Jag läser sammanfattningen av Elisabeth Franks nya avhandling

(…) Resultaten visar att klasser inte bara skiljer sig åt med avseende på elevers hembakgrund och läsprestation. Skillnader finns även i form av olika tryggt klimat men också i vad mån föräldrarna är delaktiga i skolarbetet. Det framstår också klart att det finns skillnader med avseende på den undervisande lärarens kompetens. Mycket tyder på att det i denna kompetens inte bara ligger att främja god läsförmåga utan också att skapa ett tryggt klimat och ett positivt föräldrasamarbete.

Det verkar vara ett ambitiöst försök att fånga in något som inte enkelt låter sig beskrivas. Kanske måste jag läsa hela avhandlingen för att förstå förhållandet mellan de faktorer som bidrar till att barnen utvecklas.

Länk till Skolporten

Jag försöker hitta något kontroversiellt i avhandlingen och anar en positionering i intervjun:

– Det är viktigt att lärarna blir medvetna om vilken betydelsefull roll de spelar för hur eleverna presterar. Det har ju ibland pratats om att man kan sätta in vem som helst i lärarens roll och att det är andra saker som påverkar elevernas lärande, men så är det alltså inte. Det är läraren som är motorn bakom många av de viktiga faktorer, som samverkan och trygghet, som är så betydelsefulla för barnens lärande.

Den politiska nivån synliggörs inte. Om lärarna är så viktiga kanske det skulle finnas utrymme för ett litet ställningstagande när det gäller innehållsfrågor? Nu framstår undervisning som en fråga om teknisk färdighet.

Jag måste nog läsa avhandlingen…

Sydsvenskan skriver om det problematiska förhållandet mellan resultaten på nationella prov och de betyg som verkligen sätts.

Länk

I min värld finns det inget som heter “glädjebetyg” och det är svårt att bedöma skadorna av ett system som förvrider lärarnas fokus från det som borde vara skolans viktigaste uppgift: Att ge barnen barnen självförtroende och göra dem självständiga. Goda kunskaper är viktiga redskap i denna strävan.

Mål- och mätkulturen skapar rädda och kriteriefixerade individer som är lätta att kontrollera i vuxen ålder. Lärarna glömmer bort läroplanens portalparagrafer och ägnar sig åt att bryta ner de tusentals målen i bedömningsbara matriser

Jan Björklund menar enligt tidningen att det kan vara frestande för skolor att tulla på kravnivåerna för att framstå i bättre dager gentemot andra.

Han vill att skolorna granskas mer noggrant. Dessutom ska Skolinspektionen börja dubbelrätta de nationella proven för att komma åt alltför frikostiga rättningar av dem.

Förutsägbart, sa Bill. Obehagligt, sa Bull.

Min lille vän gömmer sig bakom en trädstam. Han tror att om man inte syns så finns man inte.

Nästa vecka ska jag förklara för honom vad Piaget menar med objektskonstans.