I en kurs om matematiken i förskolan läser studenterna Anna Palmers bok Hur blir man matematisk.
Författaren lägger stor vikt vid mediers bild av hur vi formas att tänka om matematik utifrån kön. Jag tycker att hon förenklar och gör det lite lätt för sig när hon lyfter fram det manliga geniet som en stark förebild i dagens skola.
I den länkade texten möter jag en annan förståelse för hur man skulle kunna utveckla ett matematiskt tänkande utan att förlora sig i poststrukturalistiska teorier,
Tysta tankar 
Om man läser Torkel Klingberg om den lärande hjärnan finns det ingen skillnad mellan könen i ett jämlikt samhälle som det svenska för att lära sig matematik. Alltså det finns inget som kan säga att det biologiskt finns skillnader mellan könen.
LikeLike
Genus är ingen stor sak i texten.
Men Palmer har en tendens att legitimera skillnaderna med hänvisning till könsmaktsordning.
LikeLike
Va, det finns inge könsmaktsordning i matematik.
Matematik är ett språk i sig att lära sig som svenska. För i parentesen är avgörande. I språk oväsentlig. I matematik avgörande. Bara en sådan enkel sak.
LikeLike
Jag tror inte att Anna Palmer håller med dig. I boken får medier och särartsteorier bära hundhuvudet när det gäller kvinnors svårigheter inom matematiken.
LikeLike
I genomsnitt är det ingen skillnad, men den manliga spridningen är större. Fler manliga genier och idioter. Sen är skolans matten vår knappast vid den biologiska gränsen för de flesta elever. Därför vi säger att det inte finns mattemänniska och att det bara är arbete som gör att man lyckas. Det är dock inte sant. Allan Turing, Benoit Mandelbrot mfl var uppenbart mer matematiskt begåvade än oss vanliga dödliga mattelärare. De har helt eget sätt att tänka. Och i andra änden av skalan finns de som har uppenbara problem med talförståelse och abstraktioner. Av de två handfulla elever, av flera tusen jag haft genom åren, som antingen varit år före de vanligt duktiga eller trots arbete inte nått godkänt har de flesta varit killar. Speciellt extremernas extremer.
Den manliga överrepresentationen längst till vänster på normalfördelningskurvan problematiseras sällan jämfört med den högra.
LikeLike
Jag har haft svårt att formulera min kritik mot Palmers bok. Om vi använder särartstänkande som redskap för att förstå barns möte med matematiken blir det svårt att förstå varför både pojkar och flickor misslyckas. Frågan blir idelogisk.
Om vi sätter hoppet till poststrukturalistiska rhizomatiska teorier riskerar det att bli väldigt filosofiskt.
Jag skulle vilja återföra diskussionen till en pedagogisk nivå.
LikeLike
Förutom förmågan så glömmer man ofta lusten. Vad i livet upplevs mest intressant och lockande. Dvs det finns en inbyggd personlig konkurrens mellan olika lustar. Kan denna lust variera mer än förmågan om man ser till könens likhet/olikhet.
LikeLike
Lusten att förstå tror jag är grundläggande för människan.
http://www.adlibris.com/se/bok/lusten-att-forsta-om-larande-pa-manniskans-villkor-9789127121652
LikeLike