
delvis verksamhetsförlagd kurs inom utbildning som leder till
förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller
yrkeslärarexamen, ska dock alltid fler än ett betygssteg
användas för ett godkänt resultat. Detta gäller bara om den
verksamhetsförlagda delen av kursen omfattar mer än tre
högskolepoäng.Betyget ska beslutas av en av högskolan särskilt utsedd
lärare (examinator). Förordning (2014:371).
Vi ska alltså sätta graderade betyg på studenternas praktik (VFU) i alla kurser. I alla andra högskoleutbildningar förväntas lärosätena kunna ta ansvar för betygsättning, men just inom lärarutbildningen tycks politikernas självförtroende vara oändligt när det gäller detaljstyrning.
Svårigheterna att formulera betygskriterier på olika nivåer är stora. Risken finns att fokus förskjuts från utveckling till betygsättning.
Jag är extremt motiverad av att kunna sortera bort olämpliga personer från läraryrket. Nu kommer fokus ligga på gränsen mellan G och VG. Risken är stor att vi får en generation ängsliga ledtrådssökande studenter som tror att det finns någon enkel rättvisa i den komplicerade process som vi kan kalla lärarblivande.
Många lärosäten har protesterat mot den här förändringen. Ministern har återigen bevisat sin oförmåga att lyssna på de professionella aktörerna.
Tysta tankar 