Jan Björklund har nu haft rätt två gånger

Det ogenomtänkta betygsförslaget sågas av Jan Björklund. Jag håller med. Bilden av möjlig millimeterrättvisa kostar för mycket och skapar en orimlig arbetsbörda för betygsättande lärare när det gäller att dokumentera det samlade underlaget i skriftlig form. Dessutom kommer allt mer att inriktas mot det enkelt mätbara.’

På sikt vill jag se en övergång mot extern examination och slutexamen i gymnasiet. Barnen har rätt att veta när det är undervisning och när det är frågan om betygsgrundande examination. På högskolan är det fortfarande ett problem att våra studenter tror att vi belönar plikttrogenhet och ett trevligt leende.

Nu har jag varit överens med Jan Björklund två (2) gånger. Det borde firas!

Länk

Tjo vad det viftar!

Tjo vad det viftar!

Maud + Ilmar = Sant?

Malmös och kommunförbundets starke man Ilmar Reepalu visade sig från sin sämsta sida när han för något år sedan föreslog att barnen skulle sätta betyg på sina lärare.

Några gamla inlägg

Nu återkommer Maud Olofsson med samma korkade förslag och jag hoppas att Jan Björklund hittar ett bra sätt att tysta henne.

Helst utan våld.

Förstora

Förstora

Ab 1, svd, LR, LfAftonbladet Aftonbladet Expressen Expressen SvD SvD SVT SVT SVT DNUppsala Nya Tidning

Aftonbladet SvD DN GP

Barns åsikter om sina lärares metoder är viktiga

Här i Sverige ställde Ilmar Reepalu till det med ett ogenomtänkt och forcerat förslag om att barnen skulle sätta betyg på sina lärare. Reaktionerna var starka och nödvändiga. Det luktade populism lång väg.

I USA tycks det finnas mer substans i försöken att hitta ett samband mellan metoder och resultat. Från N.Y Times

One notable early finding, Ms. Phillips said, is that teachers who incessantly drill their students to prepare for standardized tests tend to have lower value-added learning gains than those who simply work their way methodically through the key concepts of literacy and mathematics.

Teachers whose students agreed with the statement, “We spend a lot of time in this class practicing for the state test,” tended to make smaller gains on those exams than other teachers.

“Teaching to the test makes your students do worse on the tests,” Ms. Phillips said. “It turns out all that ‘drill and kill’ isn’t helpful.”

För säkerhets skull skriver jag det igen:

  • “Teaching to the test makes your students do worse on the tests,”
  • “Undervisning mot prov gör att dina elever klarar sig sämre på prov,”
  • “Undervisning til test gør din studerende klarer sig dårligere på testene,”
  • “La enseñanza de la prueba hace que sus alumnos les va peor en las pruebas”,
  • “Lehre zum Test macht Ihre Schülerinnen und Schüler nicht das Schlechteste auf die Prüfungen”
  • “Insegnare al test rende gli studenti fare di peggio, sulle prove”,
  • “آموزش به دانش آموزان خود را آزمایش می کند در آن بدتر در آزمون ،”
  • “Kennsla í próf gerir nemendum gengur verr á prófunum,”
  • «Διδασκαλία από τη δοκιμή κάνει τους μαθητές σας κάνουν χειρότερα σχετικά με τις δοκιμές,”
  • “应试教育使你的学生们在考试恶化”
  • “परीक्षण करने के लिए शिक्षण बनाता है अपने छात्रों के परीक्षणों पर भी बुरा नहीं है,”
Är det fortfarande någon som inte förstått budskapet?

Är det fortfarande någon som inte förstått budskapet?

Sprickorna i muren – Finland igen

Glöm inte det höga priset för finländska skolans resultatinriktning – skolskjutningar och utslagning, varnar Fredrika Åkerö, ordförande för Svenska Folkpartiets ungdomsförbund (i Expressen)

Heidi Avellan:

Det finns med all säkerhet mycket att göra på skolans område. Det finns definitivt grundkunskaper, kalla det gärna allmänbildning, som alla behöver med sig ut i samhället. Det finns skäl att se över den svenska pedagogiken och skolpolitiken när både goda och svagare elever presterar sämre. Det finns skäl att diskutera bristen på arbetsro i klassen.

Men för den skull behöver inte den finländska skolan eller den alternativlösa skolan förhärligas reservationslöst.

Barnet riskerar strax att åka ut med badvattnet.

Länk

Under tiden ropar forskarna i öknen. Newsmill

Nu vädrar de storslaget reaktionära skoldebattörerna morgonluft

De storslaget  reaktionära skoldebattörerna tror att tiden är mogen för att hämnas alla oförrätter som begåtts i demokratins namn under de senaste sextio åren. PISA-undersökningen ger den perfekta anledningen att dra vilka slutsatser som helst och vissa är mer grandiosa än andra. Från början var det den nya lärarutbildningen som stod i centrum för kritiken, snart nog utvidgades måltavlan till att omfatta kommunaliseringen av skolan och nu är det dags att ta nästa steg i hetskampanjen

Malin Lernfelt menar att skolans förfall inleddes på 60-talet. Det är en tidpunkt som sammanfaller med införandet av grundskolan och avskaffandet av agan.

