Blooms taxonomi och Twitter – det kan bara bli bra!
Kattens pyjamas
Reply
Category Archives: betyg
“Det vidgade textbegreppet”
För tio år sedan talade vi ofta om ett vidgat textbegrepp. Idag klagar vi på pojkars bristande läsförmåga och läsvilja.
I have argued that this problem—this construction of literacy as feminized—cannot be countered if schools fail to be self-critical about what counts and does not count as valid literacy activity. In the end, a broadening of the lit- eracy spectrum will not only benefit boys; it will benefit any stu- dent whose primary affiliation is to the “low status” popular narratives of television, movies, comics, humor, sports pages, and plot-driven fiction.
Jag tror alltså inte att “stränga förmaningar” är en framgångsrik väg. Det har många prövat.
Tack för tipset Spetsig!
Jag undrar om det går att smuggla in den hör texten på förskollärarutbildningen?
Books trump magazines; print trumps the visual; the serious trumps the humorous; fiction trumps nonfiction.
En av mina hjältar
Vi kan sluta leta nu
Jag har lite dåligt rykte bland studenterna. Det här med lärandeteorier är komplicerat och många vill hellre tala om ämne och metoder.
I översikten tror jag att många saknar ett italienskt landskap som har stort inflytande i svensk förskola.
Betyg i Vetandets värld
Det finns inga starka belägg för att betyg är motiverande. Christian Lundahl: “Ett betyg kan vara en liten morot för elever med goda resultat”
Att bekräfta sig själv genom ädel tävlan
Jag pustar ut efter en lång och intressant studiedag tillsammans med kollegor. Vi pratar (som vanligt) om responsens betydelse och diskuterar tesen att dagens studenter behöver mycket stöd. Genom tydliga förväntningar, mycket respons och långsiktiga relationer kan den gode högskoleläraren lyfta och lotsa studenten under krävande utbildningar. Baksidan av teorin är att läraren tar ett mycket stort ansvar för studentens utveckling och att det finns en risk att vi utbildar bekräftelseknarkare.
I studien ovan beskrivs hur skolorna i Philadlphia höjt matematikresultaten i socialt utsatta omtåden med hjälp av självbelönanande spel. Barn som är vana vid omedelbar feedback från idrott och musik har svårt att motiveras av betyg – som dessutom ofta kommer långt efter lärandetillfället.
Därför lyfter författaren de digitala tävlingsmomentens möjligheter när det gäller att stimulera barn till att anstränga sig hårdare för att nå de eftersträvansvärda målen.
Det känns lite osvenskt. Vi romantiserar samarbete men konkurrerar under ytan.
Märks det att jag längtar efter lätträttade tentor?
En inspirerande artikel om skolorna i Toronto
2
Jag tror vi har mycket att lära av provinsen Ontario. Där ses inte invandrare som liktydigt med “problem”.
Jag rättar tentor och gnolar på den här låten…
De där tio punkterna…
Jag har tidigare skrivit om det underliga förslaget från fack, arbetsgivare och utbildningsminister.
Jag saknar det här gänget. De behövs i utbildningsdebatten. Göran Levin till vänster representerar erfarenhet och klokskap.
Pojkaktig läsning
Jag läser om Skolverkets satsning på att få pojkar att läsa.
Pojkar läser i genomsnitt mycket sämre än flickor. Det syns på betygen i svenska, där skillnaden mellan killars och tjejers betyg är ungefär dubbelt så stor som i andra ämnen. Det syns också på resultaten i internationella tester, där femtonåriga killar presterar betydligt sämre än tjejer.
Samma mönster syns i hela västvärlden. Var fjärde pojke läser för dåligt för att kunna ta till sig andra skolämnen ordentligt. Det är nästan dubbelt så många som flickorna, och skillnaden mellan könen ökar.
Detta uppmärksammade en statlig utredning för ett par år sedan. Ordförande i utredningen var Anna Ekström, som sedan blev generaldirektör för Skolverket. Och nu driver Skolverket den första satsningen som kombinerar jämställdhet med språkutveckling, läsning och skrivande.
Anna Ekström tycker att språksatsningen slår flera flugor i en smäll. Dels slipper man projektträsket, där jämställdhetssatsningar annars brukar dö sotdöden när projektet väl är över.
– Skolorna är inte så pigga på projekt. Därför försökte vi koppla ihop det med det vanliga läs- och skrivarbetet, vilket så här långt har varit väldigt positivt, säger hon.
Det når också många fler än vanliga jämställdhetsprojekt.
– Vi tycker att vi har nått fler än de redan frälsta, vilket annars är klassikern i jämställdhetsfrågor. Vanligtvis är det samma personer som går kurserna om och om igen.
Det är spännande att se hur frågan om kön hanteras. Är det rimligt bokens innehåll och form är betydelsefulla för om pojkarna ska lockas till läsning? Spelar situationen någon roll? Pedagogens kön? Lyckas texten aktivera barnens erfarenheter?
Jag är glad över att frågan tas på allvar och hoppas Anna Ekström lyckas utmana de konventioner som vilar övet läsundervisningen.
Samtidigt är jag lite förundrad över att de här idéerna är legitima bland tonåringar – men ytterst kontroversiella för yngre barn.
Tysta tankar 