Länk till GP

PISA 2 – en fördjupad analys

Sydsvenskans Emma Leijnse beskriver svårigheten med en utbildningsminister som inte riktigt tror på likvärdigheten – eller förstår betydelsen av den så kallade kamrateffekten.

Länk

Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och prestation. (I Sverige var det klart svagare än ett genomsnittligt OECD-land år 2000, nu är det klart starkare än genomsnittet).

Elever med samma bakgrund men på olika skolor jämförs, så kallade skolnivåeffekter. (Sverige har gått från att ha bland de minsta skillnaderna mellan dessa elever, till att ligga strax under medel i OECD).

Det finns många orsaker till den här utvecklingen.

En minskad likvärdighet är ett pris vi får betala för det fria skolvalet, säger forskaren Anders Jakobsson på Malmö Högskola. På Skolverket uppmanar tillförordnade generaldirektören Helén Ängmo politikerna att se över om åtgärderna för ökad likvärdighet är tillräckliga.

Men utbildningsminister Jan Björklund tycker inte att en minskad likvärdighet är det stora problemet. I en rejäl känga till Skolverket kommenterade ministern igår:

– Det är i Sverige som att om alla går till botten jämlikt så är det bra.

Kanske har Jan Björklund rätt, kanske inte. Men tittar man på det land som lyckats allra bäst i Pisas undersökningar, Finland, så förklaras deras framgångsrecept till stor del av en likvärdig skola. Där spelar det liten roll vem du är eller var du kommer ifrån. Du kan lyckas ändå.

Mer om PISA:

 

 

Jag säger som Rod Stewart:

I Don’t Want To Talk About It

Resultatet från PISA:s senaste undersökning om elevernas skolresultat publiceras. Det värsta är att svaga grupper halkar efter. Sverige är inte längre ett land med stor social rörlighet.

Jag skyller på friskolorna.

Länk till skolverket

Christermagister

Finländskt praktflum

Jag städar skrivbordet och hittar ett halvläst nummer av pedagogiska magasinet. Den finländske hjärnforskaren Matti Bergström beskriver baksidan av katederundervisning och plötsligt blir jag en aning mindre trött på tjatet om Finlands fantastiska utbildningssystem och exempellösa framgångar i PISA-mätningar. Det finns sprickor i muren. Länk

Detta betyder att nutidens västerländska kunskapsskola, där målet är att ge barnen största möjliga mängd fakta, måste byta inriktning. Vi lever i en ”informationsålder”, men borde vara på väg mot en ”värdeålder”, eftersom ett urval av värderingar blir det viktigaste även för barn. Därför måste vi bort från en skola med katederundervisning, där eleverna inte får reflektera över vad de tycker om undervisningen. Våra barn tycker inte om kunskapsskolan utan trivs vid sina datorer, där de fritt får välja den kunskap och de värden de vill. Och till slut väljer de alltid rätt! På detta sätt räddar de oss från att bli ”värdeinvalider”, en utbredd social sjukdom som är ödesdiger för mänskligheten.

Jag funderar på att hitta på någon form av omröstning men kommer inte på någon bra och nyanserad fråga. Det är nog bäst att lämna ett öppet svarsalternativ här!

Dagens dos av matematikoptimism!

Vi avslutar kursen om entreprenöriellt lärande och samtalet ramlar in på matematikämnet. En kursdeltagare menar att just de lärarna är mer fokuserade vid bok , prov och betyg än andra och att det därför skulle vara svårare att arbeta tematiskt tillsammans med dem?

Jag redogör för svårigheterna att locka studenter till matematiklärarutbildning och vi muttrar maktlöst. Hur ska vi göra ämnet attraktivt?

Hans Rosling visar att matematik är ett sätt att göra världen begriplig.

Frågan är om det går att beskriva olika lärargrupper status på ett meningsfullt sätt?

Den ignorante betygsdebattören

Just när det är som allra mest spännande går jag och tappar intresset. Socialdemokraternas uppgörelse med alliansen gäspar jag åt och vänsterns besvikelse över sveket känns ganska avslaget. Som tur är bevakar Christermagister frågan och han gör det som vanligt bra.

Länk

Christer har dessutom börjat sälja kläder (inte klänningen ovan) och jag hoppas att tröjan med texten Relationspedagog blir årets julklapp.

Allvarligt talat har jag tre invändningar mot betyg

1) Jag förstår inte alltid kriterierna

2) Min förståelse är ofta annorlunda än barnets/studentens

3) Jag riskerar ibland att ha ett bristfälligt underlag för bedömning

Nu vet jag att det är min skyldighet att sätta betyg och att det hör till professionen att skaffa sig ett stabilt underlag. För en del kolleger tycks detaljerade matriser vara lösningen på de tekniska svårigheterna att garantera rättvis betygssättning. Jag menar nog att de här textmassorna skapar andra problem.

Kriterieryttare tycker jag är ett bra ord.

Jag lider av fläckvis lättsinne.

DNSvDSydsvenskanBetygsuppgörelse backas av lärarförbundNya betyg får blandade omdömen,
S låter sig påverkas av vad SD tycker,